Cirkulär 15/80/2011, Ulla Hurmeranta, Ritva Laine/eg, 8.8.2011

Detaljplanernas aktualitet är ett kontinuerligt arbete – en särskild bedömning tas i bruk senast år 2013

Kommunen bör enligt 51 § och 60 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) se till att detaljplanerna är aktuella och vid behov vidta åtgärder för att ändra föråldrade detaljplaner.  En bestämmelse om särskild bedömning ingår i 60 § 2 mom. Enligt övergångs-bestämmelserna ska bestämmelsen börja tillämpas senast år 2013 (MarkByggL 209 § 6 mom.). 
 

På området för en sådan detaljplan som har varit i kraft över 13 år och som till betydande del fortfarande inte har genomförts, får bygglov inte beviljas för uppförande av en ny byggnad som är av väsentlig betydelse för områdes-användningen eller miljöbilden, förrän kommunen har bedömt hur aktuell detaljplanen är. Någon bedömning behöver emellertid inte göras, om planens aktualitet har bedömts under de senaste fem åren.

Om bedömningen av detaljplanens aktualitet redan är en naturlig del av kommunens planläggning, bör ikraftträdandet av bestämmelsen om särskild bedömning inte orsaka extra arbete för kommunen.

Eftersom det under den senaste tiden har förekommit ovisshet och olika tolkningar om föråldrade detaljplaner och om detaljplanernas aktualitet anser Kommunförbundet att det finns behov för dessa tolkningsanvisningar.

Närmare upplysningar:
Ulla Hurmeranta, tfn (09) 771 2539
Ritva Laine, tfn (09) 771 2490
förnamn.efternamn@kommunforbundet.fi

För kännedom
Landskapsförbunden
Miljöministeriet och
Närings-, trafik- och miljöcentralerna

 

En aktuell detaljplan är förenlig med kommunens intressen

Med tanke på kommunens utveckling är det viktigt att planerna är aktuella. Om planerna är aktuella skapar det förutsättningar för ett tillräckligt tomtutbud och en god miljö. Föråldrade detaljplaner kan medföra överraskningar i kommunen i form av icke-önskat byggande som i de ändrade förhållandena dåligt motsvarar kommunens målsättningar. Föråldrade detaljplaner försvårar byggnadstillsynens tillståndsprövning och ger fastighetsägarna en oklar bild av hur tomterna får användas.

Enligt 51 § i markanvändnings- och bygglagen ska detaljplanen utarbetas och hållas aktuell efter hand som kommunens utveckling, i synnerhet behovet av bostadsproduktion, eller behovet av att styra markanvändningen kräver det. Bedömningen av detaljplanens aktualitet preciseras i 60 § 1 mom. Enligt momentet bör kommunen se till att detaljplanerna är aktuella och vid behov vidta åtgärder för att förnya detaljplanerna.  Det är kommunen som fattar beslut i dessa frågor.

Kommunens uppgift är att bedöma planens aktualitet och vid behov fatta beslut om att ändra planen. Bedömningen är i bästa fall en del av planläggningsprocesserna. I vanliga fall uppstår behovet av ändringar ur kommunens egna mål, exempelvis i arbetet med strategier och generalplanen. I vissa fall kan landskapsplanen eller de riksomfattande målen för områdesanvändningen påverka behovet av att justera detaljplanen. Ofta ger också en ansökan om undantag från den gällande detaljplanen en impuls att granska planens aktualitet. En bedömning av aktualiteten är alltid en helhetsbedömning. För att trygga planeringen kan kommunen bestämma att bygg- och åtgärdsförbud gäller på området. Enligt rättspraxis kan ändring inte sökas i kommunens beslut om att besluta om att ändra detaljplanen. Ändring i beslut om utfärdande av byggförbud söks genom förvaltningsbesvär (MarkByggL 190 §).

Kommunen kan behöva bedöma detaljplanens aktualitet också i samband med ett planinitiativ som markägaren eller någon annan instans kommer med. Kommunen har skäl att fatta beslut med anledning av ett sådant initiativ. Eftersom det är kommunen som planlägger har inte markägaren rätt att anhängiggöra en planändring. Ändring i ett negativt beslut som fattats med anledning av ett planinitiativ söks i enlighet med kommunallagen.

Särskild bedömning av detaljplanens aktualitet i samband med ansökan om bygglov

Syftet med bestämmelsen om särskild bedömning av detaljplaner i 60 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen är att främja genomförandet av detaljplaner och att skapa ett system som förhindrar att det uppstår oklarheter kring genomförandet av planer som varit i kraft en längre tid.  Enligt motiveringarna till bestämmelsen ska detaljplanens aktualitet bedömas med beaktande av de krav på innehåll som ställs på planen. Det här innebär ändå inte att en bedömning av detaljplanens aktualitet är en bedömning av den gällande detaljplanens "laglighet". En bedömning bör inte heller inledas enbart utgående från att utredningarna som en gång i tiden gjordes i samband med planläggningen var bristfälliga.  Behovet av att förnya detaljplanen baserar sig i första hand på om planen i tillräcklig grad och på ett ändamålsenligt sätt styr samhällsutvecklingen och byggandet. En av de frågor som granskas är hur de eventuellt ändrade förhållandena och ny kunskap påverkar möjligheten att bygga enligt den gällande planen.

På området för en sådan detaljplan som har varit i kraft över 13 år och som till betydande del fortfarande inte har genomförts, får bygglov inte beviljas för uppförande av en ny byggnad som är av väsentlig betydelse för områdesanvändningen eller miljöbilden, förrän kommunen har bedömt hur aktuell detaljplanen är. Någon bedömning behöver emellertid inte göras, om planens aktualitet har bedömts under de senaste fem åren. I detaljplaner som godkänts efter år 2000 har kommunen kunnat besluta att tidsfristen för den särskilda bedömningen är kortare eller längre.

Bedömningen kan omfatta ett större område än vad ansökan om bygglov gäller. Området som bedöms ska utgöra en ändamålsenlig helhet, till exempel ett kvarter men också större områden. Enligt 29 § i markanvändnings- och byggförordningen ska kommunen föra en förteckning över besluten om bedömning av detaljplanens aktualitet.

En särskild bedömning inleds på basis av ansökan om bygglov. För att detaljplanens aktualitet ska kunna bedömas i samband med detta, ska båda förutsättningarna i bestämmelsen uppfyllas samtidigt. Den ena förutsättningen gäller det projekt som bygglovet avser och den andra förutsättningen hänför sig till byggandet i detaljplaneområdet.

Frågan om detaljplanen till en betydande del är ogenomförd granskas utifrån den outnyttjade våningsytan och arealen, områdets läge och användningsändamål och områdets betydelse med tanke på planlösningen som helhet. Bedömningsförfarandet kan endast gälla uppförande av en ny byggnad. Byggprojektet bör dessutom ha en väsentlig betydelse för områdesanvändningen eller miljöbilden. I fråga om miljöbilden avses byggande som nog följer planen men som avsevärt skiljer sig från det tidigare byggandet på området. Det kan vara fråga om en ovanligt hög eller stor byggnad eller om ett projekt som annars är exceptionellt med tanke på miljöbilden. Byggande som är enhetligt med byggande på området ger inte en grund för att på basis av 60 § 2 mom. bedöma aktualiteten, om det inte är fråga om ett område som är betydelsefullt med tanke på miljön eller funktionaliteten.

Om kommunen med stöd av 60 § 2 mom. bedömer detaljplanens aktualitet och konstaterar att planen fortfarande är aktuell, är det inget hinder för kommunen senare ändå inleder en planändring på basis av 60 § 1 mom. I sådana situationer ska kommunens ändrade ståndpunkt naturligtvis kunna motiveras.

Bedömningen

I markanvändnings- och bygglagen finns inte några bestämmelser om vilket kommunalt organ som ansvarar för aktualitetsbedömningen enligt 60 § 2 mom. i lagen. Därför är det fullmäktige som fattar beslutet om planens aktualitet om inte något annat bestäms i en av kommunens instruktioner. Kommunallagen tillämpas vid delegering av beslutanderätten. Om bedömningen resulterar i att planen i fråga anses vara föråldrad, leder beslutet till byggförbud. Om beslutanderätten eventuellt delegeras är det viktigt att tänka på att det är fråga om ett betydande beslut. Ett alternativ som är värt att beakta är att beslutanderätten delegeras till kommunstyrelsen som vanligtvis också beslutar om byggförbud.

Om kommunen anser att detaljplanen är aktuell, får ändring i beslutet om detta inte sökas genom besvär (MarkByggL 60 § 2 mom.). Beslutet delges enligt 95 § i kommunallagen. Rättelseyrkande i beslutet kan framställas enligt kommunallagen om bedömningsbeslutet inte har fattats av fullmäktige (KomL 89 §, HFD 1997:110). Ett beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande kan inte överklagas. Efter att tiden för framställande av rättelseyrkande har löpt ut och när ett eventuellt rättelseyrkande har behandlats, kan behandlingen av ett bygglov fortsätta (KomL 98 §).

När kommunen i sin bedömning har konstaterat att detaljplanen är föråldrad, kan bygglov inte beviljas förrän detaljplanen ändras (MarkByggL 61 §). Kommunens beslut genom vilket detaljplanen konstateras vara föråldrad leder till att byggförbud enligt 53 § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen omedelbart träder i kraft för ändring av detaljplanen. Det finns inga särskilda bestämmelser i markanvändnings- och bygglagen om hur man söker ändring i beslutet eller hur man delger beslutet. Eftersom beslutet medför byggförbud är det motiverat att i fråga om ändringssökande och delgivning av beslutet i tillämpliga delar följa de bestämmelser som finns om utfärdande av byggförbud I ett beslut av kommunen där det konstateras att planen inte är aktuell kan ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen (MarkByggL 190 §). Beslutet delges den som ansöker om bygglov som bevislig delgivning i enlighet med 60 § i förvaltningslagen. Dessutom ges kommunens beslut till allmän kännedom på det sätt som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i kommunen (MarkByggL 200 § 2 mom.).

Kommunens byggnadstillsyn har en nyckelställning när det gäller tillämpningen av bestämmelsen. Ett bygglov som anhängiggjorts medför att behovet av en särskild bedömning bör utredas. Enligt 68 § i markanvändnings- och byggförordningen ska kommunens byggnadstillsynsmyndighet underrätta den kommunala myndighet som svarar för bedömningen av detaljplanens aktualitet om att en ansökan om bygglov blivit anhängig, om det är uppenbart att en sådan bedömning av detaljplanens aktualitet som avses i 60 § 2 mom. lagen ska utföras innan bygglov beviljas. Behandlingen av bygglovet ska då skjutas upp tills detaljplanens aktualitet har bedömts eller det har konstaterats att någon bedömning inte behövs. Sedan kommunen fått meddelandet ska den utan onödigt dröjsmål bedöma detaljplanens aktualitet och meddela byggnadstillsynsmyndigheten resultatet av bedömningen.

En bedömning av aktualiteten förutsätter ett gott samarbete mellan byggnadstillsynen och planläggningen samt god praxis i kommunen. Med tanke på dem som bygger är det önskvärt att bedömningen anhängiggörs i kommunen trots att den slutliga ansökan om bygglov inte har lämnats in. Lagstiftningen utgör inte ett hinder för praxis som på ett smidigt sätt ger också byggarna möjlighet att få förhandsinformation om planens aktualitet när ett projekt har blivit känt.

Stranddetaljplaner

Efter att markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft ändrades strandplanerna till stranddetaljplaner (MarkByggL 214 §). Enligt 73 § markanvändnings- och bygglagen gäller bestämmelserna om bedömning av detaljplanernas aktualitet i 60 § inte stranddetaljplaner.

Aktuella detaljplaner

I 29 § i markanvändnings- och byggförordningen nämns detaljplanerna och deras aktualitet. Kommunen ska ha en karta eller en kartsammanställning, varav framgår kommunens hela detaljplan sådan den är i kraft. I vissa kommuner har begreppet detaljplanens aktualitet missförståtts. Bestämmelsen avser endast att förbättra kommuninvånarnas och de övriga intressenternas möjligheter att få en översikt av planläggningen i kommunen, det är inte fråga om någon självständig plantyp.

 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

 

Timo Kietäväinen  
vice verkställande direktör

Leena Karessuo
direktör för samhälle, teknik och miljö

tags