Lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken (1048/2025) träder i kraft 1.1.2026

Lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken träder i kraft 1.1.2026. Därefter tillämpas lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården inte längre inom småbarnspedagogiken. 

Servicesedlar inom småbarnspedagogiken är ett sätt att ordna småbarnspedagogik i kommunerna. Det ska fortfarande vara frivilligt för kommunen att ta dem i bruk. Kommunen behåller också sin behörighet att besluta om de kommunspecifika villkoren för servicesedlarna, såsom servicesedlarnas värde, så det kan finnas kommunspecifika skillnader i villkoren för servicesedlarna. 

Lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken motsvarar till sina huvudprinciper den lag om servicesedlar inom social- och hälsovården som tidigare tillämpats på småbarnspedagogik. Skillnaden är bland annat att det till lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken har fogats bestämmelser om de faktorer som påverkar servicesedlarnas värde samt en skyldighet att regelbundet kontrollera att sedlarnas värde är skäligt. Också definitionen av servicesedelns självriskandel har preciserats så att det utöver den inte får tas ut några andra avgifter för småbarnspedagogiken av serviceanvändaren. 

Vissa lagtekniska ändringar har företagits i lagen om småbarnspedagogik och i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken till följd av den nya lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken. 

Föräldrarnas och andra vårdnadshavares valfrihet

Barnet har subjektiv rätt till småbarnspedagogik som kommunen ordnar i enlighet med lagen om småbarnspedagogik. Barnet har inte rätt till småbarnspedagogik som ordnas med servicesedlar, utan kommunen beslutar om sättet att tillhandahålla småbarnspedagogik. 

För ordnandet av barnets vård har barnets föräldrar och andra vårdnadshavare rätt att välja den småbarnspedagogik som kommunen ordnar i daghem eller familjedaghem eller alternativt stöd för privat vård av barn, som det föreskrivs mer om i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn.    

Om barnets föräldrar och andra vårdnadshavare uttryckligen vill använda privat småbarnspedagogik har de rätt att ansöka om stöd för privat vård av barn på det sätt som föreskrivs i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. 

I praktiken befinner sig servicesedeln och stödet för privat vård av barn inte långt från varandra. Juridiskt är det fråga om två olika saker. Servicesedlar är ett sätt för kommunen att ordna småbarnspedagogik. Stödet för privat vård av barn är ett ekonomiskt stöd som betalas av kommunen som ett alternativ till småbarnspedagogik. 

I 1 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs om lagens syfte och i 2 § om tillämpningen av lagen på användningen av servicesedlar inom småbarnspedagogiken enligt lagen om småbarnspedagogik. 

Servicesedeln är inte en egen separat tjänst, utan ett av kommunens sätt att ordna småbarnspedagogik. Kommunerna kan använda servicesedlar inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik, vars verksamhetsformer är daghemsverksamhet, familjedagvård och öppen småbarnspedagogisk verksamhet. 

Kommunen kan inte använda servicesedlarna i kommunens övriga tjänster, såsom inom förskoleundervisning. Servicesedlar kan inte beviljas för sådan barnvårdsservice som inte omfattas av lagen om småbarnspedagogik eller på privata serviceproducenters eventuella andra serviceutbud, som till exempel hobbyverksamhet som ordnas efter småbarnspedagogiken.

Vad som föreskrivs om kommuner i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken gäller även samkommuner i situationer där kommunen i enlighet med kommunallagen har avtalat om att organisationsansvaret för småbarnspedagogiken överförs på en samkommun. 

I 3 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken definieras begreppen som används i lagen. 

I lagen avses med serviceanvändare ett barn inom småbarnspedagogiken samt utöver barnet dess föräldrar eller andra vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet. 

Med servicesedel avses en av den kommun som ansvarar för ordnandet av småbarnspedagogiken till barnets förälder eller någon annan vårdnadshavare eller laglig företrädare för barnet given utfästelse om att ersätta kostnaderna för den småbarnspedagogik som tillhandahålls av en serviceproducent upp till det värde som kommunen fastställt på förhand, antingen till ett jämnstort belopp för alla serviceanvändare inom kommunen eller till ett inkomstrelaterat belopp. 

Med inkomstrelaterad servicesedel avses en servicesedel vars värde bestäms antingen på av kommunen fastställda grunder eller enligt inkomsterna för barnet, dess förälder eller någon annan vårdnadshavare som lever i gemensamt hushåll med barnet samt för en person som lever med föräldern eller vårdnadshavaren i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden på det sätt som föreskrivs i 11 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. 

Syftet med inkomstbindningen är att möjliggöra småbarnspedagogik som ordnas med servicesedlar som ett alternativ på lika villkor för alla familjer, oberoende av inkomstnivå. 

Med självriskandel avses den andel av det pris för en av en privat serviceproducent anordnad tjänst inom småbarnspedagogiken som inte täcks av värdet av den servicesedel kommunen beviljat och som ska betalas av serviceanvändaren samt utöver vilken det inte får tas ut några andra avgifter för småbarnspedagogik av denne. 

Definitionen av självriskandelen innebär att den självriskandel som tas ut av kunden tillsammans med servicesedeln ska täcka alla kostnader för småbarnspedagogiken enligt lagen om småbarnspedagogik, och inga andra avgifter, såsom materialavgifter, får tas ut av serviceanvändaren. Syftet med bestämmelsen är att förenhetliga den nuvarande situationen mellan olika kommuners och tjänsteproducenters praxis. Servicesedelns värde och självriskandelen ska tillsammans vara tillräckliga för att serviceproducenten ska kunna ordna småbarnspedagogiken utan att ta ut några andra avgifter (KuUB 9/2025 rd). 

Kommunen kan på samma sätt som för närvarande fastställa villkoren för självriskandelen, som till exempel ett s.k. pristak, i regelboken för servicesedlar. Om man önskar kan man också inkludera till exempel bestämmelser om syskonrabatt i regelboken. 

Lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken tillämpas inte på småbarnspedagogik som kommunen ordnar med servicesedel och det finns ingen skyldighet att begränsa servicesedelns självriskandel till avgifter enligt klientavgiftslagen. Självriskandelen kan vara större än motsvarande kommunala avgift. Servicesedelns värde och självriskandelen som serviceanvändaren ska betala ska dock täcka serviceproducentens fastställda pris i sin helhet. 

Definitionen av självriskandelen hindrar inte att det utöver självriskandelen till exempel tas ut skäliga faktureringstillägg som baserar sig på faktiska kostnader eller motsvarande kostnader (RP 54/2025 rd). 

Lagen om småbarnspedagogik eller lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken tillämpas dock inte på en serviceproducents eventuella andra serviceutbud, som till exempel hobbyklubbar eller motsvarande verksamhet. 

I 4 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om serviceproducenter. 

4 § 1 mom.: Kommunen beslutar om de tjänster inom småbarnspedagogiken enligt 1 § i lagen om småbarnspedagogik för vilka den använder servicesedlar i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 3 mom. i den lagen. 

Kommunen beslutar om den använder servicesedlar för att ordna småbarnspedagogik eller inte. Kommunen beslutar också inom vilken småbarnspedagogisk service enligt 1 § i lagen om småbarnspedagogik som servicesedeln används och i vilken omfattning. Verksamhetsformerna inom småbarnspedagogiken är daghemsverksamhet, familjedagvård och öppen småbarnspedagogisk verksamhet. Kommunen kan till exempel besluta att bevilja servicesedlar för alla verksamhetsformer inom småbarnspedagogiken eller till exempel endast för daghemsverksamhet. 

4 § 2 mom.: Kommunen ska godkänna de privata serviceproducenter och deras verksamhetsställen vars tjänster serviceanvändaren får betala för med en servicesedel som kommunen beviljat. Uppgifter om godkända serviceproducenter och deras verksamhetsställen samt om priserna för de tjänster som de producerar ska finnas offentligt tillgängliga på en webbplats i ett allmänt datanät och vid behov på annat lämpligt sätt. 

Serviceproducenter med servicesedlar är privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken som avses i lagen om småbarnspedagogik. Kommunen ska separat godkänna de privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken och deras verksamhetsställen vars tjänster serviceanvändaren får betala för med en servicesedel som kommunen beviljat. 

Kommunen kan godkänna alla serviceproducenter som uppfyller villkoren inom ramen för förfarandet, eller välja ut endast en del av dem genom en konkurrensutsättning. Kommunen kan också välja ut endast en del av en serviceproducents verksamhetsställen. Underleverantörer som serviceproducenterna eventuellt anlitar behöver inte godkännas (RP 54/2025 rd).

Kommunen kan också godkänna en privat serviceproducent inom en annan kommuns område, till exempel på grund av att de ingår i samma pendlingsregion. Kommunen ska dock beakta att den ska behandla alla serviceproducenter och familjer jämlikt. Tillsynsansvaret enligt lagen om småbarnspedagogik kvarstår hos den kommun där serviceproducenten finns, eftersom kommunen övervakar privata småbarnspedagogiska serviceproducenter inom kommunens område. Som serviceproducent kan inte godkännas sådana tjänster som en annan kommun eller samkommun producerar som egen produktion. (RP 54/2025 rd). 

Uppgifter om godkända serviceproducenter, verksamhetsställen och deras priser ska finnas offentligt tillgängliga i ett allmänt datanät eller på något annat lämpligt sätt. 

I praktiken kan respektive kommuns förteckning över serviceproducenter till exempel innehålla länkar till dessa serviceproducenters webbplatser, där kommuninvånarna har tillgång till närmare uppgifter om dem. Ansvaret för upprätthållandet av aktuella service-, betalnings- och kontaktuppgifter ankommer med stöd av konsumentskyddsbestämmelserna på den serviceproducent som bedriver näringsverksamheten (RP 54/2025 rd). 

4 § 3 mom.: Kommunen ska återkalla godkännandet av en serviceproducent eller dennes verksamhetsställen, om förutsättningarna för godkännandet inte längre uppfylls eller om serviceproducenten ber att kommunen återkallar godkännandet. 

I enlighet med lagen om småbarnspedagogik är kommunen ansvarig för tillsynen av privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken inom kommunens område under hela den tid dessa bedriver verksamheten. Detta innefattar även sådan verksamhet som tillhandahålls med servicesedlar. Det är motiverat att återkalla godkännandet av en serviceproducent till exempel i situationer där den småbarnspedagogik som serviceproducenten tillhandahåller inte motsvarar den nivå som förutsätts i lagen eller i kommunens godkännandepraxis eller när serviceproducenten underlåtit att se till att den ansvarsförsäkring som krävs är i kraft (RP 54/2025 rd). 

I 5 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om förutsättningar för godkännande av serviceproducenter och verksamhetsställen. 

Kommunen ska fastställa kriterier för godkännande av serviceproducenter. 

En del av kriterierna för godkännande är lagstadgade. Kommunen kan till exempel godkänna endast sådana serviceproducenter, vars småbarnspedagogik motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet. I kraven ingår en skyldighet för serviceproducenten att också sörja för småbarnspedagogiken för barn som behöver stöd (KuUB 9/2025 rd). 

Kommunen kan också ställa krav för godkännande av serviceproducenter genom vilka den kan främja sina lokala behov. De krav som kommunen själv ställer får inte vara diskriminerande för serviceproducenterna och de måste basera sig på faktorer som kan bedömas opartiskt. 

5 § 1 mom.: Kommunen får endast godkänna serviceproducenter:

1) som uppfyller de villkor som föreskrivs för privat småbarnspedagogik i 9 kap. i lagen om småbarnspedagogik,

2) vars småbarnspedagogik motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet,

3) som har en ansvarsförsäkring vars försäkringsbelopp med beaktande av småbarnspedagogikens art och omfattning kan bedömas vara tillräckligt för att de personskador som verksamheten eventuellt ger upphov till ska kunna ersättas och vilken till sina övriga villkor motsvarar sedvanlig ansvarsförsäkringspraxis, och

4) som uppfyller de krav som kommunen separat ställer med avseende på serviceanvändarnas behov, tjänsternas kvantitet eller kvalitet eller på förhållandena i kommunen eller andra liknande krav. 

5 § 2 mom.: 1 mom. 1–2 och 4 punkten tillämpas även på vart och ett av serviceproducentens verksamhetsställen. De krav som kommunen ställer och som avses i 1 mom. 4 punkten ska vara icke-diskriminerande och grunda sig på faktorer som kan bedömas objektivt. 

I 6 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om serviceanvändarens ställning. 

Kommunen är skyldig att informera serviceanvändaren om dennes ställning vid användning av servicesedeln. Bestämmelsen kompletterar kommunens skyldighet enligt 16 § i lagen om småbarnspedagogik att ordna handledning och rådgivning. 

6 § 1 mom.:Kommunen ska informera serviceanvändaren om dennes ställning vid användning av servicesedel, servicesedelns värde, serviceproducenternas priser, grunderna för hur självriskandelen bestäms och hur stor den uppskattas vara samt om den klientavgift som bestäms för klientavgifter enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. 

Serviceanvändaren ska för det första informeras om de rättigheter och skyldigheter som denne har med stöd av konsumenträttsliga och avtalsrättsliga bestämmelser och allmänna principer. Dessutom ska serviceanvändaren informeras om att han eller hon, efter att ha valt servicesedeln, också ansvarar för att söka upp service som tillhandahålls av privata serviceproducenter och välja den lämpligaste av de serviceproducenter som kommunen godkänt. Kommunen ska också styra och ge serviceanvändaren råd om de småbarnspedagogiska tjänster som tillhandahålls i kommunen och om tillgången till dem samt råda serviceanvändaren att närmare bekanta sig med den småbarnspedagogik som tillhandahålls av en serviceproducent som har servicesedlar i bruk innan användaren gör sitt val (RP 54/2025 rd). 

6 § 2 mom.: Serviceanvändaren har rätt att vägra ta emot en servicesedel som denne erbjuds, varvid kommunen ska ordna en plats inom småbarnspedagogiken inom den kommunala verksamheten eller hänvisa serviceanvändaren att, om denne så önskar, ansöka om stöd för privat vård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. 

Serviceanvändaren har rätt att vägra ta emot en servicesedel som erbjuds honom eller henne. Då ska kommunen hänvisa serviceanvändaren till småbarnspedagogik, daghem eller familjedagvård som kommunen ordnar på något annat sätt. Ett barn har således alltid rätt till en av kommunen anordnad plats inom småbarnspedagogiken vars klientavgifter bestäms i enlighet med lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. 

Att vägra ta emot en servicesedel leder inte till något krav på att göra en ansökan om en plats senast fyra månader innan barnet behöver den i enlighet med lagen om småbarnspedagogik. 

I praktiken innebär rätten att vägra att kommunen inte kan ordna småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik endast med servicesedlar. 

6 § 3 mom.: En serviceanvändare som har fått en servicesedel ska ingå avtal med serviceproducenten om tillhandahållandet av småbarnspedagogiken. Ett sådant avtalsförhållande omfattas av bestämmelserna och rättsprinciperna inom konsumenträtt och avtalsrätt i enlighet med innehållet i avtalet. Bestämmelser om hur en tvist mellan serviceanvändaren och serviceproducenten som gäller avtalet kan föras till konsumenttvistenämnden finns i lagen om konsumenttvistenämnden (8/2007). 

En serviceanvändare som har fått och godkänt en servicesedel ska ingå avtal med en av kommunen godkänd serviceproducent om tillhandahållandet av småbarnspedagogiken. Ett sådant avtalsförhållande omfattas av bestämmelserna och rättsprinciperna inom konsumenträtt och avtalsrätt i enlighet med innehållet i avtalet. Bestämmelser om hur en tvist mellan serviceanvändaren och serviceproducenten som gäller avtalet kan föras till konsumenttvistenämnden finns i lagen om konsumenttvistenämnden. 

I 7 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om bestämmande av servicesedelns värde samt kommunens rätt att få uppgifter. 

Kommunen ska bestämma servicesedelns värde så att det är skäligt med tanke på serviceanvändaren. 

7 § 1 mom.: Kommunen ska bestämma servicesedelns värde så att det är skäligt med tanke på serviceanvändaren. Frågan om värdet är skäligt ska bedömas med hänsyn till barnets ålder och den tid barnet deltar i småbarnspedagogiken, barnets behov av stöd, de kostnader som föranleds kommunen för tillhandahållande av motsvarande verksamhet som kommunens egen produktion eller för anskaffning av motsvarande verksamhet som en köpt tjänst samt den uppskattade självriskandel som ska betalas av serviceanvändaren. Servicesedelns värde ska regelbundet justeras så att det är skäligt. När det gäller en inkomstrelaterad servicesedel ska serviceanvändaren ska få ett beslut om servicesedelns värde. 

Skälighetsbedömningen görs ur serviceanvändarens synvinkel. Faktorer för bestämmande av servicesedelns värde som tagits med i lagen är barnets ålder, tiden inom småbarnspedagogiken och barnets stödbehov. Barnets ålder påverkar personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken och därmed serviceproducentens kostnader. Barnets behov av stöd, till exempel funktionsnedsättning, innebär också ett krav på resurser och medför därmed kostnader för serviceproducenten.

När skäligheten bedöms ska man också beakta de kostnader som kommunen orsakas för produktion eller anskaffning av motsvarande verksamhet samt den uppskattade självriskandel som serviceanvändaren själv ska stå för. Därmed kan kommunen själv bestämma värdet på servicesedeln utifrån sina egna kommunspecifika kostnadsfaktorer. Lagen föreskriver inte hur de föreskrivna faktorerna ska beaktas, utan kommunen beslutar om detta. 

I fortsättningen föreskrivs det på lagnivå om skyldigheten att kontrollera att värdet på servicesedeln är skäligt. Kommunen fattar närmare beslut om hur ofta justeringar företas och på vilket sätt det sker. 

Kravet på skälighet ska granskas till exempel i förhållande till förändringar i serviceanvändarens betalningsförmåga, ändringar i  anordnandet av småbarnspedagogik, förändringar i kostnaderna för kommunens egen produktion och ändringar i kollektivavtalen (RP 54/2025 rd). 

7 § 2 mom.: För bestämmande av servicesedelns värde ska serviceanvändararen lämna kommunen de inkomstuppgifter som avses i 11 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Trots sekretessbestämmelserna har kommunens rätt att avgiftsfritt, med iakttagande av 17 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken, få sådana uppgifter och utredningar om serviceanvändarens ekonomiska ställning som är nödvändiga för bestämmande av servicesedelns värde. 

I praktiken behövs det liknande uppgifter för att bestämma värdet på servicesedlar, i synnerhet inkomstrelaterade servicesedlar, och för att bestämma klientavgiften inom småbarnspedagogiken. Det att de uppgifter som serviceanvändaren själv lämnar i första hand används följer den praxis som etablerats vid beviljandet av servicesedlar och vid fastställandet av klientavgifter. 

7 § 3 mom.: Trots sekretessbestämmelserna har kommunen rätt att avgiftsfritt av barnets vårdnadshavare, myndigheter inom undervisningsväsendet, myndigheter inom social- och hälsovården, andra som tillhandahåller tjänster inom småbarnspedagogik, socialvård och hälso- och sjukvård samt yrkesutbildade inom social- och hälsovården få sådana uppgifter och utredningar om den småbarnspedagogik som ett barn deltar i vilka är nödvändiga för beviljande av en servicesedel inom småbarnspedagogiken och för bestämmande av värdet på den. 

Uppgifter som är nödvändiga för beviljande av servicesedel eller bestämmande av servicesedelns värde är till exempel uppgifter om det stöd som barnet behöver inom småbarnspedagogiken (RP 54/2025 rd). 

7 § 4 mom.: De uppgifter och utredningar som avses i 2 och 3 mom. får bevaras i ett års tid från och med beviljandet av servicesedeln. 

I 8 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om höjande av servicesedelns värde. 

8 § 1 mom.: Värdet på en servicesedel ska höjas till ett högre värde än vad som följer av 7 § 1 mom., om serviceanvändarens försörjning eller lagstadgade underhållsskyldighet annars äventyras eller om det behövs med hänsyn till andra motsvarande kostnader som beror på faktiska familjeförhållanden samt med beaktande av sådan förmån som betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet förbehålls för viss tid eller på livstid. 

8 § 2 mom.: I fråga om höjande av värdet på en servicesedel ska det fattas ett beslut. 

Beslut om höjande av värdet på en servicesedel fattas från fall till fall. Omprövning av beslutet får begäras i enlighet med 10 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken. 

I 9 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om begränsning av kommunens ansvar. Motsvarande bestämmelse har funnits i 5 § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik, varifrån den flyttas till den nya lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken. 

9 § 1 mom.: Kommunen är skyldig att betala ersättning till serviceproducenten högst till servicesedelns värde.

9 § 2 mom.: Om det pris för en tjänst som serviceanvändaren och serviceproducenten avtalat om är lägre än värdet på servicesedeln, är kommunen skyldig att till serviceproducenten betala högst det pris som serviceanvändaren och serviceproducenten avtalat om. 

I 10 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om ändringssökande. Omprövning av ett sådant beslut om godkännande eller återkallande av godkännandet av en serviceproducent eller ett verksamhetsställe som avses i 4 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken får begäras genom en begäran om omprövning enligt 16 kap. i kommunallagen. Ett beslut med anledning av en sådan begäran om omprövning får överklagas hos förvaltningsdomstolen genom kommunalbesvär enligt det kapitlet. 

Bestämmelser om den behöriga beslutsfattaren finns i kommunens förvaltningsstadga. 

Omprövning av ett beslut om värdet på en inkomstrelaterad servicesedel enligt 7 § eller om höjning av värdet på en servicesedel enligt 8 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken får begäras hos ett sådant kollegialt kommunalt organ som avses i 50 § i lagen om småbarnspedagogik. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Ett beslut med anledning av en begäran om omprövning får enligt förslaget överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 

Bestämmelser om den behöriga beslutsfattaren finns i kommunens förvaltningsstadga. 

I 11 § i lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken föreskrivs det om ikraftträdande. 

Lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken träder i kraft 1.1.2026. 

Servicesedlar för småbarnspedagogik som är i kraft vid ikraftträdandet av lagen (1.1.2026) ska av den kommun som beviljat sedeln ändras så att det överensstämmer med den nya lagen senast den 31 juli 2026. 

Till övriga delar innehåller lagen om servicesedlar inom småbarnspedagogiken inga övergångsbestämmelser. Efter att lagen trätt i kraft (1.1.2026) får inga andra avgifter för småbarnspedagogik än självriskandelen tas ut av nuvarande serviceanvändare (”tilläggsavgift”). Vid behov ska kommunen uppdatera regelboken så den överensstämmer med den nya lagen senast 1.1.2026. 

Vid sökande av ändring i ett sådant beslut om servicesedlar inom småbarnspedagogiken som har fattats före ikraftträdandet av lagen tillämpas lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. Omprövning ska dock begäras hos ett sådant kollegialt kommunalt organ som avses i 50 § i lagen om småbarnspedagogik. 

Läs mer: https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/KasittelytiedotValtiopaivaasia/Sidor/RP_54+2025.aspx 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Susanna Huovinen
vice direktör

Minna Antila
jurist