Kommunalskatten höjs för 560 000 finländare nästa år – höjningarna koncentrerats till samma kommuner efter välfärdsområdesreformen

Kommunerna har fattat beslut om sina inkomst- och fastighetsskattesatser för nästa år. I hela Finland höjs inkomstskattesatsen i 38 kommuner och sänks i 5. De kommuner som höjer sin inkomstskattesats har sammanlagt 560 000 invånare, vilket innebär att betydligt färre finländare än vanligt drabbas av höjd skatt. I 265 kommuner är inkomstskattesatsen oförändrad.

Som väntat stramar färre kommuner åt kommunalskatten 2026 än 2025, då 68 kommuner höjde sin skattesats. 

– Det låga antalet kommuner som höjer skattesatsen är något överraskande med tanke på det allmänt svaga ekonomiska läget och det kostnadstryck som bland annat hanteringen av arbetslösheten innebär för kommunerna. Det verkar som att kommunerna nu i början av fullmäktigeperioden sökt andra lösningar på anpassningsbehoven än skattehöjningar, kommenterar Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

Redan i Kommunförbundets ekonomibarometer i höstas förutspådde ekonomidirektörerna att skattehöjningarna för 2026 skulle bli måttliga. 

Bland de kommuner som höjer sin kommunalskattesats finns det kommuner som tvingats skärpa sin inkomstbeskattning flera gånger efter att social- och hälsovårdsreformen trädde i kraft år 2023. Hit hör till exempel Luumäki, Miehikkälä. Pukkila och Ylöjärvi. Bland de kommuner som höjer inkomstskatten är skattesatsen högre än 10 procent i fem kommuner: Tavastkyro, Merijärvi, Miehikkälä, Pukkila och Vederlax.

Enligt Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, fortsätter skillnaderna mellan kommunerna att växa, och en del kommuner står nu inför stora ekonomiska problem. Det här ser man på att skattehöjningar koncentreras till samma kommuner: 14 kommuner har varit tvungna att höja både kommunalskatten och fastighetsskattesatserna för nästa år.

Rentav 32 kommuner har varit tvungna att höja sin inkomstskattesats med mer än en procentenhet efter social- och hälsovårdsreformen.

Några kommuner på fastlandet, Halso, Luhanka, Sodankylä och Vemo, har beslutat sänka sina skattesatser. Enligt Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio har inkomstskattesatsen sänkts i kommuner som är små till invånarantalet och som har en balanserad ekonomi, till exempel på grund av gruvdrift eller extra inkomster från vindkraft.

– Vissa kommuner har gjort skattehöjningar redan tidigare år, och i vissa kommuner anses en hög skattesats vara skadlig med tanke på både invånarnas köpkraft och kommunens image, säger Minna Punakallio.

Skattehöjningar främst i små och medelstora kommuner 

Det är främst små och medelstora kommuner och städer som höjer inkomstskattesatsen för 2026. Ovanligt få stora städer höjer sin inkomstskattesats. 

Den till invånarantalet största kommun som höjer inkomstskatteskatten är Lahtis (+0,5 procentenheter). De i storleksordning följande kommuner som höjer skattesatsen är Träskända (+0,2), Nurmijärvi (+0,4) och Tusby (+0,2).

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen vägd med skatteinkomsterna på fastlandet steg med 0,04 procentenheter till 7,57 procent år 2026.

Den största höjningen, 0,8 procentenheter, görs i tre kommuner: Ingå, Tavastkyro och Ylöjärvi. Den minsta möjliga höjningen, dvs. 0,1 procentenheter, görs i två av kommunerna på fastlandet. Den vanligaste höjningen på 0,2 procentenheter görs i 9 kommuner.

Påmark har fortfarande den högsta inkomstskattesatsen på fastlandet (10,9 %). Den lägsta skattesatsen har Grankulla (4,7 %). Skillnaden mellan den lägsta och högsta inkomstskattesatsen är 6,2 procentenheter. 

Flest kommuner med höjda inkomstskattesatser finns i Nyland. I Södra Karelen, Södra Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax och Päijänne-Tavastland gjordes endast en höjning. I Södra Savolax, Kajanaland, Mellersta Österbotten och Österbotten har ingen kommun höjt sin inkomstskatt.

Måttliga höjningar av fastighetsskatterna

Fastighetsskatten skärps i 26 kommuner, och höjningarna kan anses måttfulla. Den allmänna fastighetsskatten höjs i 22 kommuner. Totalt 15 kommuner höjer sin fastighetsskattesats för byggnader som används för stadigvarande boende. Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader höjs i 20 kommuner. Skattesatsen för mark höjs i 16 kommuner.  I 14 kommuner skärps både inkomst- och fastighetsskatten. 

– Höjningarna av fastighetsskatterna uppskattas öka kommunernas skatteinkomster med cirka 23 miljoner euro år 2026. Fastighetsskatterna beräknas ge inkomster på totalt 2,4 miljarder euro, vilket täcker omkring en tiondel av kommunernas utgifter. Skattehöjningarna innebär alltså bara en liten ökning av skatteinkomsterna, säger Pekka Montell, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Alla typer av kommuner har ett tryck på framtida skattehöjningar – långsiktiga lösningar behövs

Vice vd Timo Reina betonar att alla kommuner har ett tryck på att höja sina skatter i framtiden.

Den demografiska förändringen, dvs. den minskande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster för invånarna.

– Kommunernas ekonomiska handlingsutrymme krymper, vilket kommer att medföra utmaningar i tillhandahållandet av kommunal basservice i framtiden. Därför skulle det vara viktigt att nationellt inleda ett parlamentariskt arbete för att säkerställa kommunsektorns verksamhetsförutsättningar under den nuvarande valperioden, betonar Timo Reina.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 555 8458
Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, tfn 050 575 9090
Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio, tfn 040 751 5175
Pekka Montell, specialsakkunnig, tfn 044 085 1738