Delade åsikter om kommunernas och välfärdsområdenas samarbete – en tredjedel av kommunerna tycker samarbetet fungerar

Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena är avgörande för att invånarna och kunderna ska få tillgång till smidiga tjänster. 

Enligt enkäten till kommun- och samkommunsledningen har samarbetet med välfärdsområdet utvecklats i en positiv riktning. Nästan var tredje enkätdeltagare (31 procent) anser att samarbetet fungerar ganska eller mycket bra, medan 23 procent upplever att det fungerar ganska eller mycket dåligt.

Samarbetet varierar också stort mellan välfärdsområdena. Bäst ansågs samarbetet fungera i Södra Karelen och Mellersta Nyland. Sämst betyg fick samarbetet i Östra Nyland, Södra Österbotten och Norra Savolax.

Framsteg har gjorts, men samarbetet kunde vara mer systematiskt

Enligt enkäten har kommunerna och välfärdsområdena fler regelbundna möten än tidigare, samarbetet har blivit mer interaktivt och det har tydligare fastställts vilka personer som ansvarar för samarbetet. Även i fråga om strategiskt samarbete kan man se en liten utveckling mot det bättre.

Trots det anser bara 23 procent av enkätdeltagarna att samarbetet är systematiskt och bygger på gemensamma mål och verksamhetsmodeller.

”Den grundläggande idén med välfärdsområdesreformen var att invånarna och kunderna skulle få hjälp i tid och att olika social- och hälsovårdstjänster skulle tillhandahållas på ett helhetsbetonat sätt. För att lyckas med sitt arbete behöver välfärdsområdena ändå samarbeta med kommuner, organisationer och andra aktörer i området. Det här samarbetet kan inte vara slumpmässigt. Det måste vara systematiskt och förutsägbart, ett genuint samarbete. Både välfärdsområdenas och kommunernas ledning måste bygga upp samarbetet målmedvetet och med ett starkt engagemang", säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Susanna Huovinen.

Oklar ansvarsfördelning i samarbetet för att främja sysselsättningen och stödja arbetsförmågan

Välfärdsområdesreformen och den senare reformen av AN-tjänsterna i början av 2025 har haft en stor inverkan på kommunernas uppgifter och roll i den offentliga förvaltningen.

”Verkningarna av AN-reformen, som trädde i kraft i början av 2025, syns tydligt i den här enkäten”, säger Liisa Jurmu, specialsakkunnig.

”Enkäten visar klart på problem och en oklar ansvarsfördelning i samarbetet för att främja sysselsättningen och stödja arbetsförmågan”, fortsätter Jurmu.

Förutom i fråga om sysselsättning och integration är arbetsfördelningen enligt enkäten oklar inom de kontaktytor som gäller boende. I större kommuner och städer upplevs ansvarsfördelningen med välfärdsområdet vara klarare.

Beredskapssamarbetet uppgavs i enkäten relativt ofta som ett fungerande delområde inom samarbetet. Även i kontaktytorna med bildningstjänsterna, social- och hälsovårdstjänsterna samt främjandet av hälsa och välfärd upplevdes arbetsfördelningen vara klar.

Det svåra ekonomiska läget och motsättningar en utmaning

Kommunerna och välfärdsområdena har byggt upp samarbetet i en svår verksamhetsmiljö.

”Av enkätsvaren kan man tydligt utläsa växande utmaningar till följd av kärv ekonomi och delvis också ökande motsättningar mellan kommunerna och välfärdsområdena”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.  

”Den starka statliga styrningen av välfärdsområdena och det begränsade ekonomiska handlingsutrymmet upplevs försvåra samarbetet”, fortsätter Pekola-Sjöblom.  

När resurserna minskar blir samarbete allt viktigare: ett verkningsfullt samarbete kan spara resurser, invånarna och kunderna kan få bättre service och man kan utveckla ny praxis tillsammans. Sektorsövergripande samarbete har redan länge setts som viktigt, men det finns fortfarande mycket som kan förbättras.