Cirkulär 2/80/2009, Ulla Hurmeranta/eg, 13.1.2009

Ändringarna av markanvändnings- och bygglagen (1129/2008) och markanvändnings- och byggförordningen (1130/2008) trädde i kraft 1.1.2009; De riksomfattande målen för områdesanvändningen har reviderats, ändringarna träder i kraft 1.3.2009

I december 2008 godkände riksdagen ändringar i markanvändnings- och bygglagen (MBL). Ändringarna träder i kraft 1.1.2009.  Ändringarna gäller bl.a. generalplanering, skyldighet att ansluta sig till fjärrvärmenät, planläggnings- och tillståndsförfaranden och utvidgning av systemet med besvärstillstånd.  I anslutning till lagändringarna har också markanvändnings- och byggförordningen ändrats. De ändrade bestämmelserna syftar till att få lagen att fungera bättre och att bidra till att dämpa klimatförändringen.

I detta cirkulär behandlas vissa ändringar i korthet. Regeringens proposition och ändringarna finns bl.a. på Finlex: http://www.finlex.fi/sv/laki/kokoelma/2008/ och http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2008/20080102.pdf.

Statsrådet beslutade 13.11.2008 att revidera de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Föremålet för revideringen var statsrådets beslut från år 2000. Beslutet har reviderats i fråga om innehållet i målen (kapitel 4.2–4.7), ikraftträdande och verkställighet (kapitel 8) samt ändringssökande (kapitel 9). Till övriga delar, såsom den rättsliga grunden för målen och rättsverkningarna, förblir beslutet som fattades år 2000 i kraft.

Huvudtema för revideringen har varit att möta klimatutmaningarna. Dessutom har målen fått mer genomslagskraft genom att målformuleringen preciserats och deras förpliktande egenskaper förstärkts. Största delen av målen förblir dock oförändrade.

De reviderade målen träder i kraft 1.3.2009. När revideringsbeslutet träder i kraft kan en plan under beredning godkännas utan hinder av beslutet senast 31.8.2009, om planförslaget har lagts fram offentligt till påseende innan beslutet träder i kraft. Närmare upplysningar: http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=303903&lan=fi&clan=sv

Vi ber er vidarebefordra detta cirkulär åtminstone till det organ som ansvarar för planläggningen, kommunens byggnadstillsynsmyndighet och dem som ansvarar för kommunens markpolitik och planeringen av gator och allmänna områden.

Närmare upplysningar:
Ulla Hurmeranta, tfn (09) 771 25 39
Ritva Laine, tfn (09) 771 24 90

Ändringarna av markanvändnings- och bygglagen (1129/2008) och markanvändnings- och byggförordningen (1130/2008) trädde i kraft 1.1.2009

1. Bestämmelser om generalplanen 

Användning av generalplanen för småskaligt bostadsbyggande i byar på landsbygden underlättas. Till 44 § i markanvändnings- och bygglagen (MBL) har fogats ett nytt 2 mom. Bygglov för uppförande av ett bostadshus med högst två bostäder kan utan hinder av MBL 137 § 1 mom. beviljas, om det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestämts så.  En sådan bestämmelse kan gälla endast ett sådant byområde på landsbygden där det inte finns ett stort behov av byggande. En bestämmelse i en generalplan är i kraft högst tio år åt gången.

Bestämmelsen utvidgar möjligheterna att använda generalplanen så att frågan huruvida de särskilda förutsättningarna för bygglov föreligger kan utredas i generalplanen. Bestämmelsen om generalplanen undanröjer således prövningen av behovet av ett avgörande om planeringsbehov för enskilda byggprojekt. Med by avses här en byliknande tätort på landsbygden som består av flera byggnader. En sådan generalplan som avses i bestämmelsen lämpar sig för områden där behovet av att bygga bostäder inte är så stort att organiseringen av det skulle förutsätta särskilda åtgärder till exempel när det gäller kommunaltekniken. Bestämmelsen kan inte gälla i tätorters eller växande stadsregioners randområden, där byggandets omfattning och effektivitet förutsätter att en detaljplan görs upp.

Den nya bestämmelsen tillämpas endast på de planer som har godkänts efter lagändringens ikraftträdande. MBL 137 § 3 mom. upphävs samtidigt så att bestämmelsen får tillämpas i tre år efter den aktuella lagändringens ikraftträdande.

Om generalplanen utarbetas på det sätt som avses i MBL 44 § 2 mom. så att den styr byggandet, ska framläggandet av förslaget till plan skriftligen meddelas sådana ägare och av kommunen kända innehavare av mark inom generalplaneområdet som har sin hemkommun på en annan, i befolkningsdatasystemet antecknad ort eller vars adress kommunen i övrigt har kännedom om. Denna ändring som gäller meddelande finns i den ändrade 19 § i markanvändnings- och byggförordningen (MBF).

2. Gemensam generalplan för huvudstadsregionen

Kommunerna i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda) ska utarbeta en gemensam generalplan (MBL 46 a §). Den gemensamma generalplanen kan antingen ha rättsverkningar eller också sakna rättsverkningar. Till en gemensam generalplan med rättsverkningar för huvudstadsregionen anknyter vissa lättnader som ingår i MBL 8, 171 och 195 §. Beträffande huvudstadsregionens gemensamma generalplan iakttas i övrigt de bestämmelser som gäller gemensamma generalplaner.

3. Namn på gata och annat allmänt område (adressuppgifter), en stadsdels nummer och andra motsvarande uppgifter i detaljplanen och ändring av dessa

Namn på gator och andra allmänna områden liksom också kommundelarnas och kvarterens nummer anges i detaljplanen. Ovan nämnda uppgifter i detaljplanen kan på samma sätt som tidigare ändras genom en ändring av detaljplanen. Genom lagändringen (55 §) möjliggörs en ändring av uppgifterna i detaljplanen också genom ett separat beslut av kommunen med stöd av kommunallagen. Eftersom speciellt adressuppgifterna är av betydelse för kommunens medlemmar och skötseln av ärenden ska tillräcklig information ges. 

Det är viktigt att ovan nämnda uppgifter som ändrats genom ett separat beslut av kommunen förmedlas till kommunens databas och därigenom till kundservicen. Därför har MBF 29 § 1 mom. ändrats så att kommunen ska ha en karta eller en kartsammanställning eller en informationstjänst, varav framgår kommunens hela detaljplan sådan den är i kraft. På denna uppdaterade karta eller i denna uppdaterade informationstjänst ska gatunamn, namn på andra allmänna områden och kommundelars eller kvarters nummer utmärkas så som dessa är genom ett separat beslut av kommunen enligt 55 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen.

Dessutom har en ny bestämmelse skrivits in i MBF 29 § om att när kommunen ger ett utdrag ur eller en annan kopia av gällande detaljplan ska av utdraget eller kopian framgå de gatunamn, andra namn på allmänna områden eller kommundelars eller kvarters nummer inom området som ändrats genom separat beslut av kommunen.

4. Skyldighet att ansluta sig till fjärrvärmenät

Till MBL har fogats en ny bestämmelse 57 a § som ger möjlighet att i detaljplanen utfärda en bestämmelse om skyldighet att ansluta sig till fjärrvärmenät. Förutsättningen för att en sådan bestämmelse ska kunna utfärdas är att bestämmelsen är nödvändig med tanke på en effektiv och hållbar energianvändning, den eftersträvade luftkvaliteten eller andra mål för planen. För att kunna påvisa nödvändigheten krävs tillräckliga utredningar.

Bestämmelsen gäller nybyggnad. Bestämmelsen tillämpas på en byggnad för vilken bygglov söks i ett skede när fjärrvärmenätet har byggts ut så att det är möjligt att ansluta byggnaden till det i omedelbar närhet av byggplatsen. Fjärrvärmenätet ska vara färdigt i det skedet när byggnaden behöver anslutas till det. Med omedelbar närhet avses ungefär samma avstånd som vid anslutning till vattentjänstnätet, dvs. cirka 20 meter från tomtgränsen.

Det finns undantag beträffande den anslutningsskyldighet som anges i planen (3 mom.). Anslutningsskyldigheten gäller för det första inte de byggnader vars beräknade värmeförlust är högst 60 % av den för byggnaden fastställda jämförbara värmeförlusten. Avsikten är att det alternativa uppvärmningssystemet jämförs med det fjärrvärmenät som erbjuds på orten och med utsläppen från det. Undantag från skyldigheten att ansluta sig till fjärrvärmenätet gäller också byggnader vars huvudsakliga uppvärmningssystem är ett system som ger små utsläpp och som baserar sig på förnybara energikällor (solenergi, jordvärme, biobränslen). Anslutningsskyldigheten gäller inte heller reparationer, ändringar eller utvidgning av byggnader som redan finns. Ekonomibyggnader som byggs i anslutning till ett befintligt bostadshus omfattas inte heller av anslutningsskyldigheten.

Vid sökande av bygglov som avviker från planbestämmelsen om fjärrvärme ska den sökande i samband med beräkningen av energianvändningen också ge en utredning över energieffektiviteten, koldioxidutsläppen och andra utsläppseffekter i det primära uppvärmningssystem som valts. Byggnadstillsynsmyndigheten ska ha tillgång till sakkunskap om produktionen av fjärrvärme och dess effektivitet för prövningen av undantag.

5. Information om att frågan om planläggning har väckts och kommunens ställningstaganden till framförda åsikter

I samband med att information ges om att frågan om planläggning har väckts (MBL 63 §) ska i fortsättningen också den planerade tidtabellen för planläggningen meddelas. Syftet är att förbättra informationen till de delaktiga och till kommuninvånarna. Av samma orsak har MBL 65 § justerats så att kommunen i fortsättningen ska underrätta alla dem som gjort en anmärkning och uppgett sin adress om sitt motiverade ställningstagande till de framförda åsikterna. En särskild begäran av den som gjort en anmärkning förutsätts inte längre.

I motiveringen till regeringens proposition redogörs för tidpunkten för meddelandet som avses i 65 §, trots att ingen ändring anknyter till detta. I motiveringen konstateras att för att växelverkan ska fungera rekommenderas det att svaret skickas innan godkännandet av planen behandlas omedelbart efter det att kommunens svar har behandlats i kommunstyrelsen eller något annat kommunalt organ. För den som gjort anmärkningen är det väsentligt att få kännedom om kommunens motivering i ett skede när det fortfarande är möjligt att påverka det slutliga beslutsfattandet. Svaret kan bestå av ett utdrag ur ett sammandrag av anmärkningarna som utarbetats för det organ som godkänner planen tillsammans med kommunens ståndpunkter till anmärkningarna, bara det framgår ett motiverat svar på de synpunkter som framförts i anmärkningarna. 

6.  Förhållandet mellan bygglov och rivningslov och utvidgning av besvärsrätten

I samband med behandlingen av bygglov är man i fortsättningen tvungen att vid tillståndsprövningen också beakta förutsättningarna för rivningslov i MBL 139 §, i de fall då ansökan om bygglov kräver att en byggnad rivs. Ändringarna har skrivits in i MBL 135 § ”förutsättningarna för bygglov på detaljplaneområden” och 136 § ”förutsättningar för bygglov utanför detaljplaneområden”. 

Samtidigt har MBL 192 § ändrats enligt följande: om byggande enligt bygglovet innebär att en byggnad som förutsätter rivningslov rivs, tillkommer besvärsrätt i fråga om bygglovet även den regionala miljöcentralen. Viktigt att märka är att information om rivningsplaner (MBF 67 §) utöver särskild rivningsansökan också gäller sådant bygglov i vilket rivning ingår. 

Till följd av ändringen bör kommunerna se över anvisningarna för rättelseyrkande och besvärsanvisningarna beträffande de bygglov i vilka rivning ingår. I dessa bör tilläggas ett omnämnande av den regionala miljöcentralens rätt att söka ändring.

En ansökan om rivning av byggnad och en bygglovsansökan kan naturligtvis på samma sätt som tidigare behandlas separat. När en ansökan om rivningslov och en bygglovsansökan behandlas genom olika beslut, inverkar lagändringen inte på rätten att söka ändring och således inte heller på anvisningarna för sökande av ändring. Om rivningslov och bygglov söks genom olika ansökningar och beslutet om bygglov fattas innan ett rivningslov vunnit laga kraft, finns det skäl att för tydlighetens skull i bygglovet ange att byggandet inte kan inledas innan rivningslovet har vunnit laga kraft.

7.  Befogenheter att bevilja undantag och områdesvist undantag

171 § 2 mom. 2 punkten som gäller rätten att bevilja undantag har gjorts klarare på så sätt att den regionala miljöcentralens befogenheter att bevilja undantag omfattar avvikelser, om de inte är ringa, från den totala byggrätt som i detaljplanen anvisats för en tomt eller byggplats eller anvisande av byggrätt, om den inte är ringa, för ett område för vilket byggrätt inte har anvisats i detaljplanen.  

När det gäller byggrätt har den regionala miljöcentralen således rätt att bevilja undantag endast i de fall då det är fråga om en större än ringa överskridning av den totala byggrätten för en tomt eller byggplats. Lagändringen klargör befogenheterna inom detaljplaneområdet också i de fall då planen inte alls anvisar byggrätt (parker, rekreationsområden, gatuområden). I dessa fall omfattar kommunens befogenheter endast ringa överskridningar av byggrätten som beviljas i samband med bygglovet.

De ändrade bestämmelserna om undantag gäller dessutom områdesvist undantag. Till MBL har fogats ett nytt 171 § 4 mom. som möjliggör områdesvist undantag när det är fråga om att ändra utrymmen i ett befintligt bostadshus på ett detaljplaneområde så att de tas i bruk för boende eller för något annat ändamål som inte medför miljöstörningar. Förutsättningarna för beviljande av områdesvist undantag är de samma som för undantagsärenden i allmänhet, men en tilläggsförutsättning är att undantaget främjar användningen, utvecklingen och underhållet av befintliga byggnader (MBL 172 § 3 mom.). Ett områdesvist undantag kan vara i kraft högst fem år (MBL 174 §).

Det nya 5 mom. i 171 § gäller rätten att bevilja undantag på ett område där en gemensam generalplan för huvudstadsregionen med rättsverkningar är i kraft.

8.  Utvidgning av systemet med besvärstillstånd

När ett beslut av förvaltningsdomstolen om godkännande av en detaljplan inom området för en generalplan med rättsverkningar överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen, behövs besvärstillstånd i de fall då besvär lämnats utan prövning eller det överklagade myndighetsbeslutet inte har blivit ändrat till den del som besvären gäller (MBL 188 § 5 mom.). Systemet med besvärstillstånd gäller endast sådana detaljplaner som i sin helhet finns inom området för en generalplan med rättsverkningar. Systemet med besvärstillstånd gäller inte stranddetaljplaner. I samband med ändringen slopas det besvärsförbud som gäller besvärsgrunderna för detaljplaner vid fortsatta besvär som tidigare ingick i 5 mom.

Det system med besvärstillstånd för bygglov, åtgärdstillstånd och gatuplaner som stadgades år 2007 i MBL 190 § 2 mom. utvidgas till att också gälla planeringsbehov och undantagsbeslut. När ett beslut av förvaltningsdomstolen om planeringsbehov eller undantagsbeslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen, behövs besvärstillstånd i de fall då förvaltningsdomstolen har lämnat besvär utan prövning eller förvaltningsdomstolen inte har ändrat myndighetsbeslutet till den del besvären gäller (MBL 190 § 2 mom.).

Förvaltningsdomstolens beslut kan verkställas omedelbart i de fall då besvärstillstånd förutsätts (31 § 3 mom. i förvaltningsprocesslagen). Högsta förvaltningsdomstolen kan särskilt förbjuda verkställandet.

Den ändrade bestämmelsen tillämpas på beslut som fattas i kommunen efter att den aktuella lagändringen trätt i kraft (1.1.2009).

9.  Andra ändringar

Bestämmelserna om nationalstadsparker i MBL 68–70 § har ändrats. Det blir lättare att ta in privat mark i en nationalstadspark, en aspekt som beaktar naturens mångfald fogas till förutsättningarna för inrättandet av parker och förfarandet för utarbetande av skötsel- och nyttjandeplaner har förenklats.

Bestämmelsen om utvecklingsområden i 110 § har ändrats så att till utvecklingsområde också kan utses ett sådant område som ligger eller kommer att ligga i närheten av en spårtrafikstation.

Bestämmelsen om giltighetstiden för ett rivningslov i MBL 143 § har ändrats och i MBL 145 § har lagts till en bestämmelse om att tillsynsavgifter kan drivas in, och enligt ikraftträdelsebestämmelsen gäller detta de avgifter som fastställts efter det att lagen trätt i kraft.

Genom ändringen av MBL 202 § kan bestämmas att en gatuplan träder i kraft innan den vunnit laga kraft.

I MBL 203 § ges besvärsinstansen rätt att med samtycke av förbundet på landskapsnivå göra mindre justeringar också i landskapsplanen.

Dessutom har vissa hänvisningar justerats på grund av den ändrade lagstiftningen.

Källor: RP 102/2008

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Timo Kietäväinen   
vice verkställande direktör

Leena Karessuo
direktör, samhälle, 
teknik och miljö

 

Mer på webben

 

tags