Kommunförbundet presenterade sitt ekonomiska anpassningsprogram

De stora nedskärningarna i kommunernas statsandelar, den samtidiga utökningen av uppgifter, den växande efterfrågan på kommunal service och den utdragna ekonomiska recessionen har försatt den kommunala ekonomin i en exceptionellt kärv situation. Finansieringsprincipen, som innebär att staten ska säkerställa kommunernas möjligheter att klara av sina uppgifter, är allvarligt hotad. Kommunförbundet presenterade sina egna förslag till anpassning av den kommunala ekonomin fredagen den 7 februari.

Enligt Kommunförbundets beräkningar skulle den kommunala ekonomin som visar ett underskott ha visat ett överskott idag, om det inte hade gjorts nedskärningar i statsandelarna.

– Ytterligare nedskärningar i statsandelarna kan inte göras utan att medborgarnas lagstadgade rätt till tillräckliga kommunala tjänster äventyras. Redan de nedskärningarna som gjorts håller på att försämra servicens kvalitet. För att kvaliteten och tillgången på de lagstadgade kommunala tjänsterna ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig kommunal skattegrad krävs det att statsandelarna inte skärs ner ytterligare och att kommunernas skatteinkomstbas breddas, framhåller Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen.

Under denna valperiod har det gjorts avsevärda nedskärningar i statsandelarna och summan har gradvis ökat varje år. I år överskrider nedskärningarna 1,1 miljarder euro. Nedskärningarna har lett till skattehöjningar i kommunerna och har tvingat kommunerna till stora besparingar i personalutgifterna.

– Den offentliga ekonomin balanseras över huvud taget inte genom nedskärningen av den statliga finansieringen för den lagstadgade kommunala servicen. Man överför bara ansvaret för de tråkiga anpassningsbesluten på kommunerna. Statsandelsnedskärningarna utgör omkring 60 procent av de besparingar i statens utgifter som det fattats beslut om.

– Kommunerna har höjt sina skatter för år 2014 med nästan 400 miljoner euro, och det är uppenbart att en motsvarande höjning är att vänta också år 2015. Dessutom sparar kommunerna och samkommunerna uppskattningsvis omkring 600 miljoner euro i personalutgifter genom olika åtgärder.

I Kommunförbundets anpassningsprogram för den kommunala ekonomin föreslås åtgärder för ramarna för statsfinanserna 2015–2018 och det tillhörande basserviceprogrammet.

Tillämpningen av finansieringsprincipen bör utredas

Trots riktlinjerna om att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter har beslut fattats om att utöka dessa med drygt 300 miljoner euro. Den viktigaste av de nya skyldigheterna är överföringen av ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet från staten till kommunerna.

– Dessa uppgifter och skyldigheter som det fattats beslut om men som ännu inte ålagts kommunerna bör omprövas i sin helhet. Det bör göras en grundlagsenlig granskning av hur finansieringsprincipen följs i ramarna för statsekonomin 2015–2018 och i det tillhörande basserviceprogrammet samt i statsandelsreformen. Också bedömningsmetoderna i uppföljningen av finansieringsprincipen bör utvecklas, säger Timo Kietäväinen.

Enligt regeringsprogrammet ska statsandelen för nya uppgifter och skyldigheter höjas till mer än 50 procent. Detta har hittills bara uppfyllts i fråga om äldreomsorgslagen. 

Ändringar i beskattningen och statsandelssystemet

I anpassningsprogrammet för den kommunala ekonomin ingår förslag om att bredda skatte- och avgiftsunderlaget, utveckla förhållandet mellan kommunerna och staten, revidera statsandelssystemet och stödja investeringar.

– Kommunernas skatteunderlag bör breddas genom att fastighetsbeskattningen utvecklas, den tidsbegränsat höjda samfundsskatteandelen blir bestående och en så stor del som möjligt av skatteavdragen finansieras med statliga skattemedel. En del av kapitalskatten bör överföras till kommunerna och dessutom bör en partiell överföring av fordons- och trafikskatterna till kommunerna utredas, säger Kietäväinen vidare om programmet.

– Kommunerna har redan under tre regeringsperioder fått full kompensation för skattebortfall som beror på ändrade skattegrunder. Det är mycket viktigt att de får det också i fortsättningen.

De normer som styr kommunernas verksamhet måste utvecklas och kommunstrukturerna, liksom också social- och hälsovårdens strukturer, måste läggas om utgående från kommunerna med beaktande av regionala skillnader.

– Kommunerna bör för egen del fortsätta att effektivisera sina funktioner och se över kommun- och servicestrukturerna och sina verksamhetsformer så att de ger bättre resultat. 

Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice vd, tfn 0400 486 043
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, 050 371 2999
Reijo Vuorento, biträdande direktör, tfn 050 667 41

Kommunförbundets förslag till ramarna för statsfinanserna 2015–2018 och det tillhörande basserviceprogrammet:

Förhållandet mellan kommunerna och staten bör utvecklas:
– Målsättningen i regeringens strukturpolitiska program om minskning av kommunernas uppgifter och skyldigheter bör genomföras så att den kommunala ekonomin stärks med en miljard euro fram till 2017.
– De nya uppgifter och skyldigheter som det redan fattats beslut om bör omprövas.
– Finansieringsprincipen bör iakttas och uppföljningen av den utvecklas.
– Övergången till ett nytt styrsystem för den kommunala ekonomin år 2015 bör ske under kontrollerade former.
– Kommunerna bör fortsätta med och effektivisera sina åtgärder för att förbättra produktiviteten och främja längre arbetskarriärer.
– Kommunerna bör på frivillig bas aktivt fortsätta med de strukturella reformerna i anknytning till kommunstrukturen och tillhandahållandet av tjänster.

Kommunernas skatte- och avgiftsunderlag bör utvidgas:
– Databaserna för fastighetsskatten bör uppdateras.
– En del av intäkterna från kapitalinkomstskatten bör styras till kommunerna.
– En utredning bör inledas om ansvaret för trafiken och dess kostnader och om möjligheterna att överföra en del av trafikskatterna till kommunerna.
– Kommunernas andel av samfundsskatten bör hållas kvar på åtminstone nuvarande nivå också efter 2015.

Statsandelssystemet bör förnyas:
– Målet för statsandelsreformen bör vara ett rättvisare och mer genomskinligt system med färre kriterier.
– Finansieringsprincipen bör iakttas.
– Statsandelssystemet bör också i fortsättningen säkerställa att kommunala tjänster tillhandahålls effektivt i hela landet med en rimlig skatte- och avgiftsbörda.
– Det skatteunderlag som används vid utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna bör vara så brett som möjligt.
– Den behovsprövade höjningen av statsandelen (tid. finansieringsunderstöd enligt prövning) bör också i fortsättningen ingå i systemet. Särskilda lösningar bör utvecklas för finansieringen av kommunala tjänster på orter som genomgår en strukturomvandling och för att hjälpa de kommuner som drabbats värst av fuktskadade byggnader
– Statsandelsreformen bör fortsätta och administrationen av systemet bör förenhetligas.

Investeringar bör stödjas:
– Det statliga stödet till konjunkturpolitiskt viktiga investeringar bör fortsätta.
– Statens och kommunernas finansiering av investeringar i infrastruktur bör tryggas på lång sikt. Ett alternativ är att bilda ett aktiebolag, Infra Ab.
– Alternativa metoder för att genomföra och finansiera investeringar bör utvecklas och det bör utredas hur nya parter kan involveras i arbetet.

Etiketter