Aktuell statistik över kommunernas ekonomi
Kommunalekonomisk statistik
På den här sidan hittar du den senaste kommunalekonomiska statistiken enligt tema på nationell nivå och per kommun. Vi publicerar ett plock ur statistiskt material, analyser av kommunekonomin och prognoser.
Kommunförbundets kommunalekonomiska statistik innehåller inte bara rapporterat material utan också informationsprodukter, där den viktigaste informationen som beskriver ekonomin har förädlats och presenteras på ett sätt som gör den lätt att ta till sig. Jämfört med tjänsten granskaforvaltningen.fi beskriver Kommunförbundets statistik fenomenen inom den kommunala ekonomin genom mer förädlade visualiseringar och analyser.
Här hittar du också långa tidsserier ända från år 2000.
Öppna alla
Bokslut och ekonomiska nyckeltal
På den här sidan hittar du information om kommunernas bokslut och ekonomiska nyckeltal.
Kommunernas kostnader består av personalkostnader, köp av tjänster, räntor och amorteringar, investeringar, understöd och andra kostnader. Eftersom kommunsektorn är arbetsintensiv, är nästan 40 procent av kostnaderna personalkostnader. Köp av material och tjänster av utomstående utgör drygt en fjärdedel av kommunernas och samkommunernas kostnader. Flera kommuner har överfört sina stödtjänster, såsom måltids- och städtjänster, till bolag som de äger, och kostnaderna för dessa syns i köp av tjänster. Omkring fyra procent av kostnaderna består av understöd till olika sammanslutningar och privatpersoner. Räntor och amorteringar står för omkring tio procent av de totala externa kostnaderna.
Inkomsterna inom kommunekonomin består av skatteinkomster, verksamhetsintäkter, statsandelar, upplåning och andra intäkter.
Man kan se på den kommunala ekonomin i ljuset av olika nyckeltal. Ett av de bästa måtten på ekonomisk balans är verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Ett negativt belopp anger att utgifterna måste täckas antingen genom en minskning av likvida medel eller genom ytterligare låntagning. Ett positivt belopp anger hur stor andel av kassaflödet som blir kvar för utlåning, amortering av lån och en ökning av likvida medel. När ekonomin är i balans minskar inte verksamhetens och investeringarnas kassaflöde kumulativt, dvs. på längre sikt.
Hela landet
Uppgifterna om kommunerna på fastlandet ger en helhetsbild av kommunernas ekonomi. Ekonomisk balans förutsätter att årsbidraget är större än avskrivningarna, att räkenskapsperiodens resultat är positivt och att lånestocken inte växer okontrollerat. År 2023 var ett exceptionellt år med tanke på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, eftersom den kommunala ekonomin visade ett litet överskott.
Pressmeddelande om kommunkoncernernas bokslut 2024
Pressmeddelande om kommunkoncernernas bokslutsuppskattningar 2025
Per kommun
Med hjälp av det verktyg som finns bakom länken nedan får du fram uppgifter om resultaträkningen, finansieringsanalysen eller vissa poster i balansräkningen för enskilda kommuner, landskap, kommuner i en viss storleksklass eller hela landet (fastlandet) från år 2000.
Kostnader för serviceproduktionen
På den här sidan finns information om drifts- och nettodriftskostnaderna för kommunal service.
Driftskostnaderna beskriver bruttokostnaderna för den löpande verksamheten. De innefattar interna och externa driftskostnader, avskrivningar på kapital samt allmänna kostnader som överförts på verksamheten. Inga intäkter har dragits av från kostnaderna, så indikatorn visar därför inte hur verksamheten finansieras. Driftskostnaderna beskriver därmed tjänstens hela volym, även den andel som sålts till andra kommuner eller till den privata sektorn. Driftskostnaderna fungerar bra som indikator på totalvolymen, men en svaghet är till exempel att tjänster som producerats för avtalskommuner i modellen med en ansvarig kommun ingår i de ansvariga kommunernas kostnader.
Nettodriftskostnaderna beskriver i likhet med driftskostnaderna kostnaderna för den löpande verksamheten, men från bruttokostnaderna avdras alla verksamhets- och överföringsintäkter, varvid indikatorn beskriver den andel av kostnaderna som täcks med skattefinansiering (skatteinkomster och statsandelar). Vid mellankommunalt samarbete beskriver nettodriftskostnaderna (för den ansvariga kommunen) den andel som producerats för de egna kommuninvånarna, eftersom avtalskommunernas betalningsandelar dras av från bruttokostnaderna. Också klientavgifter som kunderna betalat och försäljningsinkomster dras av från kostnaderna, vilket förbättrar indikatorns jämförbarhet.
Kommunerna rapporterar en del av de ekonomiska uppgifterna per serviceklass enligt den officiella serviceklassificeringen i handboken AURA. Därigenom finns det uppgifter om drifts- och nettodriftskostnaderna per serviceklass. I visualiseringarna har serviceklasserna som innehåller uppgifter på detaljerad nivå summerats till grövre uppgifts- och sektornivå. Den enhetliga serviceklassifikationen gör det möjligt att jämföra tjänsterna mellan olika kommuner.
Hela landet
Efter vårdreformen har bildning och kultur blivit kommunernas största sektor, och den står för över hälften av de kommunala tjänsternas volym. Samhälls- och miljötjänsterna står för cirka 20 %, AN-tjänsterna för cirka 10 % (från 2025) och den allmänna förvaltningen för cirka 3 % av kommunernas servicekostnader.
Per kommun
Här kan du se drifts- och nettodriftskostnaderna för tjänsterna per kommun, då olika särförhållanden påverkar kostnaderna för serviceproduktionen. Exempel på särförhållanden är åldersstruktur, befolkningens geografiska fördelning, efterfrågan på tjänster såsom deltagandegrad samt demografisk förändring. Kostnaderna påverkas också av beslutsbaserade faktorer såsom kvalitet och produktivitet. Även om nettodriftskostnaderna per invånare kan användas för att jämföra tjänsternas kostnadsnivå, säger de väldigt lite om resultaten i tjänsteproduktionen.
Med hjälp av tidsserierna för enskilda kommuner kan du se utvecklingen över tid i enskilda kommuner, landskap, kommuner i en viss storleksklass eller hela landet (fastlandet). Uppgifter finns ända från år 2000.
Nettodriftskostnader inom kommunernas serviceproduktion 2024 (Excel)
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.
+358 9 771 2645, +358 50 592 8986
Ansvarsområden
- Fakta om kommunekonomin:
- Ekonomisk statistik och bokslutsuppgifter
- Kostnads- och hållbarhetsberäkningar
- Kommuninformationsprogrammet och automatisk ekonomirapportering
- Kostnadsberäkning och marknadsmässig prissättning
- Kartläggning av kommunekonomin
Nätverk på svenska
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe