- kommunekonomi, offentliga finanser, prognoser
- ekonomisk politik
- förhållandet stat-kommun
- skattepolitik, finanspolitik
Coronavirusets konsekvenser för ekonomin: tillfällig nedgång eller långvarig recession?
Coronaviruset COVID-19 har kraftigt påverkat såväl människornas dagliga liv som deras välbefinnande och ekonomi i Kina och några sjukdomshärdar utanför Kina. För närvarande klassas det kinesiska fastlandet, Iran, Sydkorea, Italien, Tyrolen i Österrike och förbundslandet Nordrhein-Westfalen i Tyskland som epidemiområden. Just nu sprider sig viruset snabbt utanför Kina. Vi vet inte ännu om spridningen av viruset kommer att dämpas under våren såsom normala influensavirus eller om coronaviruset uppför sig annorlunda.
Corona har ökat osäkerheten på finans- och aktiemarknaden. Osäkerheten har återspeglats i fluktuationer i börskurserna när investerarna har flyttat sina tillgångar till tillgångsslag som betraktas som säkra. Osäkerheten kommer också ta sig uttryck i uppskjutna investeringar och större riskmarginaler på lån. Förenta staternas centralbank Fed har reagerat med framförhållning på coronaviruset och sänkt styrräntan.
Coronaviruset har direkta ekonomiska konsekvenser för turismen och restaurangbranschen genom att begränsningarna av rörligheten ökar samt på fabriksindustrin till följd av produktionsstopp och avbrott i de internationella produktionskedjorna. Vilken storleksklass de direkta konsekvenserna har kommer att synas med fördröjning då statistiken blivit färdig.
De viktigaste ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset har att göra med hur länge osäkerheten om utvecklingen pågår. Ju mer de påverkar konsumenternas förtroende och efterfrågan på tjänster, desto allvarligare och långvarigare blir de. Konsekvenserna framträder i de flesta fall med fördröjning då det gäller sysselsättningen.
OECD betonar risken, men bedömer att konsekvenserna är relativt måttfulla
OECD bedömer att tillväxten i världsekonomin kan bli negativ under första kvartalet 2020. Om coronavirusepidemin avtar såväl i Kina som i de andra länderna under årets första hälft, skulle den genomsnittliga tillväxten i världsekonomin 2020 försvagas med ca 0,5 procentenheter jämfört med OECD: s tidigare ekonomiska prognos. Ekonomin i Kina har en särskilt stor inverkan på ekonomierna i Japan, Sydkorea och Australien. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet skulle i detta alternativ försvagas med cirka 0,3 procentenheter.
Om coronaviruset sprids kraftigt i Asien, Europa och Nordamerika, kommer den ekonomiska tillväxten att bli cirka 1,5 procentenheter lägre än vad man väntade sig före coronavirusepidemin. I så fall saktar den ekonomiska tillväxten in betydligt i de olika ekonomiska regionerna, vilket minskar de redan svaga prognoserna för ekonomisk tillväxt.
De nordiska länderna: Konsekvenserna förväntas bli måttfulla
Enligt Danske Bank försvagar coronaviruset och de motåtgärder som följer av det kraftigt tillväxten i världsekonomin, särskilt i servicebranschen, under första och andra kvartalet 2020. Spridningen av viruset utanför Kina har undanröjt möjligheten till en snabb ekonomisk tillväxt enligt V-kurvan. I en prognos från början av mars antar Danske Bank att återhämtningen i den globala ekonomin snarare följer U-kurvan under den senare hälften av året. Totalt sett skulle BNP-tillväxten i de nordiska länderna i detta fall vara cirka 0,2–0,3 procentenheter mindre än utan corona.
De nordiska länderna är små öppna samhällsekonomier där exporten till såväl euroområdet som Kina har stor betydelse. Enligt Danske Bank kommer coronaviruset att försvaga den ekonomiska tillväxten i de nordiska länderna, men mindre än i de andra europeiska länderna. Av de nordiska länderna har Finland dock mycket nära handelsrelationer med Kina. Hittills har företagen inte rapporterat om väsentliga störningar i sin verksamhet i Kina. Danske Bank bedömer att de övriga effekterna av coronaviruset på den finländska samhällsekonomin kommer att vara ringa.
Finland: Tre scenarier för konsekvenserna av coronaviruset
En av de få aktörer som publicerar konjunkturprognoser i Finland och som har haft möjlighet att beakta konsekvenserna av coronaviruset i sin prognos är Andelsbanken. Andelsbanken antar att de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset huvudsakligen beror på att den ekonomiska tillväxten i Kina bromsas upp. Enligt Andelsbanken drabbas Finland mer än euroområdet i snitt av att ekonomin i Kina och globalt bromsas upp.
Enligt en prognos från mars förväntas en brant svacka i den ekonomiska tillväxten i Kina under början av året, men under sommaren kommer konsekvenserna av viruset att minska och den ekonomiska tillväxten återhämtar sig till sin tidigare nivå under den senare hälften av 2020. Andelsbanken förutspår att bruttonationalprodukten i Finland i år kommer att sjunka till noll från den tidigare volymökningen på 0,5 procent. Efter det förväntas BNP växa med 0,5 procent. Också tillväxten i världsekonomin avtar tillfälligt 2020.
Eftersom det just nu råder stor osäkerhet om konsekvenserna av viruset, har Andelsbanken tagit fram tre alternativa scenarier i den ekonomiska prognosen. I scenarierna minskar Kinas BNP i samma takt och med samma volym under det första halvåret 2020, men BNP återhämtar sig på olika sätt i olika scenarier från den nedgång som coronaviruset orsakat.
I det första scenariot återhämtar sig Kinas BNP från nedgången och följer den tidigare trenden redan under den senare hälften av 2020. I detta scenario skulle volymökningen i Finlands BNP vara 0,0 procent år 2020, men på grund av den svaga jämförelsetidpunkten stiger den till så mycket som +1,2 procent år 2021.
I det andra scenariot medför coronaviruset att Finlands BNP hålls kvar på en lägre nivå, eftersom endast den ekonomiska tillväxtprocenten (tillväxttakten) under den senare hälften av 2020 igen börjar följa den tidigare trenden. I detta alternativ kommer den årliga BNP-tillväxten att sjunka till -0,5 procent i år, men stiga till +0,4 procent år 2021.
Det tredje scenariot är ett allvarligt scenario där Kinas ekonomi återhämtar sig långsamt. Den gamla BNP-trenden uppnås först under 2021. I detta alternativ kommer den årliga BNP-tillväxten i Finland att sjunka till 0,7 procent i år, men stiga till 1,4 procent år 2021 på grund av att tillväxten under jämförelseperioden varit låg.
Konsekvenserna för kommunerna: förbered er på en svagare inkomstutveckling
I detta skede är det mycket svårt att säga hurdana konsekvenser coronaviruset kommer att medföra för den offentliga ekonomin. Viruset kommer sannolikt att sprida sig snabbt också i Finland och bromsa upp tillväxten i den finländska samhällsekonomin 2020. Konsekvenserna drabbar branscher som förväntats växa stabilt. Hit hör är bl.a. tjänster som stöder sig på privat konsumtion. Hur stora konsekvenserna blir beror på hur konsumenternas förtroende utvecklas. Det är mycket sannolikt att den ekonomiska tillväxten kommer att vara dämpad längre än väntat.
Coronavirusets konsekvenser för den kommunala ekonomin syns omedelbart på kommunernas utgiftssida som ökade hälso- och sjukvårdskostnader. I kommunernas inkomster syns konsekvenserna med fördröjning då inkomsterna från kommunalskatten och samfundsskatten minskar. En del av den här försvagningen skulle uppenbarligen följa av att sysselsättningen och företagens lönsamhet utvecklas långsammare än väntat.
Det är mycket svårt att tillförlitligt uppskatta storleken på det fördröjda skatteutfallet, eftersom i synnerhet kommunalskatten har haft en mycket svag utveckling under de senaste åren trots den goda tillväxttakten i ekonomin. Även om bedömningar som hävdar motsatsen är helt motiverade, kan effekterna av viruset på inkomsterna och utgifterna i den kommunala ekonomin i detta skede fortfarande anses vara relativt måttfulla.
Kommunerna måste dock bereda sig på större osäkerhet om hur inkomsterna och utgifterna inom den kommunala ekonomin utvecklas. Det är möjligt, och till och med sannolikt, att den kraftiga ökning av kommunalskatten som förväntats i år igen kommer att minska. Det är tryggast att fortsätta med den ekonomiska planeringen för 2021 på basis av mycket försiktiga inkomstberäkningar. Vi kommer att fortlöpande under våren få ytterligare information om läget, men säkrare bedömningar av storleksklassen på utvecklingen kan vi göra först på höstsidan.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Pääekonomistin palsta
Pääekonomisti Minna Punakallio kirjoittaa ajankohtaisista talouteen liittyvistä ilmiöistä Pääekonomistin palstalla.
Nätverk på svenska
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Kommunförbundets Brysselkontor
Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland.
Kommunförbundets Brysselkontor
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe