Kommunerna får dras med bötesavgifterna länge, även om sysselsättningen skulle förbättras

När arbetslösheten blir långvarig innebär det inte bara utmaningar för den arbetslösa, utan också för kommunerna och deras ekonomi.

Kommunernas andel av utkomstskyddet för arbetslösa, dvs. bötesavgifterna, hänför sig mest till långtidsarbetslösa. Kommunens andel ökar med tiden, dvs. kommunen står för en större andel av förmånskostnaderna ju längre arbetslösheten varar. Ungefär 80 procent av bötesavgiften hänför sig till personer som varit arbetslösa i över 400 dagar. Utdragen arbetslöshet ger en ökning av långtidsarbetslösheten och ökade böter. Även om sysselsättningen nu skulle vända uppåt skulle effekten på kommunernas böter synas med fördröjning. En tumregel är att det tar minst ett år innan långtidsarbetslösheten börjar minska på allvar, eftersom de som nyligen blivit arbetslösa är mer attraktiva på arbetsmarknaden. Därför kommer kommunernas straffavgifter att förbli höga åtminstone under innevarande år.

Som ett exempel kan vi ta att arbetsgivarens kostnad för en lärare i åk 1–6 är cirka 65 000 € (lön + lönebikostnader). Till exempel i Outokumpu skulle böterna räcka till 20 lärare och i Tammerfors till 743. I en mindre kommun som Humppila skulle beloppet räcka till fyra lärare.

I detta sammanhang är det bra att komma ihåg att höjningen av bötesavgifterna i början av året kompenserades med en ökning av kommunernas statsandelar. Det försämrade sysselsättningsläget har tyvärr lett till att avgifterna har överstigit kompensationen och kommunerna har tvingats finansiera utkomstskyddet för arbetslösa med egna medel och eventuellt genom att anpassa ekonomin inom andra sektorer (till exempel undervisningen). Extrakostnaderna för skötseln av sysselsättningen drabbar då kommunens övriga verksamhet, vilket innebär att överföringen av sysselsättningstjänsterna till kommunerna (AN-reformen) inte längre är kostnadsneutral.

Påminner också om att kommunerna betalar hälften av kostnaderna för grundläggande utkomststöd. Varje kommun betalar alltså hälften av det grundläggande utkomststödet för sina invånare. Kostnaderna för grundläggande utkomststöd ökade till rekordnivåer och översteg en miljard euro 2025, varav kommunerna betalar hälften, dvs. cirka 500 miljoner euro. Detta belastar ytterligare kommunernas ekonomi. Regeringens beslut att begränsa de så kallade primära förmånerna har tillsammans med det försämrade sysselsättningsläget bidragit till att öka efterfrågan på grundläggande utkomststöd.

Vad kan man då göra för att förbättra sysselsättningstjänsterna?

• Höja profilen för lönesubventioner (subventionerade anställningar): avskaffande av tidsgränser för lönesubventioner och rätt för arbets- och näringsbyrån att själv fastställa längden på lönesubventioner. Återinförande av arbetsvillkoret i lönesubventionerat arbete och höjning av villkoret till 100 %.
• Utbildning och upprätthållande av kompetensen hos arbetskraftsreserven: en tidsbegränsad möjlighet för arbetslösa att studera med arbetsmarknadsstöd, antingen för att avlägga examen, för att avlägga examensdelar eller som arbetskraftsutbildning, så att bötesavgifterna avbryts för studietiden. Det skulle öka kommunernas incitament.
• Återupplivande av övergångsarbetsmarknaden: återinförande av arbetsmarknadspolitiska bidrag till organisationer inom den tredje sektorn som en offentlig arbetskraftstjänst. Detta är särskilt viktigt just nu, när långtidsarbetslösheten har ökat dramatiskt.

Slutligen vill jag betona att enskilda kommuner inte på egen hand behöver klara de växande utmaningarna inom främjandet av sysselsättningen. Resultaten kan uppnås genom samarbete: mellan grannkommuner, som gemensamma insatser för kommunerna i hela sysselsättningsområdet, tillsammans med utbildningsanordnare samt i partnerskap med regionens företag och näringslivsbolag. Särskilt för små kommuner är samarbete inte ett val utan en nödvändighet. Endast genom att kombinera resurser, kompetens och metoder kan vi på ett effektfullt och hållbart sätt ta itu med utmaningarna med långtidsarbetslöshet.

Mer om ämnet också i Yles intervju (20.3.2026)