Digitalisering av den byggda miljön

De statliga myndigheterna utnyttjar en del av informationen som uppkommer i kommunernas uppgifter i sina egna lagstadgade uppgifter. Med fungerande gränssnittslösningar kan informationen som behövs i dessa arbetsuppgifter förmedlas från kommunens system till de statliga organisationerna i takt med att informationen ändras, utan att den måste ”överföras” separat. Till exempel förmedlas den grundläggande informationen om byggnader som samlas in i kommunens byggnadstillsynsuppgifter från samtliga kommuner till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och vidare till Skatteförvaltningen som ett kontinuerligt dataflöde via krypterade gränssnitt. 

Utöver att informationen ska vara interoperabel och kontinuerligt uppdaterad är det ytterst viktigt att den riksomfattande informationshanteringen genomförs på ett förnuftigt sätt. Det är viktigt att vara medveten om olika organisationers uppgifter och ansvar inom verksamheten, vilka roller organisationer har när det kommer till att producera och utnyttja information samt verksamhetsprocessens livscykel, det vill säga i vilken ordning och genom vems beslut informationen uppkommer i verksamheten. Informationen ska flöda från en aktör till en annan enligt uppgifter och processer. 

Staten bör inte upprätta register som överlappar de register som administreras inom kommunen. Till exempel hör byggnadstillsynen och detaljplaneringen uteslutande till kommunens uppgifter. Den information som uppkommer i dessa uppgifter sparas i kommunernas register och geodatalager. De myndighetsbeslut som uppkommer i samband med projekt sparas i kommunens beslutssystem och även i kommunens elektroniska arkiv. Också kundservicen och rådgivningen som hör till dessa uppgifter fås direkt från kommunen. 

I informationshanteringen ska man beakta att data kontinuerligt uppdateras i verksamhetsprocesserna. I kommunens informationshantering hör de olika enheternas processer ihop med varandra, till exempel: planläggning – fastighetsbildning – byggnadstillsyn eller planläggning – planering av infrastruktur – byggande av infrastruktur – hantering av infrastrukturtillgångar – underhåll.   

I dagsläget finns det många brister i den nationella informationshanteringen. Dessa brister leder till att samma information upprätthålls av flera olika organisationer och i olika datalager samtidigt. Detta leder i sin tur till problem med kvaliteten på informationen. Man bör ha som mål att ingen information ska kopieras till överlappande register och att samma information inte ska finnas på flera ställen samtidigt. Däremot förmedlas informationen från en aktör till en annan genom kontrollerade processer i enlighet med respektive organisations uppgifter och behov. I planläggnings-, bygg- och infrastrukturprojekt flödar informationen mellan kommunen och den privata sektorn i takt med att projekten framskrider.  

Vi deltar aktivt i utvecklingen av den riksomfattande informationshanteringen. Vårt mål är att informationen ska uppdateras kontinuerligt och överföras interoperabelt från den ursprungliga källan, att överlappande arbete ska undvikas och att informationen ska bibehålla en hög kvalitet. Den information som uppkommer i statens organisationer ska också flöda till kommunerna. 

Med tanke på kommunernas arbete är det viktigt att både kommunens egen informationshantering och den statliga informationshanteringen ordnas på ett vettigt sätt. Med hjälp av korrekt riktade, automatiska informationsflöden säkerställer man att informationen uppdateras kontinuerligt och att det inte görs överlappande arbete. 

I strävan efter interoperabilitet inom den statliga informationshanteringen är det viktigt att informationen som uppkommer i kommunernas uppgifter och verksamhetsprocesser betraktas som en del av den riksomfattande digitala utvecklingen. Kommunerna bör få ekonomiskt stöd för nödvändiga utvecklingsåtgärder och ibruktagande av gränssnitt. Målet bör vara fungerande och hållbara lösningar som gör verksamheten och informationshanteringen smidigare för flera år framåt. 

De ekonomiska konsekvenserna av statens lagstiftnings- och digitaliseringsprojekt samt de olika sätten de kan genomföras på bör bedömas noggrant för varje projekt. Projekt som strävar efter riksomfattande interoperabilitet uppfyller mål som fastställts på nationell nivå. För att nå de här målen behövs det tillräckligt med ekonomiskt stöd också för de kommuner i vars uppgifter och digitala processer informationen uppkommer. 

Vi bevakar kommunernas intressen och strävar efter att konsekvensbedömningen av samtliga lagstiftningsprojekt görs på ett ändamålsenligt sätt och att kommunerna får tillräckligt ekonomiskt stöd för genomförandet av de nya lagstadgade skyldigheterna. Den mest värdefulla delen av informationssystemet är själva informationen, som är aktuell och högklassig och till stor del uppkommer just i kommunernas uppgifter. 

Riksomfattande interoperabilitet kräver att man tar i bruk nya informationsstrukturer i alla kommuner i Finland. Det är fråga om ett enormt projekt som kommunerna behöver finansiering för. Merparten av informationen om den byggda miljön uppstår i kommunernas uppgifter. 

Målet bör vara högklassiga och kontinuerligt uppdaterade digitala tjänster som byggts upp och slutförts enligt principerna för hållbar digitalisering. 

För att digitaliseringen och en tidsenlig servicenivå ska kunna förverkligas i hela landet behövs det stöd för att höja den allmänna digitala kompetensen också i de svagaste kommunerna. 

Enligt vår erfarenhet har endast de statliga digitaliseringsprojekt som fått ekonomiskt stöd för genomförandet i kommunerna hållit hög kvalitet. 

Miljöministeriets stöd för verkställandet av digitala förpliktelser enligt lagen om områdesanvändning, bygglagen och lagen om datasystemet för den byggda miljön 

I samband med godkännandet av lagen om datasystemet för den byggda miljön tog riksdagens miljöutskott våra kostnadskalkyler för kommunerna på allvar. Kommunerna och landskapsförbunden anvisades sammanlagt cirka 14 miljoner euro i stöd för fullgörandet av digitaliseringsförpliktelserna i denna laghelhet för åren 2023–2026. 

År 2023 var beloppet 2,8 miljoner euro. Med hjälp av dessa stöd inleddes elva utvecklingsprojekt med målet att verkställa lagarna.  

Miljöministeriet beviljade kommuner och landskap understöd för att reformera informationshanteringen av den byggda miljön 

Under våren 2024 inleddes sju nya projekt: 

Miljöministeriet beviljar kommuner 1,5 miljoner euro i understöd för att reformera informationshanteringen inom den byggda miljön 

Hösten 2024 utlystes understöd på cirka 2,3 miljoner euro. 

Miljöministeriet beviljar understöd för ibruktagande av datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) 

Tidigare statsstödda samkommunala projekt 

Finansministeriet delade år 2019–2022 ut understöd för digitaliseringsprojekt som sker i samarbete mellan flera kommuner och som förnyar kommunernas verksamhetsmetoder och serviceprocesser samt förbättrar metodernas och processernas kvalitet och verkningsgrad. 

Under 2021–2022 startade vi flera storskaliga gemensamma projekt inom digitalisering av den byggda miljön i kommunerna, som främjade samarbete mellan kommuner, gemensam utveckling, utveckling av enhetliga processer i kommunerna, oberoende programvaror och riksomfattande interoperabilitet för information. Inom projekt som främjar interoperabilitet är det en fördel med stora projektgemenskaper. Då genomförs samma processer på en och samma gång i flera kommuner och mjukvaror.  

År 2021 

RAVA3PRO/Vidareutveckling av den elektroniska tillståndsprocessen för kommunal byggnadstillsyn och automatisering av processer. I projektet deltar 23 kommuner som företräds av Helsingfors stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 980 000 €. 

PIKURA/Ibruktagande av en elektronisk ärendehanteringstjänst för byggnadstillsyn i små kommuner samt för utveckling av samarbete över kommungränser. I projektet deltar 22 kommuner som företräds av Rääkkylä kommun. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 447 000 €. 

KAATIO/Planproduktion enligt en standardiserad datamodell för olika programvaror. I projektet deltar 16 kommuner som företräds av Uleåborg stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 572 000 €. 

PIKUPATE/Övergripande utveckling och effektivisering av verksamheten inom förvaltning av geodata i små kommuner. I projektet deltar 24 kommuner som företräds av Tyrnävä kommun. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 697 000 €. 

INFRA-O-2/Genomförande av en datamodell för hantering av infrastrukturtillgångar i kommunernas byggda miljö. I projektet deltar 9 kommuner som företräds av Esbo stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 571 000 €. 

KEKE/Indikatorer för förebyggande fastighetsunderhåll och utveckling av förhållande- och energiuppföljning med hjälp av digitalisering och automatisering. I projektet deltar 4 kommuner som företräds av Esbo stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 349 500 €. 

År 2022 

KATTI/Digitalisering av planuppgifter samt digitaliseringsinstruktioner för kommunens planmaterial. I projektet deltar 19 kommuner som företräds av Lojo stad. Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 1,21 miljoner €. 

INDIKO/Digitalisering av kommunala infrastrukturtjänster och utbildningsmaterial för hantering av kritisk infrastruktur i kommunen. Den huvudsakliga sökande var Sysmä kommun, och Finansministeriets incitamentunderstöd för digitalisering var 799 000 €. 

Enligt 5 § i fastighetsregisterlagen kan kommunen avstå från att föra fastighetsregister eller börja föra register. I början av 2025 skötte 66 städer själva fastighetsbildningen och förvaltningen av fastighetsregistret i sina tätortsområden. För övriga kommuners del samt för fastighetsförrättningar i glesbygdsområden svarar Lantmäteriverket. 

Fastigheterna registreras i det riksomfattande fastighetsdatasystemet (FDS) som förvaltas av Lantmäteriverket. I kommunerna är fastighetsregistret en del av kommunens större registerhelhet. De kommunala register som finns i fastighetsregistret är kopplade till FDS. Om kommunen inte själv för register, kan den söka upp sina fastighetsuppgifter direkt i FDS eller ladda ner dem i kommunens registerhelhet via gränssnitt. 

Inom tätortsområden börjar fastighetsbildningsprocessen redan vid planläggningen, eftersom områdesreserveringar för nya tomter anvisas i detaljplanen. Tomtindelningen kan göras i samband med detaljplanen eller separat. 

Fastighetsuppgifterna behövs i många olika situationer i kommunerna. Inom planläggningen måste man veta vilka fastigheter planen gäller. Inom byggnadstillsynen måste man veta vilka fastigheter man planerar att bygga på. Inom vattenförsörjningen måste man veta längs vilka fastigheter ledningsnäten går. Inom miljötillsynen måste man veta vilka fastigheter en viss utredning eller ett visst beslut gäller. 

Många kommuner publicerar fastighetsuppgifter i kommunens interna informationstjänst tillsammans med andra geodata. Via den interna informationstjänsten kan en kommun lätt söka upp information som stöd för beslutsfattandet via vilken som helst dator i kommunens interna nätverk. 

Kommunernas byggnadstillsyn har digitaliserats på bred front under 2000-talet.  

Varje kommun i Finland har tillgång till kommunens byggnadsregister, där varje ny byggnad registreras i samband med bygglovsprocessen. Uppgifterna om en byggnad uppdateras i och med ändringstillstånd, och byggnader som rivits antecknas som rivna. 

Nästan alla kommuner i Finland har tillgång till en elektronisk tjänst för byggnadstillsyn, där kommuninvånare och andra som påbörjar ett byggprojekt kan ansöka om tillstånd för byggande via tjänsten. Principen är att ansökningar om bygglov görs digitalt hos kommunen, tillstånden behandlas och beviljas digitalt och uppgifter som registreras under byggnadstillsynsprocessen sparas i kommunens register ända tills byggnaden färdigställts. I slutet av processen förs handlingarna in i kommunens elektroniska arkiv.    

På senare år har en del kommuner utvecklat en bygglovsprocess som baserar sig på en 3D-modell (BIM) av den planerade byggnaden. BIM-modeller har blivit mycket vanliga inom byggbranschen under de senaste 30 åren. Datamodellen över en byggnad innehåller mycket exakta uppgifter om den planerade byggnaden. När datamodellen över en byggnad importeras i kommunens 3D-stadsmodell kan byggnaden granskas på platsen där den ska byggas. I stadsmodellen kan man bland annat granska hur bra planen följs, säkerställa att byggnaden passar in i omgivningen och se till att räddningsvägar fungerar som de ska.  

Den 1 januari 2025 trädde bygglagen i kraft, vilket medförde betydande förändringar i kommunernas digitala processer. Bland annat förändrades typerna av tillstånd och tillståndströskeln. Den digitala utvecklingen i kommunerna fortsätter, och från och med 1.1.2026 ska man som bilaga till byggnadstillståndet bifoga en datamodell i IFC-format (eller annat maskinläsbart format) över den planerade byggnaden. Samtidigt träder bestämmelser om behandlingstiden för bygglov samt om låga koldioxidutsläpp och koldioxidavtryck i kraft, vilka medför ytterligare förändringar i kommunernas digitala verksamhetsmiljö. 

Adresser uppstår i kommunernas beslut i samband med planläggnings-, tomtindelnings- och byggnadstillsynsuppgifter eller genom separat beslut. Nya gator namnges i samband med utarbetandet av detaljplanen. Adressnumreringen för ett detaljplaneområde görs vanligtvis i samband med tomtindelningen. I glesbygden fastställs nya adresser ofta i samband med bygglovet. Adressen kan också skapas genom ett separat beslut av kommunens ansvariga myndighet. 

I största delen av kommunerna används en digital adressregisterapplikation för att uppdatera och förvalta kommunens adressuppgifter. Adressregistret är en del av en större registerhelhet i kommunerna som också omfattar bland annat kommunens planregister, fastighetsregister och byggnadsregister samt uppgifter om kommunens markegendom. Adressbeslut fattas uteslutande av kommunen med hjälp av kommunens system. Adresserna länkas till planenheter, fastigheter, byggnader och infrastrukturobjekt i kommunens basregisterhelhet. 

Lantmäteriverket förberedde år 2020–2022 utvecklingen av ett nytt, samlande adressinformationssystem. Arbetet leddes av en strategisk styrgrupp som bestod av företrädare för ministerier, ämbetsverk, kommuner och Kommunförbundet. I styrgruppen diskuterades lagstiftning om adresser och informationshantering, och det drogs upp gemensamma riktlinjer för utvecklingen av helheten. För närvarande pågår det inga nationella projekt för att utveckla förvaltningen av adressinformation.  

Målet är att snabbt få tillgång till enhetliga, högkvalitativa och uppdaterade adressuppgifter över kommungränserna. 

Kommunerna ansvarar för förvaltningen av allmänna områden samt för den kontinuerliga utvecklingen av infrastrukturen. Kommunen bygger nya gator och parker samt sköter kontinuerligt underhållet av gator och annan infrastruktur i samarbete med den privata sektorn. 

Digitaliseringen av infrastrukturverksamhet började redan på 1980-talet, då kommersiella projekteringsprogram blev vanligare. De geodatasystem som blev allt vanligare i kommunerna vid millennieskiftet gjorde det möjligt att förvalta uppgifter baserat på geodata, inklusive uppgifter om objektens egenskaper samt analys och rapportering av dem. I kommunens system för infrastrukturtillgångar förvaltas uppgifter om bland annat storleken på kommunens gatunät och annan infrastruktur som kommunen förvaltar, dess skick och underhållskostnader.  

Via den geodatabaserade responstjänsten kan kommuninvånarna ge respons om till exempel gatornas och gatubelysningens skick. Plog- och sandningsbilar är numera utrustade med GPS, vilket gör att man kan följa hur underhållsarbetet framskrider och bedöma arbetets servicenivå.      

Eftersom det finns många aktörer och mycket varierande uppgifter inom infrastrukturplanering, byggande, utveckling och underhåll finns det fortfarande mycket att utveckla när det gäller digitaliseringen av infrastrukturverksamheten. Verksamheten effektiviseras avsevärt av enhetliga processer över kommungränserna, interoperabla data och gemensam upphandlingspraxis. Det är viktigt att informationen hela tiden förmedlas smidigt och säkert mellan kommunen och privata aktörer. 

Till kommunens uppgifter hör också vattenförsörjning. För att den ska hålla en hög kvalitet måste uppgifterna om vattenledningsnätet upprätthållas och informationshanteringen ske med stor omsorg. 

Vägtrafiklagen reviderades i juni 2020. I och med den nya lagen är väghållarna skyldiga att lämna uppgifter om trafikanordningar, såsom vägmärken, körbanemålningar och trafikljus till Trafikledsverkets Digiroad-system. Skyldigheten att lämna uppgifter om vägmärken gäller uppsättande av nya vägmärken och uppdatering av vägmärken. Samma skyldighet gäller också Trafikledsverket och NTM-centralerna i egenskap av förvaltare av statsägda vägar samt väglag som ansvarar för privata vägar. 

I samband med lagrevideringarna ändrades också vägmärkena. Här finns en länk till det öppna symbolbiblioteket för vägmärken.  

En stor del av kommunerna producerar uppgifter om vägmärken i kommunens datalager. I datalagret kan uppgifterna utnyttjas tillsammans med andra uppgifter om den byggda miljön. Kommunerna använder sig av vägmärken bland annat vid planeringen och genomförandet av trafikarrangemang, skyltar och parkeringsplatser samt i underhållsuppgifter. Från kommunens datalager kan uppgifterna överföras till den riksomfattande Digiroad-tjänsten via tekniska gränssnitt. Alternativt kan kommunen producera informationen direkt i Digiroad, där uppgifterna finns tillgängliga via ett gränssnitt i kommunens system.  

Vägmärkesuppgifter kan (med viss begränsning) uppdateras i mobilapplikationer direkt från fältet. På grund av mobila enheters inexakta positionsbestämning måste uppgifterna dock fortfarande editeras som en del av dataunderhållet, och detta sker som kontorsarbete.   

Enhetliga dataspecifikationer gör det möjligt att smidigt utnyttja data i olika system över kommungränserna. Riksomfattande interoperabla och kontinuerligt uppdaterade data om trafikregleringen främjar utvecklingen av automatiserad trafik och en mängd nya smarta tillämpningar. 

Enligt 11 § i naturvårdslagen som trädde i kraft 1.6.2023 främjar kommunen skyddet av den biologiska mångfalden samt landskapsvården inom sitt område. I praktiken innebär detta att kommunerna har en allmän uppgift att främja naturvården, vilket ska beaktas i olika uppgifter inom stadsutveckling, planläggning, byggnadstillsyn, miljötillsyn, infrastrukturplanering och infrastrukturbyggande, underhåll, fastighetsservice samt vatten- och avfallshantering.  

Statliga organisationer har många datalager för insamling av naturinformation, såsom artdata och uppgifter om skyddsområden. Kommunerna kan utnyttja detta datamaterial antingen genom statens informationstjänst eller genom att ladda ner datamaterialet via gränssnitt till sina egna system.  

Vi deltog i arbetsgruppen för förvaltning av naturinformation under beredningen av lagen. Du kan bekanta dig med arbetsgruppens arbete här (på finska). Arbetsgruppens slutrapport publicerades 9.2.2021.  

Som en del av beredningsarbetet skickade vi på hösten 2020 ut enkäter för att utreda användningen av naturinformation i kommunerna och landskapsförbunden. Bekanta dig med enkätresultaten här (på finska): 

Förvaltningen av kommunernas naturinformation 

Förvaltningen av landskapsförbundens naturinformation 

I början av 2020 inledde Miljöministeriet arbetet med att revidera naturvårdslagen. Målet är att man genom lagstiftningen ska kunna trygga den finska naturen och dess mångfald bättre än tidigare. Under 2020 inrättades en styrgrupp och flera projektarbetsgrupper för lagstiftningsprojektet.

Läs mer om arbetet med att revidera naturvårdslagen här och om Kommunförbundets del i reformen här. Kommunernas ställning och uppgifter i naturvårdslagen diskuterades av en separat tillsatt kommungrupp, vars slutrapport du kan bekanta dig med här.

Ett centralt tema för reformen var hanteringen av naturdata, och hösten 2020 tillsattes en ny arbetsgrupp för ”hantering av naturdata”. Du kan bekanta dig med arbetsgruppens arbete här (på finska).

Arbetsgruppen för hantering av naturdata har färdigställt sin slutrapport. Arbetsgruppen föreslår att det i naturvårdslagen ska ingå föreskrifter om ett centralt datasystem för naturvård och de uppgifter som ska höra till systemet, samt om ansvaret för de myndigheter som är centrala med tanke på hanteringen av naturdata. Du kan bekanta dig med arbetsgruppens slutrapport från 9.2.2021 här.

Nedan finns en sammanfattning över de enkäter som Kommunförbundet skickade ut i slutet av hösten 2020 och som utredde användningen av naturdata i kommunerna och landskapsförbunden. Enkäten besvarades av 33 kommuner och sex landskapsförbund. Tanken är att resultaten ska användas i det fortsatta arbetet med att utveckla hanteringen av naturdata.

Kuntien luontotiedon hallinta

Maakuntien liittojen luontotiedon hallinta