Kommunernas kulturstatistik KULTTI

Som teman för de färdiga statistikrapporterna valdes centrala informationshelheter som beskriver kommunernas kulturverksamhet.

Rapporten Regional tillgång till kulturverksamhet per kommun. 

Uppgifterna fås från Statistikcentralens kulturstatistik över den regionala tillgången till kulturtjänster. I rapporterna anges andelen av kommunens befolkning som bor högst 1,5 km, 3 km, 10 km eller 20 km från närmaste bibliotek, museum som sköts på heltid, stadsandelsteater och biograf.

Rapporten Besök på konst- och kulturinstitutioner per kommun.

Uppgifterna fås från Museiverkets Museistatistik, Finlands Symfoniorkestrar rf:s orkesterstatistik, Statistik över de allmänna biblioteken i Finland samt Teaterns informationscenter TINFO:s teaterstatistik. Rapporterna redovisar kommunvisa uppgifter om det totala antalet museibesök, det totala antalet teaterbesökare, det totala antalet orkesteråhörare samt det totala antalet fysiska biblioteksbesök per invånare. 

Uppgifterna om museerna omfattar besök i de museer i Fastlandsfinland som sköts yrkesmässigt på heltid. För åren 2021 och 2022 gäller uppgifterna om teatrar antalet åskådare vid föreställningar som de s.k. statsandelsteatrarna som omfattas av finansieringslagen ger i sin hemkommun. Från 2023 framåt ingår också antalet åskådare vid föreställningar som sådana teatrar som inte omfattas av finansieringslagen ger i sin hemkommun. Uppgifterna om orkestrar omfattar åhörardata från Finlands Symfoniorkestrar rf:s orkesterstatistik. I fråga om uppgifterna för Kymi Sinfonietta, som är Kotkas och Kouvolas gemensamma orkester, har antalet åhörare delats på hälften för vardera kommunen. Statistiken över de allmänna biblioteken utgör källan för uppgifterna om fysiska biblioteksbesök. Om biblioteksverksamheten organiseras via ett regionbibliotek, framgår hela regionbibliotekets uppgifter endast vid den kommun som är huvudman för regionbiblioteket.

Rapporten Utbudet av kulturverksamhet i kommunerna. 

Uppgifterna fås från statistiken över de allmänna biblioteken samt från kommunenkäten KULTTI som riktats till kommunernas kulturansvariga tjänsteinnehavare (Kommunförbundet och Cupore) och, för vissa år, från enkäten för utvärdering av basservicen (Cupore, UKM). Rapporterna innehåller information om utbudet av kulturverksamhet i kommunerna, antalet kulturevenemang samt antalet evenemang och utställningar på biblioteken.

När det gäller figuren som visar utbudet av kulturtjänster bör det noteras att kommunerna dels kan ordna kulturverksamhet i egen regi (eller i samarbete med andra), dels stödja ordnandet av kulturtjänster till exempel med understöd och stipendier eller genom köpta tjänster. I stapeldiagrammet som beskriver utbudet av kulturtjänster kan man se andelen kommuner som har ordnat och/eller stött kulturverksamhet.

Jämförbarheten i de uppgifter kommunerna gett om antalet evenemang försvagas av kommunernas olika praxis och möjligheter att samla in uppgifter om evenemang samt skillnader i tolkningen av vad som definieras som kulturevenemang. Antalet evenemang som kommunerna uppgett är således riktgivande och kan innehålla överlappningar med bibliotekens evenemang.

Rapporten Kulturverksamhetens lokaler i kommunerna. 

Uppgifterna fås från kommunenkäten KULTTI som riktats till kommunernas kulturansvariga tjänsteinnehavare (Kommunförbundet & Cupore). Rapporten presenterar uppgifter om de lokaler för konst- och kulturverksamhet som förvaltas av kommunerna.

Rapporten Kulturverksamhetens mål och ledning i kommunerna.

Uppgifterna fås från två enkäter som riktats till kommunernas kulturansvariga tjänsteinnehavare: 1) Kommunenkäten KULTTI (Kommunförbundet och Cupore) och 2) TEAviisari-enkäten gällande kultur (THL). Figurerna ger information om de centrala strategiska målen för kommunernas kulturverksamhet och om de kommuner som tillämpar procentprincipen.

Rapporten Kostnaderna för kommunernas kulturverksamhet.

Uppgifterna fås från Statskontorets rapporter om kommunernas ekonomi. Figurerna ger information om nettodriftskostnaderna för kulturverksamheten per invånare och per delområde samt om kommunens understöd för kulturverksamhet. Kulturverksamhetens delområden är bibliotekstjänsterna sammanlagt, museitjänster, musiktjänster, grundläggande konstundervisning (inkl. stödtjänster för den), teater-, dans- och cirkustjänster, tjänster inom visuell konst samt tjänster inom allmän kulturverksamhet.

Vid tolkningen av de ekonomiska siffrorna bör det noteras att uppgifterna om kostnader påverkas av kommunernas olika sätt att ordna kulturverksamheten och registrera kostnaderna.

Mer information om faktabasen för kommunernas kulturstatistik KULTTI, begreppen och kommunenkäten:

Minna Ruusuvirta

Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, specialforskare

[email protected]

tfn +358 50 326 8014.

Begrepp i anslutning till faktabasen för kommunernas kulturstatistik och definition av faktabasen:

Käsitteet ja määritelmät.pdf

Begrepp och definitioner

Kultin tietosisällöt.pdf

Datainnehållet i KULTTI

Målet är att undvika överlappande enkäter och datainsamling vid sammanställningen av faktabasen för kommunernas kulturstatistik. Därför utnyttjas i faktabasen så mycket information som möjligt från andra dataproducenter. 

Direkt information från kommunerna samlas in genom kommunenkäten KULTTI en gång om året. Nya kommuner är välkomna att delta i enkäten. Vi skickar årligen information till kommunerna om enkäten och möjligheten att besvara den.

Enkäten granskar 1) målen för och ledningen av kulturverksamheten, 2) utbudet av kulturverksamhet samt 3) lokalerna för kulturverksamheten i kommunerna. 

KULTTI enkät om kommunernas kulturverksamhet 2023

KULTTI frågeformulär om kommunernas kulturverksamhet 2023

Anvisningar för kommunenkäten KULTTI 2025.pptx

Anvisningar för kommunenkäten KULTTI 2025.pptx

KULTTI enkät om kommunernas kulturverksamhet 2024.pdf

KULTTI enkät om kommunernas kulturverksamhet 2024.pdf

Anvisningar för kommunenkäten KULTTI 2025.pptx

Kommunförbundet genomförde under åren 2021–2023 ett riksomfattande treårigt utvecklingsuppdrag på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet. Utvecklingsuppdraget genomfördes som ett konsortiesamarbete mellan Kommunförbundet och Kulturpolitiska forskningscentret Cupore. Utvecklingsuppdraget fortsatte ännu under 2024–2025. 

Under utvecklingsuppdragets första period främjades utvecklandet av informationen om kommunernas kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019).  

Under den första perioden inom projektet Kommuninformation om kultur (KULTTI) utvecklades en enhetlig faktabas för beskrivning av kommunernas kulturverksamhet. Under pilotfasen för projektet KULTTI riktades hösten 2023 en kommunenkät till de 48 kommuner som deltog i projektet, varav 40 besvarade pilotenkäten. 

Under fortsättningsprojektet utvecklades faktabasen och plattformens användaregenskaper ytterligare. Kommunenkäten blev tillgänglig för alla intresserade kommuner. Enkäten 2024 besvarades redan av 165 kommuner. I slutet av den andra projektperioden fick man en permanent lösning för att upprätthålla och publicera den faktabas som tagits fram, så att den kunde bli en permanent verksamhet med årligen uppdaterad information på portalen taidejakulttuuri.fi.   

Faktabasen utvecklades i samarbete mellan Kommunförbundet och Cupore å ena sidan och kommunsektorn å andra sidan. 

Syftet med utvecklingsuppdraget var att i lättillgänglig form samla jämförbar, kommunspecifik information om kommunernas kulturverksamhet. 

Kommunförbundet samordnade projektet, ansvarade för de olika arbetsgrupperna i anslutning till projektet och för projektförvaltningen samt för utvecklingen av den digitala plattformen. Cupore ansvarade för de expertuppdrag inom projektet som hade att göra med kartläggning av data, fastställande av informationsinnehållet och rapportering av resultaten från kommunenkäten.  Kommunerna var en viktig intressentgrupp i projektet.

Samarbetet med Cupore fortsätter från och med början av 2026.