Krisläge för den kommunala ekonomin: Två av tre kommuner har negativt resultat

(Kommunförbundet informerar 13.2.2019) Bokslutsprognoserna för 2018 visar på en alarmerande situation för den kommunala ekonomin. Resultatet för 2018 är negativt i 196 kommuner, dvs. rentav två tredjedelar av kommunerna. Året innan hade 55 kommuner negativt resultat.

– Kommunekonomin verkar ha hamnat i en kris. Kommunerna får inte åläggas en enda uppgift till utan finansiering. Det måste bli ett slut på alla statsandelsnedskärningar. Tvärtom finns det klara grunder för mer statlig finansiering. Fler nedskärningar klarar kommunsektorn inte av, sade Kommunförbundets vd Minna Karhunen då bokslutsprognoserna offentliggjordes onsdagen den 13 februari.

Bokslutsprognoserna visar att skatteinkomsterna och statsandelarna krympte år 2018. Samtidigt ökade kommunernas och samkommunernas utgifter med mer än 3 procent. Merparten av utgiftsökningen härrör från köp av material och tjänster. Personalutgifterna ökade måttligt.

– Den största enskilda faktor som försvagat kommunekonomin är konkurrenskraftsavtalet, som har större negativa konsekvenser för kommunsektorn än för företagen. Ambitionen var att den kommunala ekonomin skulle stärkas under den pågående regeringsperioden, men i verkligheten har kommunernas uppgifter fortfarande varit föremål för stora förändringar och finansieringen har skurits ner.

Kommunernas och samkommunernas skuldsättning ökade i fjol med en miljard euro. Kommunernas skuldsättning ökade med drygt tre procent, men samkommunernas skuldsättning växte med över 11 procent på grund av åtskilliga sjukhusprojekt. Sammanlagt ser skuldsättningen för den kommunala ekonomin ut att bli cirka 19,4 miljarder euro, vilket innebär att den kvarstår på sin tidigare nivå i förhållande till bruttonationalprodukten.

Hela 38 kommuner har varit tvungna att ta lån för löpande utgifter, medan årsbidraget året innan var negativt i bara fyra kommuner.

Kommunerna har nycklarna till lösning av krisen

I offentligheten har kommunerna beskyllts för att vara svaga, för att ha alltför lite kunnande och för att lägga ut tjänster på alltför lösa grunder.

– Det stämmer inte. Det finns mycket kunnande i kommunerna. Kommunerna är starkare än staten och de lägger ut tjänster när de bedömer att det behövs, säger Karhunen.

Enligt Minna Karhunen har kommunerna själva nycklarna till att lösa krisen.

– Det är tydligt att man på statligt håll inte förstår hur krisen i den kommunala ekonomin ska lösas. Kommunerna söker hela tiden lösningar. Staten måste nu lita på kommunerna och ge dem en möjlighet att utvecklas.

Bakom medelvärdena finns en tudelad kommunsektor

Fjolårsresultaten i kommunerna varierar kraftigt. Helsingfors, Esbo och Vanda har gjort bra resultat. För många andra städer, såsom Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Kouvola och Rovaniemi, är resultatet däremot svagt. Den övriga kommunsektorn placerar sig mellan dessa ytterligheter.

– Situationen är exceptionell. Ett dåligt resultat är alltid en summa av många olika faktorer. För de stora städernas del är den svaga skatteutvecklingen den huvudsakliga förklaringen. I små kommuner påverkas resultatet av de tunga statsandelsnedskärningarna, säger Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

Närmare upplysningar
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 2999
Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn 050 592 8986
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175

Begäran om intervju med vd Minna Karhunen via informatören Mariam Rguibi, tfn 040 751 5175

Mer information på finska: www.kuntaliitto.fi/rafo2019