Pressmeddelande, 

Undersökning om attraktionskraft

Det är gott att leva i regionstäderna: trumfkorten är säkerhet och boendemiljö

Undersökningen om regionstädernas attraktionskraft visar att det ”friktionsfria livets” image förverkligas i regionstäderna. När man frågar invånarna själva lyfter de fram säkerheten, de möjligheter boendemiljön erbjuder och tillgängligheten i trafiken som regionstädernas styrkor. 

I undersökningen om regionstädernas attraktionskraft utreddes 55 finländska städer visavi hur kända de är, deras image och attraktionskraft. Undersökningen genomfördes i form av en elektronisk uppgiftsinsamling i januari 2019 och baserar sig på sammanlagt omkring 12 800 svar. Undersökningen genomfördes av Innolink Oy.
Regionstäder är städer som utgör ett verksamhetsnav för ekonomin och servicen i den egna regionen, men som inte är landskapscentrum. Det finns totalt 55 sådana regionstäder i Finland och de har sammanlagt 920 000 invånare.

Regionstäderna har en stark kvarhållningskraft

Omkring var sjätte invånare i de stora städerna eller i en stad i närområdet skulle enligt undersökningen kunna tänka sig att flytta till en regionstad. Det som lockar dem till regionstäderna, utöver faktorer som gäller boendet, är stadens atmosfär och stämning. Enligt respondenterna påverkas valet av bostadsort också av stadens personlighet och särdrag.

Kvarhållningskraften i regionstäderna är god. Två tredjedelar av dem som nu bor i regionstäder skulle på nytt kunna välja sin egen stad som bostadsort. Enligt undersökningen är de städer som har den starkaste kvarhållningskraften Pemar, Idensalmi, Torneå, Kalajoki, Nystad, Heinola, Raumo, Brahestad, Suonenjoki och Ylivieska.

– Resultaten visar att stadsborna i regionstäderna är nöjda med sin hemort. Målet är att också de som bor någon annanstans skulle se regionstäderna som potentiella bostads- och studieorter. På så sätt skulle de företag som verkar i regionstäderna få den kompetenta arbetskraft de behöver och hela regionens livskraft skulle stärkas ytterligare, säger Jyrki Peltomaa, stadsdirektör i Huittinen och ordförande för nätverket för regionstäder.

I jämförelsens toppstäder förenas god image och tillväxt

För att bedöma städernas attraktionskraft tillämpades i undersökningen ett index där respondenternas syn på stadens attraktionskraft kombinerades med den statistiska livskraften. De tio främsta enligt detta kombinationsindex var Raumo, Nystad, Kalajoki, Brahestad, Torneå, Idensalmi, Valkeakoski, Ylivieska, Jakobstad och Nyslott.

De flesta av de städer som placerar sig i indextoppen förenas av starkt vägande mått på framgång, dvs. en gynnsam tillväxttrend, ett ökande invånarantal och en god sysselsättningsnivå.

I respondenternas föreställningar förenas de här städerna av goda sysselsättningsmöjligheter, ett vitalt och trivsamt stadscentrum, stadens särdrag samt goda kultur- och fritidstjänster.

Närmare upplysningar:
Elina Laamanen, kundrelationsdirektör, Innolink, tfn 040 1940 229
Jyrki Peltomaa, stadsdirektör i Huittinen, ordförande för nätverket för regionstäder, tfn  044 560 4200

Regionstäderna kan indelas utifrån invånarantal enligt följande: 

Städer med färre än 10 000 invånare (16): Kannus, Etseri, Viitasaari, Parkano, Kristinestad, Ikalis, Suonenjoki, Kumo, Kemijärvi, Nurmes, Pudasjärvi, Laitila, Somero, Saarijärvi, Alajärvi och Keuruu 
Städer med 10 000–19 999 invånare (22): Huittinen, Mänttä-Vilppula, Kitee, Pemar, Nivala, Lieksa, Kankaanpää, Alavus, Kalajoki, Kauhajoki, Lovisa, Ylivieska, Pargas, Nystad, Loimaa, Kauhava, Akaa, Forssa, Pieksämäki, Heinola, Äänekoski och Jakobstad 
Städer med 20 000–29 999 invånare (13): Fredrikshamn, Jämsä, Valkeakoski, Varkaus, Kurikka, Kemi, Idensalmi, Torneå, Sastamala, Brahestad, Imatra, Raseborg och Riihimäki 
Städer med fler än 30 000 invånare (4): Nyslott, Raumo, Lojo och Salo

Etiketter