Ekonomisk översikt våren 2020: Coronakrisen förändrade såväl det dagliga livet som de ekonomiska utsikterna inom alla sektorer

Enligt preliminära uppgifter ökade Finlands bruttonationalprodukt år 2019 med 1,0 procent. Ökningen var störst under årets andra och tredje kvartal. Årets sista kvartal var svagare än väntat. Ökningen på cirka en procent i BNP för hela året var klart mindre än under de närmast föregående åren. År 2019 var arbetslöshetsgraden lägre och sysselsättningsgraden högre än år 2018. Utgångsläget inför coronavåren påminde alltså en hel del om läget före finanskrisen år 2008.

Se på bilagan 1.

I fjol härstammade den ekonomiska tillväxten i Finland från flera branscher inom industri och service. Av branscherna växte el- och elektronikindustrin, informations- och kommunikationstjänsterna samt företagstjänsterna kraftigast. Däremot minskade förädlingsvärdet inom skogsindustrin, energiförsörjningen, finans- och försäkringsbranschen samt byggandet. Sammanlagt växte den privata serviceproduktionen med ett par procent och industrin med 1,2 procent.

Av de samhällsekonomiska efterfrågeposterna ökade exporten mest i fjol, eftersom exportvolymen ökade med hela 7,2 procent. Ökningen av varuexporten ökade bl.a. till följd av de fartygsbeställningar som levererats till utlandet år 2019, vilket var en bidragande orsak till att det branschvisa förädlingsvärdet ökade mycket särskilt inom metallindustrin.

Den största efterfrågeposten inom samhällsekonomin, dvs. den privata konsumtionen, ökade förra året med en procent. Däremot var efterfrågan på investeringsvaror så svag att investeringsvolymen sjönk med 0,8 procent i fjol. Även de offentliga konsumtionsutgifterna minskade.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden 6,7 procent i fjol, medan den året innan var 7,4 procent. Sysselsättningsgraden steg till 72,6 procent. Antalet sysselsatta ökade i fjol med 0,9 procent och antalet utförda arbetstimmar med 0,8 procent. Den ekonomiska produktiviteten per arbetstimme förbättrades med 0,4 procent.

Lönesumman inom samhällsekonomin ökade i fjol med 3,1 procent. Driftsöverskottet (netto), som motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföringen, ökade med 4,8 procent från 2018.

Coronakrisen förändrade såväl det dagliga livet som de ekonomiska utsikterna inom alla sektorer

Den globala pandemi som coronaviruset gav upphov till och de restriktioner som införts runt om i världen på grund av pandemin har haft mycket allvarliga konsekvenser för den ekonomiska tillväxten. Det blev tvärstopp i efterfrågan under årets andra kvartal såväl inom turismen och restaurangbranschen som inom andra arbetskraftsintensiva servicebranscher i hela Europa. Man har inte upplevt något motsvarande under en enda tidigare ekonomisk kris.

Konsekvenserna av restriktionerna syns också inom primärproduktionen, byggandet och industrin. I det första skedet syns konsekvenserna som komponentproblem hos industriföretagen, men med fördröjning också som minskad efterfrågan i och med att tillväxten i världsekonomin försvagas.

Hur djup svacka som coronaviruset förorsakar i den ekonomiska tillväxten beror i hög grad på hur länge de epidemirelaterade restriktionerna och osäkerheten kring hälsoriskerna pågår runt om i Europa. Ju mer de påverkar konsumenternas förtroende, efterfrågan på tjänster och investeringarna, desto allvarligare och långvarigare blir konsekvenserna. Det är också möjligt att coronakrisen utlöser en ny konkursvåg och en finansmarknadskris, eftersom företagens lönsamhet är svag särskilt i skuldsatta europeiska länder där ekonomin vuxit långsamt.

Samhällsekonomin har gått in i en recession

Prognosinstitutens bedömningar av coronapandemins konsekvenser för den ekonomiska tillväxten i Finland och världsekonomin är dystra. Varje dag som ekonomierna hålls stängda leder till inkomstbortfall och ökar risken för konkurs. Enligt OECD förbrukar stängningen av ekonomin för en månad cirka 2 procent av bruttonationalprodukten på årsnivå. Grovt uppskattat krymper Finlands ekonomi i år således med 4–6 procent enbart på grund av nedstängningsåtgärderna. Minskningen ökar ytterligare av förändringarna i beteendet, eftersom konsumenterna och företagen med all sannolikhet inte kommer att återgå till de tidigare konsumtionsvanorna omedelbart efter det att restriktionerna upphävs.

De inköpschefsindex som beskriver servicebranschernas förtroende har kollapsat globalt. Också de nya beställningarna inom industrin minskar kraftigt. Världsekonomin förutspås i år glida in en rekorddjup recession. Enligt Internationella valutafonden IMF minskar bruttonationalprodukten per capita i år i 170 av de 189 länderna i världen. Nästa år beräknas världsekonomin växa med nästan 6 procent.

De ekonomiska prognoserna är dock förknippade med betydande osäkerhet. Såväl coronapandemin som restriktionerna på grund av den har utvecklats snabbt, och situationen kan under resten av året förändras både till det bättre och till det sämre. Därför har en del av prognosinstituten i Finland inte publicerat någon normal ekonomisk prognos i början av året, utan i sina publikationer beskrivit olika scenarier för pandemins förlopp och dess inverkan på den ekonomiska tillväxten i år.

Huvudpunkterna i prognoserna finns i bilaga 2: Prognossiffror för samhällsekonomin 2020–2022.

Det är klart att de nedstängningsåtgärder på minst drygt två månader som föranleds av coronaviruset kraftigt kommer att försvaga den privata konsumtionen och servicesektorn i år. Finansministeriet förutspår att den privata konsumtionen minskar med 4 procent i år. Handelsbanken förutspår ett svagare scenario för utvecklingen: att den privata konsumtionen kommer att förändras med -13 procent. Man kan jämföra till exempel med år 2009, då den privata konsumtionen i början av finanskrisen minskade med 2,9 procent.

Skillnaderna i synsätt återspeglas naturligtvis också i BNP-prognosen för år 2020. Många prognoser förutspår att BNP minskar med cirka fem procent i år. En del prognosinstitut har dock också varnat för alternativet att djupet i den ekonomiska recessionen i år närmar sig 10–13 procent. Det svagare alternativet anses ofta vara ett ännu sannolikare scenario än den officiella basprognosen.

Får vi en V- eller L-återhämtning?

Djupet i den ekonomiska recessionen under innevarande år påverkas utöver av de ekonomiska nedstängningsåtgärdernas längd i synnerhet av hur snabbt den ekonomiska tillväxten återgår till den tidigare trenden eller om detta överhuvudtaget kommer att ske. Till exempel i Handelsbankens ekonomiska prognos övervägs huruvida den ekonomiska återhämtningen kommer att följa en V-, U-, W- eller rentav L-formad kurva. Utvecklingen påverkas inte endast av konsumenternas och företagens agerande när restriktionerna upphör, utan också av regeringarnas och centralbankernas beslut och eventuella stimulansåtgärder. Till exempel Handelsbanken har tagit fram ett ekonomiskt scenario för såväl V- som L-formad ekonomisk återhämtning.

Om den ekonomiska tillväxten snabbt återgår till den tidigare tillväxttrenden efter att restriktionerna har upphävts på ett lyckat sätt, påminner den ekonomiska utvecklingen i år om bokstaven V. För att den ekonomiska tillväxten ska återhämta sig i V-form krävs att det inte uppkommer överraskningar i smittspridningen när restriktionerna avvecklas och att konsumenternas beteende efter pandemin motsvarar beteendet före coronakrisen.

I detta alternativ krymper världsekonomin med cirka 1–2 procent i år, men ökar nästa år snabbt, med cirka 6 procent. I Finland dyker ekonomin djupt under det andra kvartalet i år, men återhämtar sig därefter snabbt. Prognoserna med en BNP-minskning på cirka 5 procent baserar sig just på ett scenario med en ekonomisk återhämtning av V-typ under innevarande år. Nästa år ökar BNP i dessa prognoser vanligen med cirka 5–7 procent.

Om nedstängningen av ekonomin däremot skulle pågå hela år 2020, till exempel på grund av nya virusvågor, eller om stödåtgärderna till hushållen inte är tillräckligt effektiva, kommer den ekonomiska tillväxten att fortsätta enligt lågkonjunkturtrenden, vilket påminner om bokstaven L. Den ekonomiska utvecklingen skulle i detta alternativ också påverkas av osäkerheten kring konsumtionsbeteendet och företagens investeringar samt av den allt svårare arbetslösheten.

Världsekonomin skulle i ett scenario med L-format sannolikt krympa med drygt 5 procent och nästa år växa endast med möda. Finlands BNP skulle enligt detta alternativ minska med cirka 15 procent år 2020, och arbetslöshetsgraden skulle stiga med 13 procent. På grund av den höga arbetslösheten och osäkerheten skulle BNP under de följande åren öka med endast cirka 2–4 procent. Den ekonomiska återhämtningen från den låga utgångsnivån skulle alltså vara mycket svag och den offentliga ekonomin skulle skuldsätta sig kraftigt.

Mest sannolikt är att återhämtningen från den ekonomiska svacka som coronapandemin förorsakat sker enligt en modell som ligger mellan de ovan beskrivna alternativen. Prognostiseringen av BNP-tillväxten för nästa år är dock i detta skede mycket osäker. Det står dock klart att nästa år kommer att bli ett ekonomiskt mycket utmanande år. Även om BNP-tillväxten redan skulle visa grönt, ligger arbetslösheten på en högre nivå än före coronapandemin. Också kostnadstrycket inom den offentliga sektorn är högt och skuldsättningen ökar.

Bilagor:

Bilaga 1: BNP i Finland 1990–2024
Pdf-dokument, 2 stordior, publicerad 8.5.2020

Bilaga 2: Prognossiffror för samhällsekonomin 2020–2022
Pdf-dokument, 3 stordior, publicerad 8.5.2020