Kirsi Lamberg 9.3.2023

Hur locka anställda till kommunen? Finns det en risk att riktade trakasserier minskar intresset för att söka sig till offentliga uppdrag?

Jag anser att den största risken är att upplevelsen av riktade trakasserier och den offentlighet som ofta följer på dem minskar viljan att söka sig till offentliga uppdrag, till exempel som tjänsteinnehavare och förtroendevald i kommuner, samkommuner och välfärdsområden. Om situationen pågår länge kan det dessutom rubba eller i värsta fall förlama en hel organisations verksamhet.

Även kommunalt anställda blir måltavlor

Riktade trakasserier som fenomen är bekant också på kommunfältet. Verksamheten riktar sig mot anställda, tjänsteinnehavare och förtroendevalda i kommunen. Att bli utsatt för riktade trakasserier är en tung upplevelse för en enskild person. Om det pågår länge, kan det leda till sjukledighet och arbetsoförmåga. I värsta fall blir den som utsätts för riktade trakasserier handlingsförlamad, börjar självcensurera sig eller avstår från sina uppdrag.

Det finns en risk att upplevelsen av riktade trakasserier och den offentlighet som ofta är följden också minskar viljan att söka sig till offentliga uppdrag, till exempel som tjänsteinnehavare eller förtroendevalda. Utöver detta bidrar också den hårdnande debattkulturen till att omsättningen ökar bland de högsta tjänsteinnehavarna i kommunen (Kuntalehti).

Även om trakasserierna ofta riktar sig mot en eller några personer, kan de i värsta fall påverka verksamheten och beslutsförmågan i en hel organisation. I synnerhet i mindre kommuner kan omfattande trakasserier avsevärt bromsa upp och lamslå organisationens funktionsförmåga.

Ingen entydig förklaring till riktade trakasserier

Det handlar ofta om ett fenomen där en eller flera aktörer uppmanar och anstiftar en stor grupp att på olika sätt angripa en enskild person, till exempel genom att skicka hatmeddelanden via e-post eller sociala medier. Riktade trakasserier kan också ta sig uttryck i direkta eller indirekta hot, eller i att uppgifter som rör privatlivet grävs fram och förvanskas.

Riktade trakasserier skiljer sig från förföljelse på så sätt att målet är att påverka offrets verksamhet till exempel som tjänsteinnehavare, arbetstagare eller förtroendevald.

Trakasserandet kan innehålla uttryckliga uppmaningar att påverka personens verksamhet; man försöker till exempel mobilisera andra personer för att främja sina egna mål. Riktade trakasserier är ett fenomen som i viss mån är mer organiserat än förföljelse (Edilex). Riktade trakasserier syftar till att påverka offrets verksamhet, eller att tysta offret.

All respons är inte trakasserier, inte ens om den är skarpt kritisk

All respons och kritik som tjänsteinnehavare och förtroendevalda får är ingalunda riktade trakasserier. Ett centralt inslag i vårt demokratiska samhälle är individens yttrandefrihet och rätt att kritisera offentlig verksamhet. Tjänsteinnehavare och förtroendevalda bör tolerera även eventuellt hård kritik i offentliga eller icke-offentliga forum.

Situationen blir problematisk när verksamheten systematiskt riktas mot vissa personer och pågår en lång tid.

Kan upprepade kontakter vara riktade trakasserier?

Bland de förfrågningar som skickas till Kommunförbundet märks kommunernas frågor om hur man ska förhålla sig till orimligt omfattande eller ofta återkommande begäranden om information. Kontakten kan också innehålla osakligt beteende och hot som berör tjänsteutövningen. Även obefogade klagomål och begäranden om undersökning begränsar tjänsteinnehavarnas verksamhet under den tid ärendet utreds. Detta belastar naturligtvis hela organisationen.

Det är också en utmaning att osakliga kontakter ofta åtföljs av en begäran om information eller frågor till myndigheten. Kontakterna kan vara många och ur innehållet i dem är det inte alltid möjligt att tydligt identifiera en direkt fråga eller en specifik begäran om information. En tjänsteinnehavare har alltid rådgivningsskyldighet enligt förvaltningslagen.

Tjänsteinnehavaren måste därför alltid bedöma kontakten också ur rådgivningsskyldighetens synvinkel.

Bakom trakasserierna finns en bred samhällsdebatt om offrens ställning

I slutet av 2021 blev olaga hot ett brott som hör under allmänt åtal i de fall då hotet riktas mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag (Riksdagen, informationssida på finska). Jag anser att denna lagändring i sig inte är tillräcklig för att bekämpa riktade trakasserier i offentliga organisationer. Inte ens fastän riksdagen i sitt eget uttalande i samband med godkännandet av lagändringen förutsatte att man utreder vad annat som behöver göras för att stärka trakasserioffrets ställning och även juridiskt ingripa i de riktade trakasserierna.

I syfte att ändra lagstiftningen har det under statsminister Marins regeringsperiod utarbetats flera förslag och bedömningar om riktade trakasserier mot statliga och kommunala myndigheter samt förtroendevalda. Bland annat på basis av justitieministeriets bedömning  (2022:29) finns det grunder för att kriminalisera riktade trakasserier. (Bedömningspromemoria på finska, med svenskt presentationsblad)

De riktade trakasserierna berör i synnerhet rättsväsendet, polisen och statliga ämbetsverk men även kommunerna.

Läs mer

Kommunförbundets webbplats

Mer på webben

Kort om skribenten

Kirsi Lamberg on juristi Kuntaliitossa.

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Förändringar i kommunernas anvisningar för sökande av ändring

I kommunernas besvärsanvisningar ska två förändringar som skett sommaren 2023 beaktas.

Bekanta dig med rådgivning.