Delrapport 3 om barnskyddet är klar

Information om hur barnskyddet ordnas, kundrelationerna, institutions- och familjevårdens kostnader och beredningen av barnskyddet i landskapen

Den tredje delrapporten om barnskyddet är klar. Det är en granskning landskapsvis av Kommunförbundets kommunenkät som offentliggjordes i våras. 

Materialet är avsett som stöd i beredningen av landskapens servicesystem inför vårdreformen.

I 17 kommuner producerades barnskyddets tjänster av en privat tjänsteproducent

År 2017 ordnades barnskyddet i fastlandskommunerna av 180 tjänsteproducenter, av vilka 139 var kommuner, 22 samkommuner och 19 samarbetsområden med ansvarskommun. Mer än hälften av dem som ordnar barnskydd är kommuner med mindre än 10 000 invånare.

I tre samarbetsområden, en samkommun och sju kommuner ansvarade en privat tjänsteproducent för barnskyddet, det vill säga i 17 kommuner med sammanlagt 95 743 invånare.  (1,7 % av landets befolkning). Tjänsterna producerades av Pihlajalinna, Attendo, Terveystalo, Coronaria eller Mehiläinen.

Under de två senaste årtiondena har upphandlingen från privata tjänsteproducenter av barnskyddets institutions- och familjevårdstjänster och andra öppenvårdstjänster för barn och familjer ökat avsevärt

Nettodriftskostnaderna för barnskyddets institutions- och familjevårdstjänster och andra öppenvårdstjänster för barn och familjer var 1,189 mrd euro år 2016. Det är 6,6 % av social- och hälsovårdssektorns nettodriftskostnader. År 1997 köptes nämnda tjänster av privata aktörer för 75 miljoner euro och år 2016 hade de ökat till 543 miljoner euro. Det innebär en ökning på i genomsnitt 11,0 % per år under perioden 1997–2016.

Kostnaderna per invånare för barnskyddets anstalts- och familjevård var högst i Päijänne-Tavastland (159 euro) och lägst i Mellersta Österbotten (62 euro). I fastlandskommunerna var den genomsnittliga kostnaden per invånare 124 euro.

Brådskande placeringar av barn har ökat i åtta landskap

De brådskande placeringarna var 15 % fler år 2017 än år 2016. Ökningen gällde Birkaland, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Kajanaland, Lappland, Mellersta Österbotten, Norra Karelen och Norra Savolax. I Päijänne-Tavastland och Södra Savolax minskade antalet brådskande placeringar. I Södra Karelen och i Österbotten har antalet brådskande placeringar hållit sig på en klart lägre nivå än i landets övriga delar.

Om man jämför landskapen per placeringsform ser man att institutionsvård är vanligast i Egentliga Finland (35 %) och i Södra Österbotten (35 %). I hela landet var andelen 26 %.

Utvecklingen av barnskyddstjänsterna görs i nästan alla landskap i samarbete med programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) och beredningen av landskapen inför vårdreformen

Barnskyddstjänsterna utvecklas aktivt i LAPE-programmets projekt. Systemiskt teamarbete, olika tjänstemodelleringar, utarbetande av samarbetsstrukturer och utveckling av övervakningen och sätt att involvera klienterna är viktiga utvecklingsobjekt i landskapen.

Kommunenkätens material finns på Kommunförbundets webbsida

Tags
Aila Puustinen-Korhonen

Aila Puustinen-Korhonen

Sakkunnig
Enheten för social- och hälsovård
+358 9 771 2610, +358 50 344 6884
Ansvarsområden
  • barnskydd och övriga socialtjänster för barnfamiljer, kostnader, statistik och utveckling i anslutning till dessa
  • Kommunförbundets barnskyddsnätverk
  • barnskyddstimmen
Mikko Mehtonen

Mikko Mehtonen

Utvecklingschef
Enheten för livskraft och ekonomi, Kommunalekonomi
+358 9 771 2645, +358 50 592 8986
Ansvarsområden
  • Fakta om kommunekonomin:
  • Ekonomisk statistik och bokslutsuppgifter
  • Kostnads- och hållbarhetsberäkningar
  • Kommuninformationsprogrammet och automatisk ekonomirapportering
  • Kostnadsberäkning och marknadsmässig prissättning
  • Kartläggning av kommunekonomin