Minna Punakallio 13.10.2021

Statens budgetproposition 2022 ökar de offentliga utgifterna

Sanna Marins regering offentliggjorde i slutet av september sin proposition om statsbudgeten 2022. Samtidigt med budgeten publicerades också höstens kommunekonomiprogram och konjunkturöversikten från Finansministeriets ekonomiska avdelning. Budgetpropositionen är den sista där organiseringen och finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet hör till den kommunala ekonomin.

Budgetpropositionen innehåller många åtgärder som har anknytning till den kommunala ekonomin. Omfattningen hos åtgärderna framgår av att tabellen över statens åtgärder år 2022 omfattar så mycket som fyra sidor i kommunekonomiprogrammet. I budgeten verkställs beslut som redan fattats, men åren 2021 och 2022 har regeringen särskilt kraftigt ökat antalet tidsbundna utvecklingsprojekt och förlagt så kallade framtidsinvesteringar också till slutet av regeringsperioden.

Räknat från början av valperioden har statens beslut ökat kommunernas utgifter med sammanlagt cirka 1,2 miljarder euro enligt nivån för år 2022. Av beloppet utgör cirka 470 miljoner euro ökningar av engångsnatur och utgiftsökningar som finansieras genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Det är mycket tveksamt om en så stor åtgärdshelhet kan avslutas i slutet av 2022. Med hjälp av programmen har man anställt extra personal till skolor, småbarnspedagogik, yrkesutbildning samt social- och hälsovårdssektorn.

 

 

År 2022 tilldelar staten den kommunala ekonomin cirka 13 miljarder euro via framtidsinvesteringar, skattekompensationer och den kalkylerade statsandel som anvisats för kommunernas lagstadgade uppgifter. Kommunernas utgifter uppgår år 2022 till cirka 43 miljarder euro, vilket innebär att staten finansierar cirka 30 procent och kommunerna cirka 70 procent av kommunernas utgifter.

Regeringen försvagar den kommunala ekonomin år 2022

Regeringen har som mål att hålla den kommunala ekonomin neutral i fråga om statens beslutsbaserade åtgärder. För den kommunala sektorn har det också ställts upp ett så kallat mål för det strukturella saldot, enligt vilket skillnaden mellan sektorns inkomster och utgifter, mätt med lokalförvaltningens strukturella saldo, får vara högst -0,5 procent av bruttonationalprodukten. Det här innebär ett underskott, dvs. en nettoupplåning, på högst cirka 1,3–1,4 miljarder euro. Lokalförvaltningens nettoupplåning beräknas år 2022 uppgå till cirka 1,8 miljarder euro, vilket i förhållande till bruttonationalprodukten är 0,7 procent. Den kommunala ekonomin når således inte målet för det strukturella saldot år 2022. Regeringens åtgärder innehåller inga beslut som stärker den kommunala ekonomin och som genuint ökar kommunernas inkomster och produktivitet eller minskar deras utgifter.

I budgetpropositionen ersätts nog de extra utgifter eller inkomstbortfall i förhållandet mellan staten och kommunerna som beror på att regeringen ökat eller utvidgat kommunernas uppgifter år 2022. Dessutom ger regeringen kommunerna kompensation för den kalkylerade kostnadsökningen på 2,5 procent för lagstadgade uppgifter och andra uträkningstekniska ändringar år 2022 samt för de uteblivna skatteintäkter som beror på ändringarna i skattegrunderna. Hela den här ökningen i statsandelarnas belopp äts dock upp av ökningen i kommunernas lagstadgade kostnader eller luckor i kommunernas skattebas.

Som motvikt till ökningen av statsandelarna innehåller budgetpropositionen även en stor nedskärning av statsandelarna. Nedskärningen beror på att den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen för basservicen, +564 miljoner euro, tas bort från kommunerna. I budgetpropositionen och kommunekonomiprogrammet används uttryck som ”beaktas inte” eller ”neutralisering”, men beslutet är trots benämningarna en ren nedskärning av statsandelarna.

Statsandelen för kommunal basservice höjs dock genom en höjning av engångsnatur på cirka 246 miljoner euro. Nettoeffekten av de ovan nämnda besluten är att kommunernas statsandelar permanent minskar med cirka 320 miljoner euro. Nedskärningen motiveras med de omfattande coronastöden till kommunerna år 2020 och 2021.

Kommunernas statsandelar minskar även permanent från år 2022 till följd av den nedskärning som gjordes med anledning av arbetstidsförlängningen i samband med konkurrenskraftsavtalet. Nedskärningen minskar statsandelsfinansieringen för kommunal basservice med 234 miljoner euro, trots att arbetstidsförlängningen till största delen slopades i den kommunala arbetsmarknadsuppgörelsen. Kommunerna kompenserades för nedskärningen genom en ökning av statsandelarna år 2021.

Regeringen Marin skär alltså ned statsandelarna för den kommunala ekonomin år 2022 med sammanlagt drygt 550 miljoner euro. Nedskärningen på 550 miljoner euro kan också betraktas som den sammanlagda effekten av regeringens åtgärder i den kommunala ekonomin år 2022, eftersom andra statsandelsökningar eller statsunderstödsprojekt alltid motsvaras av nya utgifter eller kostnadsökningar i den kommunala ekonomin. Nedskärningen i den statliga finansieringen utgör cirka 100 euro per invånare.

Nedskärningen i kommunernas basfinansiering innebär att kommunerna år 2022 blir tvungna att helt och hållet finansiera både de nya och utvidgade uppgifter som hänför sig till den kommunala ekonomin och många andra utvecklingsprojekt som inleds. Om kommunens interna finansiering inte är tillräcklig hösten 2021, måste nya anpassningsprogram inledas redan under 2022.

Statsunderstödsmodellen för kommunernas coronaersättningar för 2021 blev klar 8.10.2021. Förordningen är kalkylmässig, men det är fråga om full ersättning tillsammans med andra coronaåtgärder som staten beviljat kommunerna 2021. Full ersättning för coronakostnaderna underlättar kommunernas ekonomiska situation under innevarande år och jämnar ut det ekonomisk tryck som de kraftigt stigande social- och hälsovårdskostnaderna medför. Coronaersättningarna är en bidragande orsak till att trycket på skattehöjningar hos kommunerna tills vidare har varit mycket måttfullt. Kommunerna ska meddela sina skattesatser för år 2022 till Skatteförvaltningen senast 17.11.2021.

Skribent

Skribenten är chefekonom vid Kommunförbundet.

På Twitter: @MinnaPunakallio