Professionellt ledarskap

Den professionella ledningen i kommunerna omfattar kommundirektören, de ledande tjänsteinnehavarna och övriga chefer.

Det finns många olika nivåer och aktörer i den kommunala professionella ledningen, och samarbetet mellan dem är viktigt för att kommunorganisationen ska fungera internt. Genom olika former av ledarskap får man  till stånd förändringar i människors och organisationers verksamhet och främjar positiva förändringar i personalens motivation och sätt att tänka.

De traditionella hierarkiska  ledarskapsstrukturerna håller på att gå ur tiden. Den professionella ledningen och cheferna får i allt högre grad en roll som personalcoach, vägvisare och nätverksbyggare. Vid förändringar har i synnerhet de anställdas närmaste chefer en central roll som förändringsledare. Därför är det bra om de är med och planerar förändringarna och förstår vad som ligger bakom dem.

I de följande avsnitten behandlas de olika perspektiven för kommun- och stadsdirektörer, ledningsgruppsarbetet samt chefsarbetet och utvecklingen av arbetsplatserna.

Öppna alla

Ledningsgruppen

 

Ledningsgruppen har en viktig roll inom kommunens strategiska och resultatinriktade ledning. Ledningsgruppens viktigaste uppgift är att se till att kommunorganisationen som helhet följer kommunens strategi och strävar efter att kommunen och dess invånare ska må bra.

Ledningsgruppen hjälper kommundirektören i ledningsarbetet vid samordningen av beredning, utveckling, kommunikation och samarbete som genomförs på olika håll i kommunorganisationen. Även om ledningsgruppen inte har någon lagstadgad ställning har den i praktiken en central roll i ledningen av kommunen, och man kan säga att ledningsgruppsarbetet har etablerats som en del av kommunernas ledningssystem.

Utöver kommun- eller stadsdirektören består ledningsgruppen i allmänhet av direktörerna för de olika sektorerna och andra nyckelpersoner såsom förvaltnings-, ekonomi-, utvecklings-, och personaldirektörer.

Sammansättningen och antalet medlemmar i ledningsgruppen har mycket stor inverkan på vilken roll ledningsgruppen kan få. Ju fler medlemmar gruppen har, desto mer går arbetet ut på att dela information, och desto mindre blir det fråga om strategier, utveckling och reflektion.

Flexibiliteten och effektiviteten i ledningsgruppens arbete beror framför allt på vilken roll ledningsgruppen tar, hur ändamålsenliga ärendena som behandlas är, om arbetsmetoderna är de rätta och hur gruppens interna dynamik ser ut. Det här är aspekter som varje ledningsgrupp bör utvärdera och utveckla. Exempel på metoder för att utvärdera och utveckla ledningsgruppsarbetet i kommunerna är informella diskussioner i samband med ledningsgruppens utvecklingsdag, ledningsgruppscoachning, självutvärdering och utvecklingssamtal för ledningsgruppen.
 

 

Chefsarbete och utveckling av arbetsplatsen

I chefsarbetet ingår att leda det dagliga arbetet och att skapa och upprätthålla en utvecklingskultur. Målet med chefsarbetet är att skapa goda förutsättningar för framgång i arbetet. I bästa fall ger ett bra och strukturerat chefsarbete också resurser tillbaka till cheferna. Chefernas agerande har avgörande betydelse i samband med förändringar i kommunerna. Cheferna fungerar som en länk mellan den högsta ledningen och personalen, vilket innebär att de för förändringarna framåt i praktiken.

En central utmaning för ledningen är att få de anställda att arbeta för det gemensamma målet och strategin. De främsta metoderna i chefsarbetet är att motivera och sporra de anställda, skapa ett klimat som stöder verksamheten och gå in för aktiv kommunikation, växelverkan, samarbete och coaching.
Cheferna spelar en mycket viktig roll i personalens framgång. Ledarskap är alltså möjliggörande till sin natur. Chefen skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete bland annat genom att se till att mål slås fast, att externa relationer fungerar, att interna frågor på arbetsplatsen sköts och att beslut fattas med fast hand.

I modellen för möjliggörande ledarskap betonas vikten av att coacha och uppmuntra anställda att uppnå gemensamt fastställda mål och resultat. Cheferna ser också till att de anställda har verkliga möjligheter att påverka och utveckla sitt kunnande.
 

Kommun- och stadsdirektörerna

Kommunens förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet leds av kommundirektören, som är underställd kommunstyrelsen. Kommundirektören väljs av kommunfullmäktige, och står i tjänsteförhållande till kommunen. Alternativt kan kommunen ha en borgmästare i stället för en kommundirektör.

Kommundirektören arbetar i korstrycket mellan mångfacetterade uppgifter och önskemål. Till ledningsprocesserna i kommunen hör att främja och samordna ett stort antal olika slags intressen.  Kommundirektörens arbete påverkas av många aktörer i kommunorganisationen, inom kommunen och på riksnivå, vilkas verksamhet kan vara svår att förutse. I kommundirektörens arbete ingår dessutom mångfacetterade sakområden som är sammankopplade genom orsak och verkan och som påverkar varandra.

I kommundirektörens ledarskapsarbete ligger fokus på strategisk ledning. Kommundirektören ska upprätthålla en ständig intern diskussion om beaktandet av strategin i styrningen av den praktiska verksamheten inom de olika förvaltningsenheterna och i beredningen av ärendena för förtroendeorganen.
 

Direktörsavtalet

Inom kommunledningen finns det ett behov av att förtydliga den politiska och professionella ledningens roller, befogenheter och ansvar. Det är viktigt för kommunen att komma fram till ledningspraxis som passar den, det vill säga spelregler som kan skrivas ner i direktörsavtalet. Direktörsavtalet anger spelreglerna mellan kommundirektören och den politiska ledningen.

Syftet med avtalet är att underlätta och stödja ledningsarbetet, klargöra arbetsfördelningen och skapa ömsesidigt förtroende mellan den politiska ledningen och kommundirektören. Direktörsavtalet innehåller i allmänhet överenskommelser om arbetsförutsättningarna (t.ex. befogenheter), anställningsvillkoren (t.ex. lön) samt arbetsvärdering och hur man går till väga vid eventuella problemsituationer (t.ex. avgångsvederlag). Avtalet gör det också lättare att rekrytera direktörer när kommunen konkurrerar om kompetent arbetskraft.

Enligt kommunallagen (410/2015) ska ett direktörsavtal ingås mellan kommunen och kommundirektören samt mellan samkommunen och dess ledande tjänsteinnehavare. Ett direktörsavtal ska upprättas före den 1 juni 2017, om inte kommunen eller samkommunen redan har ett avtal.

Handboken om direktörsavtal nedan ger råd om hur man upprättar ett avtal. I handboken behandlas behovet av direktörsavtal och avsikten med dem samt avtalets innehåll och processen när avtalet upprättas. I slutet av handboken finns en avtalsmall.

Läs mer

Mer på webben

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman
ledarskap och utveckling

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.