Ovanligt få kommuner höjer sin skattesats

(Kommunförbundet informerar 18.11.2015) Sammanlagt 45 kommuner höjer sin kommunalskattesats för 2016, medan antalet i fjol var 98. Tre kommuner sänker skattesatsen. De kommuner som höjer skattesatsen har inte varit så här få sedan 2001. 

​– Kommunerna har enträget anpassat sin ekonomi under svåra förhållanden. Framför allt arbetslösheten har förorsakat kommunerna betydligt större utgifter än tidigare, då den ekonomiska utvecklingen varit svag och kommunerna fått större ansvar för arbetslösa, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Enligt Punakallio återspeglar kommunernas beslut också att den senaste valperiodens stora statsandelsnedskärningar nästan är slutförda och att inga nya uppgifter för kommunerna är att vänta. Statsbudgeten för nästa år stärker den kommunala ekonomin en aning.

– Genom sina skattebeslut visar kommunerna att de tar ansvar och avhåller sig från skattehöjningar när sådana inte är nödvändiga.

Höjningen av kommunalskattesatserna ger kommunerna omkring 40 miljoner euro mer i skatteinkomster nästa år. Tillsammans med höjningen av fastighetsskattesatserna blir skatteinkomstökningen 69 miljoner euro.

Trots höjningarna av skattesatserna förutspås kommunernas skatteinkomster minska år 2016 när höjningen av samfundsskatteandelen frångås.

Fortfarande stora regionala skillnader

Högst blir kommunalskattesatsen nästa år i Nyslott (22,50 procent) och lägst i Grankulla (16,50 procent).

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är nästa år 19,87 procent, vilket är 0,04 procentenheter mer än i år. Till följd av kommunsammanslagningar är antalet kommuner 313 nästa år.

Det är främst små kommuner som höjer sin kommunalskattesats, och därför blir den genomsnittliga ökningen av kommunalskatten mycket liten. Bland städer med över 50 000 invånare höjer Vasa sin kommunalskattesats med 0,50 procentenheter och Kouvola med 0,25 procentenheter. Den största höjningen görs i Pelkosenniemi, som höjer sin kommunalskatt med 2,0 procentenheter.

Kitee, Larsmo och Luhanka sänker sina kommunalskattesatser. Dessutom sjunker skattesatsen för en del invånare i sammanslagna kommuner.

Skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen är nästa år sex procentenheter, dvs. samma som i år.

– För kommuninvånarna är sex procentenheter en stor skillnad i betalda kommunalskatter. En löntagare som förtjänar 3 000 euro i månaden och som bor i den kommun som har den högsta kommunalskattesatsen betalar per år 1 888 euro mer i skatt än en person med samma inkomst i den kommun som har den lägsta skattesatsen, säger Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

På landskapsnivå är de genomsnittliga kommunalskattesatserna 2016 högst i Mellersta Österbotten (21,14 procent), Kajanaland (21,14 procent) och Södra Österbotten (21,13 procent).

Lägst är kommunalskatten på Åland (17,74 procent) och i Nyland (18,86 procent). De åländska kommunerna har delvis andra uppgifter än fastlandskommunerna, så siffrorna är inte jämförbara.

Kommunerna behöver inget skattetak

– Kommunernas beslut talar för att det inte behövs något skattetak för kommunerna i det skede då de inte längre ansvarar för finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunerna har visat att de tar ansvar och bestämmer skattesatsen enligt sina utgifter och övriga inkomster, säger Jukka Hakola, sakkunnig i skattefrågor vid Kommunförbundet

Kommunernas kommande skattebeslut påverkas särskilt av hur statsandelssystemet ser ut efter den planerade reformen med självstyrande områden.

– Social- och hälsovårdsreformen innebär stora förändringar inte bara i statsandelarna utan också i skattesystemet. Över hälften av kommunernas skatteinkomster kommer att överföras till de självstyrande områdena. Hur överföringen av statsandelar och skatteinkomster påverkar olika kommuner är helt avgörande för kommunernas bärkraft, säger Hakola.

Fastighetsskattesatserna höjs måttfullt

Totalt 63 kommuner höjer den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader. Höjningarna av fastighetsskattesatserna ger kommunerna 29 miljoner euro mer i skatteinkomster.

Den allmänna fastighetsskattesatsen höjs i snitt med 0,01 procentenheter och skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs med 0,01 procentenheter. Fastighetsskattens andel av kommunernas skatteinkomster är i genomsnitt 7,6 procent.

Statsrådet beslutade höja de övre gränserna för fastighetsskattesatserna, men kommunerna fattar de slutliga besluten självständigt. Kommunerna utnyttjade möjligheten till höjning främst i fråga om fastighetsskatten för kraftverk.

Närmare upplysningar:
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 51 75
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 29 99
Jukka Hakola, sakkunnig i skattefrågor, tfn 050 411 71 12
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043

 

 

Mer på webben

Etiketter