Skribenten är forskningschef vid Kommunförbundet.

På Twitter: @M_PekolaSjoblom

Coronakrisen drabbade vårt kommunalval hårt - för det första blev valet framflyttat från april till juni och för det andra blev valdeltagandet rekordlågt. Inför vårt eget kommunalval kunde jag avundas Estland och Danmark som jag trodde skulle undgå coronans inverkan, eftersom de skulle gå till val

Årets kommunalval utsattes för hårda prövningar på grund av den exceptionella coronasituationen. Folk hade knappt ens hunnit vänja sig vid att rösta på våren i stället för i oktober som vid tidigare kommunalval. Fullmäktigeperioden för de ledamöter som valdes hösten 2012 förlängdes från 4 år till 4

Vem hade trott att vi fortfarande skulle vara i den här situationen i vår – ett helt år efter de första veckorna med corona? När vi på Kommunförbundet för ett år sedan gjorde en enkät för att kartlägga de utmaningar som coronatiden innebär för kommunerna, funderade vi på om återhämtningsskedet

Det annalkande årsskiftet innebar att både myndigheter och media visade intresse för de förändringar det nya året för med sig. Ännu för tio år sedan fylldes tidningsspalterna med nyheter om kommunsammanslagningar. Det genomfördes nästan rekordmånga sådana då. Det nya decenniet inleds utan stora

Det åländska lagtings- och kommunalvalet 20.10.2019 lockade inte lika mycket folk till valurnorna som tidigare trots flera heta valfrågor. Valdeltagandet i lagtingsvalet var 69,7 procent, en halv procentenhet lägre än i föregående val och i kommunalvalet 66,4 procent, en hel procentenhet lägre än

Vi har ett supervalår i Finland i år när vi har både riksdagsval och europaparlamentsval samma vår. Ålänningarna röstar dessutom i sina egna kommunal- och lagtingsval i oktober. I de övriga nordiska länderna är det också val i år: I höst är det Kommunestyre- och fylkestingsval i Norge och i Danmark