Riksdagsvalet 2027

Detta cirkulär ersätter cirkulär 7/2022.

Riksdagsval förrättas söndagen den 18 april 2027. Förhandsröstningen sker 7–13.4.2027 i Finland (sju dagar från onsdag till tisdag) och 7–10.4.2027 utomlands (fyra dagar från onsdag till lördag).

I detta cirkulär redogörs för de kommunala valmyndigheternas uppgifter vid riksdagsvalet, valet av kommunala valmyndigheter och deras jäv i valorganen, arrangemangen kring förhandsröstningen samt valfinansieringen. Därtill ges anvisningar om valaffischeringen utomhus. 

Valet förrättas genom förhandsröstning, brevröstning och röstning på valdagen. Kommunen svarar för att förhandsröstning och röstning på valdagen anordnas i hemlandet. Utrikesministeriet svarar för anordnandet av förhandsröstningen utomlands. Justitieministeriet svarar för anordnandet av brevröstningen.

Kommunstyrelsen ska i god tid före valet besluta om de allmänna förhandsröstningsställena och röstningsställena på valdagen i Finland samt tillsätta valnämnder för röstningsområdena och en eller flera valbestyrelser för förhandsröstning i anstalter.

Vid valet tillämpas vallagen (714/1998) med senare ändringar. Vid Justitieministeriet bereds hösten 2026 en regeringsproposition (RP 224/2026) om ändring av vallagen och lagen om valfinansiering. Lagändringarna avses träda i kraft 1.1.2027. 

Vid allmänna val är Justitieministeriet högsta valmyndighet och har det allmänna ansvaret för förrättandet av valet. Ministeriet koordinerar valberedningen och svarar för anvisningar till andra myndigheter. Ministeriet upprätthåller och utvecklar också valdatasystemet (VAT). Vid allmänna val förmedlar Justitieministeriet med stöd av 10 § vallagen valanvisningar för valförrättningen till de behöriga valmyndigheterna. Valanvisningarna preciserar de lagstadgade förfarandena vid val. 

Justitieministeriets valanvisningar och VAT-anvisningar sänds till kommunens valmyndigheter i god tid före riksdagsvalet. Allmän information om riksdagsvalet 2027 finns på Justitieministeriets valsidor på adressen www.vaalit.fi/sv. Ministeriet kommer även att ordna valutbildningar och valkliniker.

Det rekommenderas att valaffischeringen utomhus inleds en vecka innan förhandsröstningen börjar, dvs. 31.3.2027. Arrangemangen kring förhandsröstningen och andra valarrangemang behandlas mer ingående i Justitieministeriets brev till kommunstyrelserna daterat 16.9.2026. Kommunstyrelsen ska vidarebefordra brevet till den kommunala centralvalnämnden. I brevet informeras om tidsfristerna för valet och andra viktiga frågor som rör valarrangemangen samt bland annat om totalreformen av valdatasystemet (VAT), enligt vilken det nya valdatasystemet tas i bruk först efter riksdagsvalet. Dessutom finns det ytterligare information om valet på Justitieministeriets webbplats.

Mer information:

Begäran om rådgivning: https://www.kommunforbundet.fi/radgivning

Ändringarna i vallagen träder i kraft 1.1.2027

Då detta cirkulär skrivs håller Justitieministeriet på att bereda en regeringsproposition (RP 224/2026) om ändring av vallagen och lagen om valfinansiering. Avsikten är att propositionen ska överlämnas till riksdagen i oktober 2026 och att lagändringarna ska träda i kraft 1.1.2027. I fråga om de kommunala valmyndigheternas uppgifter i riksdagsvalet föreslås särskilt följande ändringar:

• den kommunala centralvalnämnden skulle i en oförutsedd situation få förordna ytterligare ersättare i valnämnden, om de ledamöter och ersättare som kommunstyrelsen har utsett inte räcker till för att genomföra röstningen på valdagen (15 §). Det handlar om en ändring som ska trygga valmyndigheternas verksamhet just i en störningssituation. Denna möjlighet skulle endast utnyttjas i undantagsfall, eftersom utgångspunkten är att kommunstyrelsen ska utse ett tillräckligt antal ersättare, såsom anges nedan.
• i 48 § 1 mom. 3 punkten i vallagen föreslås en ändring i förhandsröstningstiderna så att röstningen i anstalter i fortsättningen skulle kunna förrättas under högst fyra dagar, då den tidigare har kunnat förrättas under högst två dagar under förhandsröstningsperioden. 
• en valmyndighet skulle få avlägsna en valobservatör från dess möteslokal eller från röstningsstället om observatören på ett betydande sätt stör valets förlopp (184 §). 

Observera också att meddelandet om rösträtt i riksdagsvalet 2027 kommer att skickas till de flesta väljare som ett meddelande på Suomi.fi, inte som brevpost. 

Kommunernas valmyndigheter

Kommunernas valmyndigheter är de kommunala centralvalnämnderna, valnämnderna, valbestyrelserna, valförrättarna på det allmänna förhandsröstningsstället och vid hemmaröstningen samt valbiträdena på röstningsställena på valdagen. 

Enligt 9 a § i vallagen ska valmyndigheterna sköta sitt uppdrag opartiskt. Genom bestämmelsen vill man understryka vikten av att valförrättningen ska vara ärlig och opartisk. För att stärka denna allmänna regel finns det i vallagen vissa begränsningar för vem som är behörig att vara valmyndighet.

På medlemmar av den kommunala centralvalnämnden, valnämnden eller valbestyrelsen samt på valförrättare, liksom även på den personal som centralvalnämnden anställer, tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de är verksamma som i vallagen avsedda valmyndigheter (185 § i vallagen). På alla valmyndigheter (inklusive valbiträden) tillämpas bestämmelserna i 14 kap. 4 § i strafflagen om förvanskande av valresultat (186 § i vallagen). 

Den kommunala centralvalnämnden

Den kommunala centralvalnämnden ansvarar för de många praktiska valarrangemangen i kommunen, även om den viktigaste regionala valmyndigheten vid riksdagsvalet är valkretsnämnden. Centralvalnämnden har valts för fullmäktiges mandatperiod (vallagen 13–14 §). Centralvalnämnden har vid riksdagsval främst hand om förberedande åtgärder inför valet, granskning av förhandsröstningshandlingar och preliminär räkning av rösterna från så kallade små röstningsområden.

Den kommunala centralvalnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra medlemmar samt ett behövligt antal ersättare, dock minst fem. Ersättarna ska ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna. 

Ett partis eller en valmansförenings valombud får inte vara medlem eller ersättare i valkretsnämnden eller den kommunala centralvalnämnden (120 och 170 § i vallagen). Den som utsetts till valombud ska därför be om avsked från sådana uppdrag.

Centralvalnämnden förordnar valförrättare till ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet och till hemmaröstning (17 § i vallagen).

Centralvalnämnden ska se till att alla de ställen som genom beslut av kommunstyrelsen har utsetts till allmänna förhandsröstningsställen har en för förhandsröstningen lämplig förhandsröstningslokal med nödvändig utrustning. Centralvalnämnden ska tillkännage de allmänna förhandsröstningsställen som finns inom kommunen i hemlandet samt förhandsröstningstiderna vid dem så som kommunala tillkännagivanden delges (108 § i kommunallagen).

Kommunstyrelsen tillsätter valnämnder och valbestyrelser

Kommunstyrelsen ska i god tid före valet tillsätta en valnämnd för varje röstningsområde och en eller flera valbestyrelser för förhandsröstning i anstalter (15 § i vallagen). Valnämndernas och valbestyrelsernas ordförandes och vice ordförandes namn och kontaktinformation ska meddelas den kommunala centralvalnämnden.

En valnämnd består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra medlemmar samt ett nödvändigt antal ersättare, dock minst tre. En valbestyrelse består av en ordförande, en vice ordförande och en annan medlem samt ett nödvändigt antal ersättare, dock minst tre. Ersättarna i en valnämnd eller en valbestyrelse ska anges i den ordning de träder i stället för medlemmarna. Valnämnden och valbestyrelsen är beslutföra med tre medlemmar.

Såväl valnämndens och valbestyrelsens medlemmar som deras ersättare ska i den utsträckning det är möjligt företräda de i partiregistret antecknade partier som vid föregående riksdagsval ställt upp kandidater i valkretsen i fråga. Den politiska representationen i valnämnderna och valbestyrelserna granskas separat i fråga om medlemmar och ersättare. Detsamma gäller tillämpningen av jämställdhetslagen. Kvinnor och män ska alltså vara representerade både som ordinarie medlemmar och som ersättare till minst 40 procent vardera.

HFD 2017:118: Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att 15 § 2 mom. i vallagen i samband med riksdagsval förutsätter att valnämnden tillsätts så att det inte till medlemmar väljs flera representanter från samma parti, om det innebär att ett parti som vid föregående riksdagsval ställt upp kandidater i valkretsen i fråga och som har ställt upp kandidater för valnämnden, skulle bli utan en enda medlem i valnämnden. Samma krav gällde valet av ersättare i valnämnden. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg vidare att då flera valnämnder tillsätts, ska man eftersträva att alla de partier som ställt upp kandidater i föregående riksdagsval får sin representant i åtminstone en valnämnd.

Enligt den föreslagna ändringen i vallagen skulle den kommunala centralvalnämnden i en oförutsedd situation få förordna ytterligare ersättare i valnämnden, om de ledamöter och ersättare som kommunstyrelsen har utsett inte räcker till för att genomföra röstningen på valdagen. 

Valbarhet till valnämnd och valbestyrelse

Valbarheten till valnämnder och valbestyrelser följer det som sägs om valbarhet till nämnder och kommittéer i kommunallagen. Bestämmelserna om valbarhet i kommunallagen beskrivs i Kommunförbundets cirkulär 2/2025, 7.3.2025 (Val av ledamöter till kommunstyrelsen, nämnder och övriga organ | Kommunforbundet.fi).

Bestämmelser om begränsningarna i valbarheten finns i vallagen. Det finns inget som hindrar att en och samma person väljs både till en valnämnd och till en valbestyrelse, eftersom uppdragen inte sköts samtidigt.

En person som är uppställd som kandidat i riksdagsval kan inte vara medlem eller ersättare i en valnämnd vid riksdagsvalet.

En kandidat i riksdagsval eller kandidatens make eller maka, barn, syskon eller föräldrar kan inte vara medlem eller ersättare i en valbestyrelse vid riksdagsvalet. Med makar avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap.

Centralvalnämnden förordnar valförrättarna

Valförrättarna sköter förhandsröstningen på de allmänna förhandsröstningsställena samt hemmaröstningen (17 § i vallagen). Varje allmänt förhandsröstningsställe ska ha minst två valförrättare.

En valförrättare får inte vara under 18 år eller ha förklarats omyndig. En kandidat i riksdagsval eller kandidatens make eller maka, barn, syskon eller föräldrar kan inte vara valförrättare vid riksdagsvalet. Med makar avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap.

Jävsbestämmelserna tillämpas inte på valnämnder eller valbestyrelser 

Bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen tillämpas på centralvalnämndens medlemmar och ersättare. Eftersom centralvalnämnden vid riksdagsval inte sköter kandidatuppställningen eller rösträkningen, är jävssituationer i praktiken sällsynta.

Förvaltningslagens bestämmelser om jäv tillämpas inte på valnämndens och valbestyrelsens medlemmar eller på deras ersättare eller på valförrättarna (16 och 17 § i vallagen). Motiveringen är att dessa valmyndigheters uppgifter och verksamhet kan jämföras med faktisk förvaltningsverksamhet. Alla valmyndigheters verksamhet styrs dock av den allmänna bestämmelsen i vallagen (9 a §) som förpliktar dem att sköta sitt uppdrag opartiskt.

Valaffischering utomhus

Detta cirkulär ger anvisningar för valaffischering utomhus på områden som kommunen äger och besitter. Reklam längs landsvägar och utanför detaljplaneområden samt längs statens trafikleder regleras av lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005). Transport- och kommunikationsverket (Traficom) har gett ut en föreskrift om reklam och annonsering invid vägar.

Kommunen har ingen lagstadgad skyldighet att ordna valaffischering. Affischeringspraxisen i kommunerna har baserat sig på de kommunala centralorganisationernas rekommendation som följts sedan 1970-talet. Valaffischeringen har blivit en tradition som fortfarande kan anses ha informationsvärde. Medborgarna har vant sig vid detta slag av reklam inför val.

Kommunerna kan främja kommuninvånarnas delaktighet på många sätt. Ibland är det fråga om lagstadgade rättigheter för kommuninvånarna att delta, ibland främjas delaktigheten på sätt som utvecklats av kommunerna själva och genomförs frivilligt. Kommunerna har traditionellt erbjudit partierna och valmansföreningarna möjlighet att sätta upp kandidataffischer i ställningar som reserverats för dem. Det rekommenderas att man gör på samma sätt också inför det kommande riksdagsvalet. 

Det rekommenderas att valaffischeringen utomhus inleds en vecka innan förhandsröstningen börjar, dvs. 31.3.2027. När affischplatserna utomhus väljs måste man beakta vallagens bestämmelser om att valaffischer inte får sättas upp på förhandsröstningsställen, röstningsställen eller i deras omedelbara närhet så att affischerna kan anses inverka på väljarnas valfrihet. En utgångspunkt kan anses vara att valaffischerna inte får synas från röstningsstället eller vid ingången till det.

Lokalavdelningarna för de deltagande partierna bör informeras om när valaffischer kan sättas upp och om namn och kontaktinformation till de personer som ansvarar för valaffischeringen i kommunen.

Principerna för valaffischering utomhus behandlas närmare i Kommunförbundets cirkulär om kommunal- och välfärdsområdesval: Cirkulär 9/2024, 23.9.2024.

EU:s förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam 

EU:s förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam (den s.k. TTPA-förordningen) började tillämpas i oktober 2025 och dess efterlevnad har övervakats i Finland sedan början av 2026. Statens revisionsverk (VTV) är huvudsaklig tillsynsmyndighet. 

Förordningen och dess krav kan omfatta även kommuner om kommunen tillhandahåller avgiftsbelagda tjänster i anslutning till valreklam. Vad som är avgörande med tanke på förordningen är om alla kandidater erbjuds valreklamstjänsterna kostnadsfritt och på lika villkor eller mot ersättning.

Traditionella ställningar för valaffischer som erbjuds utan kostnad och på lika villkor för alla omfattas inte av förordningens tillämpningsområde.

Däremot kan en avgiftsbelagd reklamplats som erbjuds enligt principen ”nyckelfärdig” göra kommunen till en utgivare av politisk reklam i den mening som avses i förordningen, vilket innebär att kommunen omfattas av förordningens krav på transparens och aktsamhet.

Exempel på gränsfall är avgiftsbelagda reklamplatser där det är upp till kandidaten att placera reklamen och valstugor på vilka valreklam fästs. Då görs bedömningen från fall till fall.

Det spelar ingen roll om tjänsten erbjuds till självkostnadspris eller mot en nominell ersättning, eller om den erbjuds av en kommun eller en samkommun – begreppet ersättning är brett. Förordningen gäller däremot inte information som hänför sig till kommunens officiella valkommunikation, såsom information om röstningsställen eller röstningstider.

Mer information om skyldigheterna och tolkningen av TTPA-förordningen finns på tillsynsmyndighetens webbsida. 

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Juha Myllymäki 
Direktör för juridiska ärenden        

Ida Sulin
Ledande jurist

För kännedom            
Justitieministeriet
Partier