Digitalisering av den byggda miljön

De statliga myndigheterna utnyttjar en del av informationen som uppkommer i kommunernas uppgifter i sina egna lagstadgade uppgifter. Med fungerande gränssnittslösningar kan informationen som behövs i dessa arbetsuppgifter förmedlas från kommunens system till de statliga organisationerna i takt med att informationen ändras, utan att den måste ”överföras” separat. Till exempel förmedlas den grundläggande informationen om byggnader som samlas in i kommunens byggnadstillsynsuppgifter från samtliga kommuner till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och vidare till Skatteförvaltningen som ett kontinuerligt dataflöde via krypterade gränssnitt. 

Utöver att informationen ska vara interoperabel och kontinuerligt uppdaterad är det ytterst viktigt att den riksomfattande informationshanteringen genomförs på ett förnuftigt sätt. Det är viktigt att vara medveten om olika organisationers uppgifter och ansvar inom verksamheten, vilka roller organisationer har när det kommer till att producera och utnyttja information samt verksamhetsprocessens livscykel, det vill säga i vilken ordning och genom vems beslut informationen uppkommer i verksamheten. Informationen ska flöda från en aktör till en annan enligt uppgifter och processer. 

Staten bör inte upprätta register som överlappar de register som administreras inom kommunen. Till exempel hör byggnadstillsynen och detaljplaneringen uteslutande till kommunens uppgifter. Den information som uppkommer i dessa uppgifter sparas i kommunernas register och geodatalager. De myndighetsbeslut som uppkommer i samband med projekt sparas i kommunens beslutssystem och även i kommunens elektroniska arkiv. Också kundservicen och rådgivningen som hör till dessa uppgifter fås direkt från kommunen. 

I informationshanteringen ska man beakta att data kontinuerligt uppdateras i verksamhetsprocesserna. I kommunens informationshantering hör de olika enheternas processer ihop med varandra, till exempel: planläggning – fastighetsbildning – byggnadstillsyn eller planläggning – planering av infrastruktur – byggande av infrastruktur – hantering av infrastrukturtillgångar – underhåll.   

I dagsläget finns det många brister i den nationella informationshanteringen. Dessa brister leder till att samma information upprätthålls av flera olika organisationer och i olika datalager samtidigt. Detta leder i sin tur till problem med kvaliteten på informationen. Man bör ha som mål att ingen information ska kopieras till överlappande register och att samma information inte ska finnas på flera ställen samtidigt. Däremot förmedlas informationen från en aktör till en annan genom kontrollerade processer i enlighet med respektive organisations uppgifter och behov. I planläggnings-, bygg- och infrastrukturprojekt flödar informationen mellan kommunen och den privata sektorn i takt med att projekten framskrider.  

Vi deltar aktivt i utvecklingen av den riksomfattande informationshanteringen. Vårt mål är att informationen ska uppdateras kontinuerligt och överföras interoperabelt från den ursprungliga källan, att överlappande arbete ska undvikas och att informationen ska bibehålla en hög kvalitet. Den information som uppkommer i statens organisationer ska också flöda till kommunerna. 

Med tanke på kommunernas arbete är det viktigt att både kommunens egen informationshantering och den statliga informationshanteringen ordnas på ett vettigt sätt. Med hjälp av korrekt riktade, automatiska informationsflöden säkerställer man att informationen uppdateras kontinuerligt och att det inte görs överlappande arbete. 

I strävan efter interoperabilitet inom den statliga informationshanteringen är det viktigt att informationen som uppkommer i kommunernas uppgifter och verksamhetsprocesser betraktas som en del av den riksomfattande digitala utvecklingen. Kommunerna bör få ekonomiskt stöd för nödvändiga utvecklingsåtgärder och ibruktagande av gränssnitt. Målet bör vara fungerande och hållbara lösningar som gör verksamheten och informationshanteringen smidigare för flera år framåt. 

De ekonomiska konsekvenserna av statens lagstiftnings- och digitaliseringsprojekt samt de olika sätten de kan genomföras på bör bedömas noggrant för varje projekt. Projekt som strävar efter riksomfattande interoperabilitet uppfyller mål som fastställts på nationell nivå. För att nå de här målen behövs det tillräckligt med ekonomiskt stöd också för de kommuner i vars uppgifter och digitala processer informationen uppkommer. 

Vi bevakar kommunernas intressen och strävar efter att konsekvensbedömningen av samtliga lagstiftningsprojekt görs på ett ändamålsenligt sätt och att kommunerna får tillräckligt ekonomiskt stöd för genomförandet av de nya lagstadgade skyldigheterna. Den mest värdefulla delen av informationssystemet är själva informationen, som är aktuell och högklassig och till stor del uppkommer just i kommunernas uppgifter. 

Riksomfattande interoperabilitet kräver att man tar i bruk nya informationsstrukturer i alla kommuner i Finland. Det är fråga om ett enormt projekt som kommunerna behöver finansiering för. Merparten av informationen om den byggda miljön uppstår i kommunernas uppgifter. 

Målet bör vara högklassiga och kontinuerligt uppdaterade digitala tjänster som byggts upp och slutförts enligt principerna för hållbar digitalisering. 

För att digitaliseringen och en tidsenlig servicenivå ska kunna förverkligas i hela landet behövs det stöd för att höja den allmänna digitala kompetensen också i de svagaste kommunerna. 

Enligt vår erfarenhet har endast de statliga digitaliseringsprojekt som fått ekonomiskt stöd för genomförandet i kommunerna hållit hög kvalitet. 

Miljöministeriets stöd för verkställandet av digitala förpliktelser enligt lagen om områdesanvändning, bygglagen och lagen om datasystemet för den byggda miljön 

I samband med godkännandet av lagen om datasystemet för den byggda miljön tog riksdagens miljöutskott våra kostnadskalkyler för kommunerna på allvar. Kommunerna och landskapsförbunden anvisades sammanlagt cirka 14 miljoner euro i stöd för fullgörandet av digitaliseringsförpliktelserna i denna laghelhet för åren 2023–2026. 

År 2023 var beloppet 2,8 miljoner euro. Med hjälp av dessa stöd inleddes elva utvecklingsprojekt med målet att verkställa lagarna.  

Miljöministeriet beviljade kommuner och landskap understöd för att reformera informationshanteringen av den byggda miljön 

Under våren 2024 inleddes sju nya projekt: 

Miljöministeriet beviljar kommuner 1,5 miljoner euro i understöd för att reformera informationshanteringen inom den byggda miljön 

Hösten 2024 utlystes understöd på cirka 2,3 miljoner euro. 

Miljöministeriet beviljar understöd för ibruktagande av datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) 

Tidigare statsstödda samkommunala projekt 

Finansministeriet delade år 2019–2022 ut understöd för digitaliseringsprojekt som sker i samarbete mellan flera kommuner och som förnyar kommunernas verksamhetsmetoder och serviceprocesser samt förbättrar metodernas och processernas kvalitet och verkningsgrad. 

Under 2021–2022 startade vi flera storskaliga gemensamma projekt inom digitalisering av den byggda miljön i kommunerna, som främjade samarbete mellan kommuner, gemensam utveckling, utveckling av enhetliga processer i kommunerna, oberoende programvaror och riksomfattande interoperabilitet för information. Inom projekt som främjar interoperabilitet är det en fördel med stora projektgemenskaper. Då genomförs samma processer på en och samma gång i flera kommuner och mjukvaror.  

År 2021 

RAVA3PRO/Vidareutveckling av den elektroniska tillståndsprocessen för kommunal byggnadstillsyn och automatisering av processer. I projektet deltar 23 kommuner som företräds av Helsingfors stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 980 000 €. 

PIKURA/Ibruktagande av en elektronisk ärendehanteringstjänst för byggnadstillsyn i små kommuner samt för utveckling av samarbete över kommungränser. I projektet deltar 22 kommuner som företräds av Rääkkylä kommun. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 447 000 €. 

KAATIO/Planproduktion enligt en standardiserad datamodell för olika programvaror. I projektet deltar 16 kommuner som företräds av Uleåborg stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 572 000 €. 

PIKUPATE/Övergripande utveckling och effektivisering av verksamheten inom förvaltning av geodata i små kommuner. I projektet deltar 24 kommuner som företräds av Tyrnävä kommun. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 697 000 €. 

INFRA-O-2/Genomförande av en datamodell för hantering av infrastrukturtillgångar i kommunernas byggda miljö. I projektet deltar 9 kommuner som företräds av Esbo stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 571 000 €. 

KEKE/Indikatorer för förebyggande fastighetsunderhåll och utveckling av förhållande- och energiuppföljning med hjälp av digitalisering och automatisering. I projektet deltar 4 kommuner som företräds av Esbo stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 349 500 €. 

År 2022 

KATTI/Digitalisering av planuppgifter samt digitaliseringsinstruktioner för kommunens planmaterial. I projektet deltar 19 kommuner som företräds av Lojo stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 1,21 miljoner €. 

INDIKO/Digitalisering av kommunala infrastrukturtjänster och utbildningsmaterial för hantering av kritisk infrastruktur i kommunen. Den huvudsakliga sökande var Sysmä kommun, och Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 799 000 €. 

Ryhti-projektet som leds av Miljöministeriet i anslutning till totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL) bereder ett riksomfattande datasystem för den byggda miljön.

Beredningen sker enligt principerna för gemensam utveckling. Ett viktigt mål för projektet är att information om den byggda miljön ska vara interoperabel på riksnivå.

Kommunförbundet deltar aktivt både i beredningen av lagen och i de många utvecklings- och beredningsgrupperna för RYHTI-projektet, och har bland annat sett till att det i alla grupper finns tillräckligt med representanter för kommunerna.

Målet är att all information om den byggda miljön ska vara interoperabel.

Adresser uppstår genom kommunernas beslut i samband med planläggnings-, tomtindelnings- och byggnadstillsynsuppgifter. Nya gator namnges i samband med utarbetandet av detaljplanen. Adressnumreringen för ett detaljplaneområde görs i allmänhet i samband med tomtindelningen. I glesbygden fastställs den nya adressen i samband med bygglovet.

I cirka 200 kommuner används en digital adressregisterapplikation för att upprätthålla och förvalta kommunens adressuppgifter. Adressregistret är en del av en större registerhelhet i kommunerna som också omfattar bland annat byggnads- och lägenhetsregistret, fastighetsregistret och planregistret.

Målet är att kommunernas adressuppgifter i framtiden ska publiceras som kontinuerliga informationsflöden i samma format i det riksomfattande adressdatasystemet och därifrån förmedlas vidare till alla som behöver uppgifterna.

Med hjälp av kontinuerliga informationsflöden och automatiska metoder för kvalitetskontroll uppdateras adressuppgifterna snabbare än hittills för till exempel nödcentralens tjänster.

Lantmäteriverket förbereder utvecklingen av det nya riksomfattande adressregistersystemet. Arbetet leds av en strategisk styrgrupp med företrädare för ministerier, ämbetsverk, kommuner och Kommunförbundet. I gruppen dryftas hurdan lagstiftning som behövs, och man drar upp gemensamma riktlinjer för utvecklingen av informationssystemet.

Adressregistersystemet är ett omfattande samarbetsprojekt där Lantmäteriverket ansvarar för utvecklingen och upprätthållandet av det riksomfattande datasystemet. Kommunerna ansvarar för produktionen av adressuppgifter och för den kontinuerliga uppdateringen av dem, som en del av kommunens beslutsfattande. Med tanke på informationens kvalitet är det viktigt att alla uppdateringar och rättelser görs i kommunens system. Det riksomfattande systemet övervakar automatiskt uppgifternas kvalitet.

Det riksomfattande adressregistersystemet erbjuder i framtiden ett användargränssnitt för att granska och utnyttja adressuppgifter över kommungränserna. I adressregistersystemet publiceras och delas adressuppgifter i samma format för alla kommuner. Adressuppgifter som finns tillgängliga i det öppna gränssnittet kan kontrolleras med olika applikationer. Adressuppgifterna kan också utnyttjas i utvecklingen av nya riksomfattande informationstjänster.

Målet är att snabbt få tillgång till enhetliga, högkvalitativa och uppdaterade adressuppgifter över kommungränserna. Det är viktigt att alla ändringar görs på den plats där informationen ursprungligen lagras.

Den nya vägtrafiklagen trädde i kraft i juni 2020. I och med den nya lagen är väghållarna skyldiga att lämna uppgifter om trafikanordningar, såsom vägmärken, körbanemålningar och trafikljus till Trafikledsverkets Digiroad-system. Skyldigheten gäller också Trafikledsverket och NTM-centralerna i egenskap av förvaltare av statsägda vägar samt väglag som ansvarar för privata vägar. Skyldigheten att uppdatera uppgifterna är en förutsättning för att få understöd från staten och staden.

Skyldigheten att lämna uppgifter om vägmärken gäller uppsättande av nya vägmärken och uppdatering av befintliga vägmärken.

I slutet av 2020 bildade Kommunförbundet och Trafikledsverket utvecklingsgruppen LOL (liikenteenohjauslaitteet, trafikanordningar), som diskuterar insamling och publicering av uppgifter om vägmärken, med beaktande av såväl kommunens egna behov som riksomfattande behov. De täder som anmälde sig till utvecklingsgruppen var Helsingfors, Hyvinge, Tammerfors och Åbo. Målet är att säkerställa att uppgifterna om vägmärken samlas in på ett enhetligt sätt i hela landet. Ett annat syfte är att utveckla effektiva metoder för att samla in uppgifter direkt från fältet med mobila enheter.

Målet är att kommunen ska producera uppgifter om vägmärken för kommunens datalager, och att uppgifterna automatiskt överförs därifrån till den riksomfattande DigiRoad-tjänsten. Om kommunen så önskar, kan kommunen också välja att ladda upp uppgifterna direkt i DigiRoad-tjänsten, där uppgifterna kan överföras via ett öppet gränssnitt till kommunens system. Här finns en länk till det öppna symbolbiblioteket för vägmärken.

Målet är att kunna samla in uppgifter om vägmärken mobilt på fältet och att uppgifterna automatiskt ska överföras från kommunen till den riksomfattande DigiRoad-tjänsten.