Verksamhetsstyrningsförsök för yrkesutbildningen

Ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen inleds den 1 januari 2026 och fortsätter till slutet av 2033. Syftet med försöket är att utveckla anordnandet av yrkesutbildningen så att utbildningens kvalitet, effektfullhet och tillgänglighet förbättras. Samtidigt utreds hur en utvidgning av anordnartillstånden samt styrning baserad på förhandlingsförfarande kan stödja utvecklingen av utbildningen nationellt och regionalt.

I regeringsprogrammet har det slagits fast att regeringen ska se över verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen och därmed stärka genomslagskraften och resultaten samt säkerställa neutraliteten i fråga om utbildningsanordnare. Bakom försöket finns dessutom ett initiativ från hösten 2023 från Kommunförbundet och kommunalt anknutna utbildningsanordnare. 

Kommunen spelar en viktig roll i förhandlingsprocessen när en utbildningsanordnare lägger fram sitt förslag om strategi, verksamhetsrelaterade mål och indikatorer som beskriver hur målen ska uppnås. Kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare har en central ställning när det gäller att stärka den regionala livskraften och sysselsättningen samt sörja för utbildningen för de läropliktiga. Kommunerna finansierar drygt hälften, dvs. ca 1 miljard euro per år, av yrkesutbildningen och ansvarar i stor utsträckning för anordnandet av yrkesutbildningen runt om i landet. 

Innehållet i försöket

De utbildningsanordnare som valts ut för försöket får mer omfattande rättigheter än tidigare att anordna nästan alla yrkesexamina och examensdelar. För de utvalda utbildningsanordnarnas del luckras det nuvarande tillståndsförfarandet upp, och med några få undantag behöver man inte ansöka om tillstånd för nya examina från ministeriet. 

Vid förhandlingar mellan Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) och utbildningsanordnaren avtalas om mål och åtgärder för att stärka matchningen mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknaden samt för att säkerställa utbildningens kvalitet. Försöket ger möjlighet att utveckla utbildningen på ett mer flexibelt sätt än den statliga styrningen med hänsyn till regionala behov, vilket minskar regleringen.

Mål och effekter

Syftet med försöket med verksamhetsstyrning är att stärka yrkesutbildningens effektfullhet och kvalitet samt att öka samarbetet mellan utbildningsanordnare, statsförvaltning och regioner.

Försöket gör det möjligt att skapa en gemensam lägesbild och minska det administrativa arbetet genom att luckra upp regleringen av anordnartillstånden. Målet är att skapa ett mer flexibelt och behovsanpassat utbildningssystem som stöder den regionala livskraften och tillgången på arbetskraft.

Ansökningsprocess och val

Till försöket valdes 40 utbildningsanordnare som tillsammans på ett heltäckande sätt representerar yrkesutbildningsfältet runt om i landet.

I urvalet beaktades den regionala och språkliga balansen samt utbildningsutbudets mångfald. Både offentligrättsliga och privaträttsliga aktörer kommer att delta.

Ansökningstiden för försöket gick ut våren 2025 och valen gjordes 23.10.2025.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade ansökningarna och poängsatte dem enligt de kriterier som fastställts med stöd av lagen. Undervisnings- och kulturministeriet fattade de slutliga besluten om vilka utbildningsanordnare som skulle väljas.

Förhandlingsförfarandet

Förhandlingarna syftar till att samordna nationella och lokala mål. UKM och utbildningsanordnaren förhandlar om strategiska mål, åtgärder och indikatorer för uppföljning och utveckling av utbildningens kvalitet och överensstämmelse med arbetslivets behov. Förhandlingsförfarandet stöder utbildningsanordnarna i deras långsiktiga planering och tillhandahåller verktyg för att stärka utbildningens regionala effektfullhet och kvalitet. När det gäller effektfullheten tar parterna i förhandlingsförfarandet ställning till åtminstone främjandet av sysselsättningen samt övergången till fortsatta studier (så kallade effektmål). Dessutom bör det anges mål för att säkerställa och förbättra kvaliteten (så kallade verksamhetsrelaterade mål).

Målen fastställs per strategiperiod och måluppfyllelsen följs upp med olika indikatorer. Vid målsättningen är det viktigt att utbildningsanordnaren beaktar de andra aktörerna i området och för en dialog med olika berörda parter. 

Försöket utgör ett viktigt steg mot ett mer flexibelt och samarbetsbaserat yrkesutbildningssystem.

Uppföljning och utvärdering

Försökets framskridande följs upp kontinuerligt under de åtta år det varar. Undervisnings- och kulturministeriet gör en halvtidsutvärdering efter fyra år som en del av den strategiska uppföljningen.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) ansvarar för utvärderingen av försökets effektfullhet och undersöker hur förhandlingsförfarandet och de utvidgade anordnartillstånden stöder uppnåendet av de uppställda målen. Uppföljningen gäller också eventuella konsekvenser för nätverket av utbildningsanordnare, det regionala utbildningsutbudet samt tillgången till arbetskraft och försörjningsberedskapen.

Kommunernas roll

Sedan arbets- och näringstjänsterna samt integrationstjänsterna överförts på kommunerna har yrkesutbildningen fått en allt större betydelse som en del av kommunernas livskraft och ekonomiska hållbarhet. Dessutom är yrkesutbildningen kopplad till kommunens bildningstjänster, särskilt genom utvidgningen av läroplikten och samarbetet inom utbildningen på andra stadiet.

Kommunerna har en viktig roll i genomförandet av försöket. De är finansiärer för yrkesutbildningen och bör involveras i förhandlingsprocessen när utbildningsanordnaren förbereder sig inför förhandlingen i det skede då utbildningens mål och indikatorer fastställs.

Genom försöket har kommunerna och utbildningsanordnarna möjlighet att påverka så att yrkesutbildningen bättre kan svara på de föränderliga behoven hos näringslivet och befolkningen i regionen.