Kommunförbundet stöder kontrollerad och stegvis utvidgning av valfriheten

(Kommunförbundet informerar 9.3.2017) Kommunförbundet anser att det behövs en social- och hälsovårdsreform och understöder en utvidgning av valfriheten, bara den genomförs på ett kontrollerat sätt och stegvis, till exempel i form av pilotprojekt i landskapen och via försök inom ramen för den nuvarande servicesedellagen. Också resultaten av pågående försök bör utnyttjas. Detta framför Kommunförbundet i sitt utlåtande som godkändes av förbundets styrelse 9.3.2017.

Det bör reserveras en tillräckligt lång övergångsperiod för införandet av valfriheten. Om marknaden öppnas för direktval av social- och hälsocentraler och mun- och tandvårdsenheter samtidigt som kundsedlarna och de personliga budgetarna tas i bruk 1.1.2019 är risken stor att det uppstår avbrott i tjänsterna.

Kommunförbundet anser det vara motiverat att valfrihetsmodellen tas i bruk stegvis och samtidigt i hela landet i fråga om både den privata och den offentliga produktionen. För att det ska ske på ett kontrollerat sätt borde valfriheten och den bolagisering som valfriheten förutsätter införas tidigast 1.1.2021 i fråga om direktvalstjänsterna på basnivå inom social- och hälsovården och mun- och tandvården och tidigast 1.1.2023 i fråga om tjänster som hör till den utvidgade basnivån. Under övergångsperioden kan man få erfarenhet av en större valfrihet genom att utvidga användningen av servicesedlar och genomföra pilotförsök med personliga budgetar.  

Omöjlig tidsplan

Valfriheten kan omöjligt införas inom den tidsplan som föreslås i lagutkastet. För att de nödvändiga ändringarna i informationssystemen ska kunna genomföras på ett kontrollerat sätt krävs det en klar ansvarsfördelning och tillräckligt med tid. Utgående från tidigare erfarenheter kräver stora förändringar i informationssystemen en övergångsperiod på 3–5 år.

Om lagen träder i kraft år 2019 i den föreslagna formen, borde landskapen inleda omfattande förberedelser inför valfriheten redan år 2018. Till förberedelserna hör bland annat att ta emot anmälan av aktörer som vill bli producenter av direktvalstjänster. Anmälan ska tas emot minst sex månader innan lagen träder i kraft och två månader innan lagen träder i kraft borde kunderna få information om valfriheten. Också de avtal som ingås med serviceproducenterna, kriterierna för godkännande av producenter och prissättningsgrunderna borde vara klara minst ett halvt år innan lagen träder i kraft. Dessutom borde kriterier utarbetas för kundsedlar och personliga budgetar, beslut borde fattas om de tjänster där kundsedlar införs, betalningssystem borde införas osv. Tidsplanen håller inte.

Valfrihetsmodellen begränsar landskapens rätt att besluta hur servicen produceras

Kommunförbundet anser att landskapen har små möjligheter att bära sitt organiseringsansvar, integrera tjänsterna och hålla kostnaderna under kontroll, om ansvaret för tjänsterna på basnivå överförs till företag och styrs på marknadsbasis. Modellen begränsar landskapens rätt att besluta hur tjänsterna ska produceras och deras möjligheter att styra tjänsterna som helhet. Särskilt svårt är det att styra producenterna av betalsedel- och kundsedeltjänster.

I den föreslagna valfrihetsmodellen ingår det en skyldighet för landskapen att använda kundsedlar för andra tjänster än direktvalstjänster, så att kundsedlarnas andel är minst 15 procent av de totala kostnaderna för dessa tjänster. Detta skulle kraftigt begränsa landskapens beslutanderätt. Kommunförbundet anser det vara obefogat att slå fast en sådan miniminivå och att det strider mot landskapens självstyrande ställning.

En fast behovsprövad ersättning till serviceproducenten är en bra bestämningsgrund, men om behovskoefficienterna är bristfälliga kan systemet uppmuntra producenterna att styra kunder som innebär stora kostnader eller risker till landskapets affärsverk eller någon annan producent av direktvalstjänster. Producenterna kan också sporras till att välja ut sina kunder.    

Kommunförbundet anser att också kommunerna bör få möjlighet att äga social- och hälsocentraler i bolagsform på lika villkor som andra aktörer. Det är anmärkningsvärt att kommunerna har uteslutits som producenter av direktvalstjänster, trots att kommunerna för tillfället har social- och hälsovårdspersonal, den kompetens och de lokaler som krävs samt apparatur och utrustning. Om kommunen kunde fungera som producent i bolagsform skulle det framför allt gagna kunderna, men också de organiseringsansvariga landskapen, eftersom det skulle finnas fler seriösa alternativ i serviceproduktionen.

Närmare upplysningar:

Hanna Tainio, vice verkställande direktör, 050 567 1624
Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, tfn 0400 850 232
Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovård, tfn 050 596 9866