Från kontaktytor till samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena

Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena är en omfattande helhet som berör verksamhetens olika områden och många olika tjänster. Varken i kommuner eller välfärdsområden kan bara en person eller ett team ansvara för samarbetet. Det är en genomgående angelägenhet för verksamheten i organisationerna. Samarbete behövs i tjänster för invånare i olika åldrar och i olika livssituationer, såsom tjänster för barn och unga, arbetslösa, äldre och invandrade. Ur kundresans perspektiv och för smidiga tjänster för invånarna är det avgörande att samarbetet fungerar. Ett viktigt och mycket aktuellt tema inom samarbetet är säkerhet och beredskap, som omfattar många samarbetskrävande uppgifter. 

Vad talar vi om när vi talar om kontaktytor?

Begreppet kontaktytor har använts de senaste åren i synnerhet när man talar om samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden, även om det i en vidare bemärkelse också handlat om samarbetet inom den offentliga sektorn samt mellan dem och organisationer och företag. Kontaktytor kan definieras som funktionella gränser och platser för samarbete mellan två eller flera organisationer, eller ställen där samarbetet mellan olika organisationer sker. (Luukkonen m.fl. 2016) 

Med kontaktytor avses också verksamheter och uppgiftshelheter som omfattas av kommunens eller välfärdsområdets organiseringsansvar men vars genomförande förutsätter gemensamma mål och samarbete (Jalonen m.fl. 2026). Kontaktytan har också tolkats som samverkan mellan två självstyrande aktörer, nätverksbaserat samarbete eller en knutpunkt i ett serviceekosystem (Rantamäki & Jalonen 2026).  I samband med begreppet kontaktyta har jag stött på termer som kontaktytearbete, arbete i kontaktytor och kontaktytearbetare. Jag hoppas att dessa termer inte avspeglar att utvecklingen av kontaktytorna sker lösryckt från de primära uppgifterna, som en egen helhet. 

Verksamheten i kontaktytor är begreppsmässigt enligt min uppfattning övergripande samarbete där sakkunniga företrädare för olika sektorer och organisationer och ledningen samarbetar för ett gemensamt mål. Ett typiskt drag för samarbetet är nätverksbildning, som vid granskning av begreppet också betonar deltagarnas gemensamma mål och ömsesidiga beroende. De gemensamma målen för kommunernas och välfärdsområdenas samarbete kan identifieras som välmående gemensamma invånare och livskraftiga kommuner och områden. Det är i synnerhet ur invånarnas och klienternas synvinkel som det behövs ett tätt samarbete mellan personer som arbetar inom olika tjänster i kommunerna och välfärdsområdena. Det ömsesidiga beroendet uppstår av att varken kommunerna eller välfärdsområdena inom enbart sin egen verksamhet kan skapa invånarnas välfärd. Det är nödvändigt att samarbeta. Detta har också identifierats i lagstiftningen, i flera lagrum. 

Grunden för ett gott samarbete är samförstånd

Termer och begrepp är viktiga, det är med dem vi formar verkligheten. Vid en omfattande och komplicerad reform, som i många avseenden är fylld med spänningar, och en ny form av samarbete är det viktigt att förstå saker på samma sätt. Att man talar om samma saker. Om kontaktytorna uppfattas på olika sätt kan det leda till problem i det praktiska arbetet. Inom den offentliga sektorn har det redan länge talats om samarbete mellan olika sektorer, utnyttjande av olika kompetenser och nätverksbildande. Lösningar på komplexa problem söks genom att förena olika kompetenser. I förvaltningsvetenskaplig forskning granskas saken inom referensramen för en ny offentlig förvaltning, eller NPG (new public governance). Även om man redan länge talat om sektorsövergripande samarbete och nätverk kan det fortfarande vara svårt i praktiken. 

De senaste åren har jag undrat om vi alls behöver begreppet kontaktytor. Skulle det vara bättre att tala om samarbete eller sektorsövergripande samarbete. Skulle det tydligare definiera samarbetet som en del av de sakkunnigas dagliga arbete? Samarbetet skulle inte ses som en separat sak som man tar itu med i något skede. Som jag ser det är samarbete det moderna sättet att arbeta. Med allt knappare resurser och eventuella nya omfattande reformer i den offentliga förvaltningen kommer samarbete att bli ännu viktigare. Vare sig vi talar om kontaktytor, sektorsövergripande samarbete eller samarbete, är det viktigt att vara på det klara med att vi talar om samma sak, och därtill om något som är gemensamt för oss alla. Samarbete är, eller borde vara, en del av vardagen för alla som arbetar i olika roller i kommuner och välfärdsområden samt i den offentliga förvaltningen i stort. 

”.. det som borde vara skick, alltså tilliten, tron på framtiden och det att vi har förmåga att samarbeta och göra det här tillsammans. Ja, det är de tre sakerna som, ifall de är i skick så, med det kommer man redan långt, och på det kan man också bygga framtiden” 

Förtroendevald (citatet, som här är fritt översatt, har publicerats tidigare: Jurmu 2021)