Ändrade behörighetsvillkor i reformen av stödet inom den grundläggande ubildningen

Undervisningspersonalens behörighetsvillkor uppdateras på grund av ändringar i lagstiftningen i samband med reformen av stödet för lärande och skolgång. Statsrådet utfärdade 16.4.2025 en förordning om ändring av 8 § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. Ändringarna träder i kraft 1.8.2025. 

I reformen av stödet för lärande och skolgång upphävs flera bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning 1.8.2025, bland annat bestämmelserna om specialundervisning på deltid, intensifierat stöd och särskilt stöd. Således var det nödvändigt att ändra hänvisningsbestämmelserna till lagen om grundläggande utbildning i 8 § i den gällande förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. I den ändrade paragrafen anges vilken behörighet som förutsätts när stödformer och stödåtgärder enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas. 

Ändringarna av behörighetsvillkoren gäller framför allt undervisning som ges av speciallärare som gruppspecifik stödform i samband med annan undervisning samt elevspecifika stödåtgärder i smågrupper eller specialklasser. 

I reformen av stödet i lagen om grundläggande utbildning läggs för specialundervisningens del stor vikt vid beteckningarna. Specialundervisning ges av en speciallärare eller specialklasslärare. I reformen har undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning eller i smågrupper tydligt avskilts från undervisning som ges i en specialklass. Lagstiftningen utgår från att en smågrupp alltid är en annan sak än en specialklass. Denna beteckningsbaserade indelning i speciallärare och specialklasslärare har också förts in i behörighetsförordningen. 

– Förändringen är i princip stor, eftersom det i regel har föreskrivits om behörighet att ge undervisning, inte behörighet för en viss tjänst. Behörighetsförordningen anger ändå inte vilka tjänstebeteckningar kommunen ska använda vid ordnandet av undervisningen, säger Teija Metsäranta, ledande arbetsmarknadsjurist vid KT. 

Lärarens behörighet har tydligare än tidigare kopplats till det stöd eleven får. Om eleven som gruppspecifik stödform eller elevspecifik stödåtgärd får undervisning av en speciallärare i samband med annan undervisning och delvis i smågrupp, räcker det som speciallärarbehörighet med en lämplig högre högskoleexamen och studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning, det vill säga så kallad traditionell behörighet för speciallärare med bred kompetens. Om en elev däremot som en elevspecifik stödåtgärd får undervisning av en speciallärare i en smågrupp på annat sätt än delvis, förutsätts att läraren också har klasslärarbehörighet. 

Behörighet som specialklasslärare förutsätts naturligtvis om det är fråga om undervisning som ges i en specialklass. Behörighetskraven ändras alltså inte för en specialklasslärare som ger undervisning i en specialklass som elevspecifik stödåtgärd.   

Hur tillämpas detta på de två typerna av tjänster inom specialundervisningen? 

Det kan finnas speciallärare med två olika behörighetsvillkor. När en tjänst inrättas eller tillsätts ska man beakta de olika behörighetsvillkoren, det vill säga hur speciallärarens arbetsuppgifter kommer att se ut. Behörighetsvillkoren för specialklasslärare är oförändrade. För specialklasslärare har det redan tidigare funnits två slags behörighetsvillkor. Utöver det mer omfattande behörighetsvillkoret (speciallärarstudier och klasslärarbehörighet) har behörighetsvillkoret varit lämplig högskoleexamen och studier i specialundervisning, om undervisningen har getts till elever med intellektuell funktionsnedsättning. Detta lägre behörighetsvillkor kvarstår inom undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde. Undervisning kan för viss tid ges av lärare som inte uppfyller behörighetsvillkoren.

När befattningar inom specialundervisning tillsätts ska det beaktas att behörighetsvillkoren och den tjänst som tillsätts är olika saker. Om specialundervisning inte ges i en specialklass utan i en smågrupp, behöver tjänsten inte vara en specialklasslärartjänst, utan den kan vara en speciallärartjänst. I tjänstekollektivavtalet baserar sig anställningsvillkoren på beteckningen. Anställningsvillkoren för speciallärare iakttas alltså om läraren inte undervisar i en specialklass och på motsvarande sätt iakttas anställningsvillkoren för specialklasslärare om personen har anställts i en tjänst som specialklasslärare. Anställningsvillkoren baserar sig på beteckningarna speciallärare och specialklasslärare, som nu också lagstiftningen om ordnande av utbildning och behörighetsvillkoren baserar sig på.

För utbildningsanordnarna kommer informationen om ändringarna beklagligt sent

Med tanke på ordnandet av undervisningen är det beklagligt att ändringen av förordningen om behörighetsvillkoren i samband med lagreformen utfärdas så sent. 

– Det är beklagligt att kommunerna får information om ändringarna i behörighetsförordningen i ett mycket sent skede. Det är en stor sak att stödets struktur ändras. Kommunerna vill sköta den här typen av förändringar exemplariskt, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig inom grundläggande utbildning. 

Under beredningen och riksdagsbehandlingen av reformen av stödet för lärande har Kommunförbundet och KT lyft fram faktiska utmaningar som gäller finansieringen av reformen, tillgången på undervisningspersonal och behovet av att göra behörighetsvillkoren mer flexibla. Utbildningsanordnarna har ansett att det är viktigt att eleverna kan erbjudas stöd flexibelt och att utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar beaktas i reformen. 

– Det har varit bra att man i reformen har strävat efter att göra bestämmelserna tydliga. Tyvärr har man i lagstiftningen inte i tillräcklig utsträckning beaktat utmaningarna med att ordna undervisningen i praktiken, fortsätter Sjöström. 

Kommunförbundet och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT stödjer genom rådgivning utbildningsanordnarna i genomförandet av stödreformen och i frågor som gäller behörighetsvillkoren för lärare.

Länk: Statsrådets förordning OKM/2025/23 
Valtioneuvoston asetus OKM/2025/23 - OKM - Opetus- ja kulttuuriministeriö

Kontaktuppgifter 

Mari Sjöström, Kommunförbundet.
Teija Metsäranta, KT.