Interoperabilitet för informationen om den byggda miljön utvecklas gemensamt

Vid Kommunförbundet har vi under åren 2021–2022 inlett sju projekt inom digitaliseringen av den byggda miljön som omfattande gemensamma mellankommunala utvecklingsprojekt. Projekten genomfördes med Finansministeriets digitaliseringsunderstöd. Samarbete mellan kommuner hade visserligen förekommit tidigare, men så omfattande gemensamma digitaliseringsprojekt, som involverade upp till 24 kommuner med gemensamma mål, hade inte genomförts tidigare.

Det blev snart uppenbart i projekten att det understöd som beviljats av Finansministeriet och kraften i det gemensamma utvecklingsarbetet var av stor betydelse. Det gemensamma Kaatio-projektet, som omfattade 16 kommuner, inspirerade kommunala planläggare att på bred front engagera sig i digitaliseringsarbetet. Det gemensamma byggnadstillsynsprojektet Rava3Pro, som omfattade 23 kommuner, blev en framgång även internationellt. Indiko-projektet som involverade åtta kommuner gjorde ett nationellt betydelsefullt arbete för informationssäkerheten. 

Målet för många av de gemensamma projekten var att förenhetliga kommunernas processer och stärka interoperabiliteten för informationen om den byggda miljön. Detta gjordes genom att integrera gemensamma datastrukturer i kommunernas olika programvaror under projektens gång. Utgångspunkten att lösningarna utvecklas som en permanent del av kommunernas programvara säkerställer att kommunernas processer även framöver genererar enhetlig information. Det bidrar till att förankra utvecklingsarbetet också i andra kommuner.

Den nya områdesanvändningslagen, bygglagen och lagen om datasystemet för den byggda miljön förändrar informationshanteringen inom den byggda miljön i kommunerna i hög grad. I fortsättningen kommer till exempel planer att framställas enligt en gemensam nationell informationsmodell.

Eftersom de ändringar som krävs i kommunernas system beror på ny lagstiftning, delar Miljöministeriet ut totalt 14 miljoner euro till kommunerna och landskapsförbunden enligt den så kallade finansieringsprincipen för genomförandet av de digitala förpliktelser som följer av de nya lagarna 2023–2026. Med finansieringsprincipen avses statens skyldighet att, med stöd av grundlagens skydd för den kommunala självstyrelsen, säkerställa att kommunerna har reella ekonomiska förutsättningar att klara av de uppgifter som åläggs dem genom lag. 

Gemensamma datadefinitioner utgör riktlinjer för genomförandet, och det ekonomiska stödet möjliggör en fortsatt gemensam utveckling på bred front. Det enhetliga genomförandet av plan- och byggnadsinformation kommer att pågå åtminstone till 1.1.2029. Redan nu står det klart att understödet och den gemensamma utveckling som det möjliggör är ett effektivt verktyg för att genomföra interoperabiliteten för informationen om den byggda miljön på nationell nivå.

Vi är tacksamma för understödet för genomförandet av lagen och för en fortsättning på det gemensamma, omfattande utvecklingsarbetet. Kommunerna har uttryckt en önskan om att samutvecklingen ska fortsätta också när det gäller de digitala förpliktelserna i den nya lagen om samhällsbyggande som för närvarande behandlas, så att även infrastrukturdata kan göras interoperabla på nationell nivå. 

Också Kommunikationsministeriets mål, liksom det krav som följer av EU:s dataområdesarbete för mobilitet, är att uppnå datainteroperabilitet på nationell nivå. Målet med detta nationella projekt är att samla trafikstyrningsdata i en gemensam tjänst på nationell nivå. Eftersom en stor del av data om gator och trafikstyrning uppstår just inom kommunala uppgifter, måste kapaciteten för att producera denna information på ett interoperabelt sätt utvecklas specifikt i kommunernas system.

Trafikmärken sätts upp och byts ut dagligen, vilket innebär att endast långsiktiga och välfungerande digitala processer kan säkerställa att denna information förblir uppdaterad.  Att uppnå det nationella målet kräver även i detta fall ett långsiktigt och aktivt gemensamt utvecklingsarbete, vilket inte är möjligt utan satsningar.

Utöver de ovan nämnda nationella lagstiftnings- och digitaliseringsprojekten bereder Kommunikationsministeriet och Traficom samtidigt genomförandet av den så kallade gigabitinfrastrukturförordningen. Avsikten är att tillstånd som behövs för byggande av nätinfrastruktur ska kunna sökas redan nästa år via en gemensam informationspunkt. Eftersom tillstånden hanteras i olika myndigheters system är det klart att datainteroperabiliteten även i detta projekt måste genomföras i flera olika system. 

Flera samtidiga nationella projekt vid olika ministerier belastar samma utvecklingsresurser i kommunerna. Även programvaruföretagens resurser är begränsade i Finland. Förutom ekonomiskt stöd och gemensam utveckling vore det viktigt att tidsramarna för de nationella projekten som helhet planeras så att ett kvalitativt genomförande av projekten överhuvudtaget är möjligt.