Yrkesutbildningen är lösningen för att höja utbildningsnivån

En av de största utbildningspolitiska frågorna är hur vi ska få upp den finländska utbildningsnivån till jämförelseländernas nivå. I skrivande stund är endast cirka 40 procent av 25–34-åringarna högskoleutbildade, så till en början är målet att uppnå minst 50 procent. I annat fall kommer de som föddes på 70-talet att förbli den hittills högst utbildade åldersgruppen.

Antalet nybörjarplatser vid högskolorna har utökats, men utmaningen är fortfarande att utbildningen hopar sig hos samma individer och att endast en tredjedel av dem som går ut gymnasiet får en studieplats vid en högskola samma år trots att tre av fyra söker in. Av dem som slutfört en yrkesutbildning är det ännu färre som fortsätter vidare till högskolor, en stor majoritet går ut i arbetslivet och en del avlägger vanligen senare till exempel en yrkeshögskoleexamen.

Olika åtgärder har vidtagits för att allt fler skulle inleda sina högskolestudier genast efter gymnasiet utan ofrivilliga mellanår. Inom ungefär fyra år efter examen har ändå drygt två tredjedelar av studenterna inlett sina högskolestudier. De tidigare årskullarnas ansökningar utgör alltså en broms för de nya studenternas möjligheter att fortsätta direkt från gymnasiet till högskolan. 

Flera vägar från yrkesinriktad examen till yrkesutbildning på högre nivå 

Blickarna har redan i flera år riktats mot yrkesutbildningen, och med rätta. För att höja utbildningsnivån borde allt fler fortsätta direkt från yrkesutbildningen till högskoleutbildning. En utmaning är fortfarande att varken de studerande eller deras vårdnadshavare känner till att det går att söka sig till yrkeshögskola eller universitet både från yrkesutbildningen och gymnasiet. Under de fem senaste åren har man kunnat bli antagen till yrkeshögskola antingen genom inträdesprov eller direkt genom betygsbaserad antagning. 

Dubbelexamen, det vill säga att avlägga både gymnasie- och yrkesutbildning samtidigt, ger en särskilt bra grund för fortsatta studier men det är ofta en tung helhet att klara av och möjligheterna till dubbelexamen varierar i olika läroanstalter och branscher. 

Vid många yrkesläroanstalter kan man numera allt oftare avlägga yrkeshögskolekurser som öppnar vägen till högskolestudier. Praxis för studier som banar vägen till högskolestudier varierar dock en hel del. De ger inte alltid en möjlighet att byta bransch eller ort.

För studierna som öppnar vägen till högskolestudier behövs det nationella strukturer som stöder jämlikheten och skapar enhetlighet.

De som avlagt yrkesinriktad examen har enligt statistiken, och kanske något överraskande, genomfört yrkeshögskolestudierna lite snabbare än de som har gymnasiebakgrund. Anledningen är förmodligen hög motivation och att i synnerhet de som fortsätter inom samma område i början av högskolestudierna studerar sådant de känner igen från yrkesutbildningen. Däremot kan de behöva mera stöd i allmänbildande ämnen än de som har gymnasiebakgrund.

Det behövs flera vägar från yrkesutbildningen till universiteten

Medan vägarna till yrkeshögskolorna har utvecklats är det fortfarande bara en liten minoritet som fortsätter från yrkesutbildningen till universiteten. Det kan naturligtvis verka avlägset med teoretiska studier vid en vetenskaplig högskola för den som inlett studierna på en praktisk nivå. 

Under åren på andra stadiet efter grundskolan kan man komma på nya tankar, och inom vissa områden har också universiteten praktisk undervisning utöver det teoretiska.

Genom inträdesprovet öppnas vägen till universitetet, med det vore rimligt med flera vägar till universiteten. I Tammerfors har ett pilotförsök inletts där staden utbildar barnskötare till lärare inom småbarnspedagogik. Motsvarande försök borde finnas i andra sektorer så att vägen till högre studier kunde öppnas på annat sätt än via arbetsgivaren. 

De som genomgått yrkesutbildning har en hel del sådan kompetens som man har nytta av också i högskolestudier, bara man ser potentialen. 

Lösningarna kräver nya former av samarbete   

Att öka antalet högskoleutbildade via yrkesutbildningen förutsätter mångsidigare strukturer i övergångsskedena, nytänkande och att man bygger upp samarbetet. Blickarna riktas särskilt mot högskolorna. De har många möjligheter att ytterligare utveckla antagningen av studerande. Yrkesutbildningen kommer framöver att styras alltmer i den riktningen av finansieringssystemet, men högskolorna behöver också ekonomiska incitament. 

Yrkesutbildningen uppfattas fortfarande som gammaldags i vårt samhälle och uppskattas inte efter förtjänst. Detta märks till exempel i hur de som går ut grundskolan hänvisas till andra stadiet enligt sitt medeltal. De ungas egna intressen och kunnande beaktas inte tillräckligt mångsidigt. Med nio i medeltal kan man mycket väl söka sig till yrkesutbildning när man hittat sin bransch. 

De som studerar i yrkesutbildning förtjänar att deras kunnande och potential erkänns och att tillträdet till högskolestudier förenklas för alla hugade – det är i hela landets intresse. 

Fem konkreta sätt att med hjälp av yrkesutbildningen lyfta utbildningsnivån

1. Enhetlig praxis för studier som banar väg för högskolestudier
2. Tillräckligt med nybörjarplatser genom betygsbaserad antagning till yrkeshögskolor för dem som har yrkesinriktad examen samt en utredning om huruvida man kunde överväga betygsantagning också till universitetsstudier i vissa sektorer.
3. Ekonomiska incitament för högskolorna att öka antagningen av studerande från yrkesutbildningar.
4. Skapa nya vägar och sätt söka sig till högskoleutbildning: exempel Mästare2026
5. Mera stöd under yrkesutbildningen och tilltro till att de studerande har tillräckliga kunskaper och färdigheter för högskolestudier.