Nyhet från kommunsektorn, publicerad 16.3.2017

Sänkta dagvårdsavgifter löser inte problemet med flitfällor

​Flera organisationer och partier har inför vårens ramförhandlingar presenterat nya modeller för familjeledigheter. I modellerna ingår bland annat sänkta eller slopade dagvårdsavgifter. Kommunförbundet tar inte ställning till särdragen i varje modell, men vill föra fram kommunernas synpunkter i den aktuella debatten.

  • Barndagvården och det alternativa hemvårdsstödet och stödet för privat vård av barn bildar en helhet. Kommunförbundet varken understöder eller motsätter sig avgiftsfri dagvård.
  • Det väsentliga är att hela familjeledighetssystemet ses som en helhet och att kommunernas förutsättningar att tillhandahålla tjänster inte försämras. Om systemet ändras bör kommunerna få full kompensation för kostnaderna.
  • Kommunförbundet påpekar att dagvårdsavgifterna sänktes redan 1.3.2017 då den nya lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken trädde i kraft.

En sänkning av dagvårdsavgifterna skulle påverka kommunernas ekonomi på två sätt: dels skulle kommunernas avgiftsinkomster minska, dels skulle utgifterna öka, då det skulle behövas mer personal och utrustning och större lokaler.

  • Dagvård för ett barn under tre år kostar kommunen cirka 17 000 euro per år. För ett barn som fyllt tre är kostnaderna omkring 11 000 euro per år. Kommunernas totala årliga kostnader för dagvården är cirka 2,7 miljarder euro. Den dagvårdsavgift kommuninvånarna betalar täcker i genomsnitt cirka 13 procent av kostnaderna.
  • Dagvårdsavgifterna har varit högst 290 euro per månad för familjens yngsta barn i heldagsvård. Kommunernas totala inkomster från dagvårdsavgifterna är cirka 350 miljoner euro per år.
  • Kommunens skatteinkomster växer i någon mån om en kommuninvånare väljer dagvård i stället för hemvård och återvänder till arbetslivet. Till exempel betalar en medelinkomsttagare med en månadslön på cirka 3 000 euro omkring 6 000 euro per år i kommunalskatt. Det täcker bara en del av kommunens växande kostnader.

Kommunförbundet är inte övertygat om att en sänkning av dagvårdsavgifterna skulle ge stora förbättringar i sysselsättningen. Redan i dagens läge är det i de flesta fall ekonomiskt mer lönsamt att arbeta än att sköta barn hemma.

  • För höginkomsttagare har lägre avgifter ingen sporrande effekt, eftersom det i vilket fall som helst är betydligt mer lönsamt att arbeta. För låginkomsttagare är dagvården redan nu avgiftsfri.
  • På arbetsmarknaden har antalet lediga platser ökat i någon mån, men tillgången och efterfrågan på arbetskraft möts inte. Situationen borde avhjälpas till exempel genom arbetskraftspolitiska åtgärder, men en sänkning av dagvårdsavgifterna är inte det rätta botemedlet.

Kommunförbundet betonar att det utöver dagvårdsavgifterna också behövs andra sysselsättningsfrämjande åtgärder som är bättre för den kommunala ekonomin.

  • Ett alternativ till sänkta dagvårdsavgifter är den svenska modellen, där kommunerna får statsbidrag om de frivilligt inför ett avgiftstak som underskrider den maximala gränsen. Kommunen skulle då få välja mellan att antingen sänka avgifterna och främja sysselsättningen på sitt område eller hålla sig till den nuvarande modellen.

Kommunförbundet påpekar att ändringarna i lagstiftningen och statens åtgärder bör vara konsekventa och att de långsiktiga målen bör vara tydliga. Ännu för ett år sedan var det tänkt att avgiftsinkomsterna skulle utökas i syfte att balansera de offentliga finanserna och då föreslogs höjningar av dagvårdsavgifterna. Avgifterna sänktes ändå genom den lag som trädde i kraft 1.3.2017.

Kommunförbundet ser inget behov av att ändra avgifterna vid ramförhandlingarna våren 2017.

tags