Dystopi eller utopi – ett digitalt Finland?

Under 2020-talet befinner sig digitaliseringen av den offentliga förvaltningen i ständig förändring. Den tekniska utvecklingen avancerar med kraft och artificiell intelligens väcker intresse. Dessutom innebär sparkravet inom den offentliga förvaltningen, säkerhetshoten, förändringarna i den globala världsordningen, de krympande åldersklasserna och minskningen av den arbetsföra befolkningen att den offentliga förvaltningen tvingas förnya sig och utnyttja tekniken till fullo. 

En del av förändringarna är resultatet av den offentliga förvaltningens egna åtgärder: lagstiftningen ändras och därmed avvecklas nationella verksamhetsmetoder och strukturer för samarbete och interoperabilitet som byggts upp under tidigare årtionden. Det senaste exemplet är förslaget att lägga ned informationshanteringsnämnden. EU-regleringen styr i allt högre grad också digitaliseringen i kommunerna. Behovet av data betonas allt mer eftersom artificiell intelligens ständigt behöver mer data. De planerade ändringarna i upphandlingslagen försvårar möjligheterna till samarbete mellan kommunerna, till exempel när det gäller att effektivt samla specialkompetens till förfogande för en större grupp kommuner. 

I centrum för debatten kring digitaliseringen står för närvarande produktiviteten. Digi-utvecklingen och strävan efter ökad produktivitet verkar fokusera på att finjustera en enskild myndighets, kommuns eller annan aktörs egna processer. Om man inte ens försöker gå mot en systemmässig och därmed mer komplex förändring, kommer fördelarna att bli blygsamma. 

I samband med digitaliseringen av den offentliga förvaltningen kan dock de sociala aspekterna, kvaliteten och fokus på människan inte avfärdas med en axelryckning och samhället måste kunna säkerställa medborgarnas rättssäkerhet även i en elektronisk miljö. Under den innevarande regeringsperioden var reformen Prioritera Digitalt en stor satsning för att digitalisera myndighetsärenden, och det är symptomatiskt att de inbesparingar som drabbade projektet togs just från det stöd som riktades till medborgarna.

Vi behöver en dialog och en förstärkning av den gemensamma förståelsen 

Finansieringen för att utveckla digitaliseringen kommer allt oftare att vara varje organisations eget ansvar, och finansieringen kommer inte att öka under de närmaste åren. I tider av stram ekonomi finns det allt mindre plats för samarbete och dialog för att bygga upp förtroende, nå en gemensam förståelse och identifiera gemensamma mål tillsammans med olika myndigheter eller det civila samhället. 

Den minskade dialogen verkar ha lett till att myndigheterna i Finland känner till och förstår varandras behov allt sämre, vilket leder till missförstånd och till och med tvister. För att ett litet land ska kunna digitaliseras på ett målmedvetet sätt krävs samarbete för att verksamheten verkligen ska kunna förnyas effektivt och kundorienterat. Stora produktivitetssprång tas inte om bara ett perspektiv får diktera. 

Bristande förståelse för andra myndigheters behov är ett verkligt hot mot en förnyelse av samhället. Kommunens roll som sektorövergripande myndighet är ofta oklar för andra myndigheter, som betraktar kommunens verksamhet utifrån sitt eget förvaltningsområdes behov. Kommunen kan ge intryck av att vara ett administrativt underställt, lokalt ämbetsverk som är mindre än vad dess faktiska uppdrag innebär. 

Kommunerna måste själva bli bättre på att beskriva sin verksamhet och motivera sina behov, så att även andra myndigheter kan förstå den omfattande helhet som kommunens verksamhet består av och dess roll i relation till vanliga medborgare. När allt kommer omkring ligger det i allas intresse att det förs en dialog och att beslut belyses ur olika perspektiv.   

Under Kommunernas digivecka vill vi stärka förståelsen – delta i dialogerna 

Under Kommunernas digivecka satsar vi i år på att stärka den gemensamma förståelsen. Kommunernas digivecka arrangeras i juni och då kommer vi att erbjuda live-träffar på onsdag med gränsöverskridande dialoger där olika synvinklar får komma fram. 

Hur ser framtiden ut för det finländska offentliga, digitala samhället och i detta sammanhang särskilt för kommunerna? Vilken vision skulle kunna inspirera och stödja framtida beslutsfattare att leda digitaliseringen av den offentliga förvaltningen på ett långsiktigt men samtidigt målinriktat sätt, även under kommande utmanande tider? Vilken förståelse behöver vi för att inte fatta kortsiktiga beslut i hopp om inbesparingar där vi samtidigt ökar kostnaderna på annat håll? Vi har gott om dystopier, men vilket slags utopi skulle inspirera dig? 

Dialogerna kring digitaliseringen genomförs som gruppdiskussioner, där man strävar efter att på ett mångsidigt sätt inkludera olika perspektiv och tankesätt som utmanar varandra och bidrar med olika insikter från olika delar av samhället. Vi bjuder in representanter för kommunerna, forskare, företag, politiker, medborgaraktörer och sakkunniga från staten och välfärdsområdena till dialogerna. Varje grupp faciliteras separat och har en sekreterare som dokumenterar diskussionen. Efter smågruppsdialogerna förs en sammanfattande diskussion med alla grupper tillsammans. 

Efter digiveckan görs en sammanfattning av alla diskussioner, som sedan används i framtidsarbetet inför nästa regeringsperiod, till exempel vid formuleringen av målen för kommande regeringsprogram. Vi bjuder in olika aktörer personligen och dessutom kan alla som anmält sig till digiveckans livedagar uttrycka sin önskan att delta i dialogerna, antingen som diskussionsdeltagare eller som åhörare. 

Det finns ett begränsat antal grupper, så alla som vill kanske inte kan delta i diskussionerna. Alla är dock välkomna att följa dialogerna och delta i den gemensamma publikdiskussionen under evenemanget. 

Helsingin Sanomat skrev 4.1.2026 (fritt översatt): ”I dagens politik finns dystopier i allmänhet överallt, men för att hitta utopier måste man läsa mellan raderna i de teknokratiska texterna. -- Bristen på utopier är i slutändan farlig, särskilt nu när de regelbaserade strukturerna förändras i rasande takt. Om vi inte vet vilken sorts värld politikerna innerst inne önskar sig, vet vi inte vad vi egentligen röstar på. Att nöja sig med brist på visioner innebär att man överlämnar makten till någon annan, och den uppgivenhet som redan plågar de unga sprider sig.” 

Vi inbjuder dig att delta i diskussionen och tillsammans skapa en vision om den framtida digitala kommunens utopi – något som vi kan inspireras av och sträva efter även i svåra tider. Utöver dialogerna kommer vi under digiveckan att behandla kommunernas aktuella digitaliseringsfrågor i flera anföranden, diskussioner och workshoppar. Välkommen till Kommunernas digivecka 2026! 

Här kan du bekanta dig med digiveckans program och föreslå idéer till programmet!

Vad är en dialog? 

Dialogen är en metod vars angreppssätt inte nödvändigtvis syftar till att nå en lösning eller skapa ett konkret resultat, utan till att öka förståelsen mellan olika parter för olika sätt att tänka och olika perspektiv. Dialogen är inte en debatt där ett visst synsätt vinner, utan i dialogen värnar man om och respekterar varje deltagares perspektiv och den bakgrund utifrån vilken deltagaren betraktar frågan. Varje deltagares synvinkel är lika värdefull. 

I en dialog reserveras det gott om tid så att diskussionen kan fördjupas och tänkandet utvecklas. Genom att hjälpa oss att bättre förstå varandras perspektiv kan dialogen sålunda lägga grunden för framtida samarbete och samverkan. Den här förståelsen upplever vi att vi behöver just nu i dessa tider, för att en gemensam utveckling och landets bästa ska kunna förverkligas också i framtidens digitala samhälle.