Yrkesutbildningens attraktionskraft är inte ett hot, utan en möjlighet att höja utbildningsnivån

Yrkesutbildningens ökande popularitet ses felaktigt som ett hot mot en höjning Finlands utbildningsnivå, när den i själva verket är en del av lösningen.

Sitra publicerade den 30 mars publikationen Koulutuspolitiikan korjaussarja – kuopasta uuteen nousuun, som ingår i serien Tillväxtatlas. Publikationen granskar det finländska utbildningssystemets utveckling och lyfter med fog fram att utbildningspolitiken är spretig och i för hög grad uppdelad enligt utbildningsform. Man har inte sett tillräckligt på helheten.

För att kompetens- och utbildningsnivån i Finland ska kunna stärkas krävs ett tätare samarbete mellan olika utbildningsformer och en ändamålsenlig användning av resurserna.

En lösning som föreslås i publikationen är att utöka gymnasieutbildningen och stärka gymnasieutbildningens finansiering på bekostnad av yrkesutbildningen. Det här är en problematisk utgångspunkt. Det är viktigt att så många unga som möjligt som vill och har förutsättningar att studera i gymnasiet får möjlighet att göra det, och att medeltalsgränserna är möjliga att uppnå, särskilt i de stora städerna. Samtidigt måste man se till att de unga har faktiska möjligheter att söka sig till en utbildning som motsvarar deras styrkor och önskemål – vare sig det är fråga om yrkesutbildning eller gymnasieutbildning.

”Det är beklagligt om yrkesutbildningens ökade popularitet och attraktionskraft under årens lopp ses som ett hot mot en höjning av utbildningsnivån. Det verkar också som om man har dragit sådana slutsatser om yrkesutbildningen som inte överensstämmer med verkligheten i dag. För många unga är det lämpligaste alternativet en praktiskt inriktad utbildning, där de kan utvecklas till sin fulla potential. Allt fler som har gått en yrkesutbildning börjar studera på yrkeshögskola och gör väl ifrån sig. Det behövs naturligtvis mångsidigare vägar och metoder för att allt fler som vill ska kunna fortsätta till högskolor, också i högre utsträckning än i dag till universitet – men riktningen är den rätta”, säger Saija Niemelä-Pentti, ordförande för Arenanätverket och direktör för utbildningssamkommunen Rovaniemen koulutuskuntayhtymä Redu.

När man bedömer yrkesutbildningens roll är det viktigt att också beakta förändringarna i arbetslivet. Det blir allt vanligare med branschbyten, uppdatering av kompetensen och kontinuerligt lärande. Yrkesutbildningen producerar arbetskraft med praktiskt kunnande inom många områden, och samtidigt fortsätter allt fler sina studier.

”Yrkesutbildningen förser företagen och arbetsgivarna med många yrkeskunniga personer som behövs för att samhället ska fungera. De flesta får en arbetsplats eller fortsätter studera, och kunnandet hos de finländare som har gått en yrkesutbildning är enligt i PIAAC-testerna på samma nivå som hos högskoleutbildade i många andra länder. Den

nya finansieringsmodellen sporrar i allt högre grad till att rikta utbildningen till personer som saknar examen samt till att motverka att utbildningen hopar sig”, säger Maria Taipale, ledande rektor för utbildningssamkommunen Raision seudun koulutuskuntayhtymä Raseko och vice ordförande för Arenanätverket.

I publikationen riktas kritik mot yrkesutbildningens fokus på vuxenutbildning och dess förmåga att tillgodose behoven i arbetslivet. Man bör dock beakta att det finländska arbetslivet fortfarande inte i tillräcklig utsträckning erkänner examensdelar, vilket leder till att många som omskolar sig genomgår en utbildning som motsvarar en hel examen i onödan.

Kommunerna finansierar ungefär hälften och staten hälften av utbildningen på andra stadiet. Att ordna utbildning på andra stadiet är inte en obligatorisk uppgift för kommunerna, även om nästan alla kommuner gör det. Finansieringen delas ut till anordnarna som icke öronmärkt finansiering, och Undervisnings- och kulturministeriet reglerar ordnandet av utbildning genom anordnartillstånd. Inom yrkesutbildningen beslutade ministeriet fram till nyligen om det antal studerande som låg till grund för finansieringen, vilket har en betydande begränsande inverkan på ordnandet av utbildning. Inom gymnasieutbildningen har kommunerna möjlighet att besluta om antalet nybörjarplatser.

”Kommunerna subventionerar själva i hög grad gymnasieutbildningen och anser att den är viktig för dem, men kommunernas intresse för yrkesutbildningen har inte varit lika starkt, varken ekonomiskt eller i övrigt. Intresset för att stärka ägarstyrningen och skapa ett regionalt ekosystem har ökat under de senaste åren, då arbetskraftsservicen har överförts till kommunerna. För kommunerna är hela andra stadiets utbildning en central livskraftsfråga och ett sätt att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft, men i publikationen påstås helt ogrundat att kommunerna starkt har betonat yrkesutbildningen, som regleras av ministeriet, i stället för gymnasieutbildningen”, säger Emma Holsti, projektchef för yrkesutbildning vid Kommunförbundet och koordinator för Arenanätverket.

Det går inte att höja utbildningsnivån i Finland genom motsättningar, utan det krävs att de olika utbildningsvägarna stärks parallellt.

Närmare upplysningar:

Saija Niemelä-Pentti
ordförande för Arenanätverket och direktör för Rovaniemen koulutuskuntayhtymä Redu
tfn 0400488881
[email protected]

Maria Taipale
vice ordförande för Arenanätverket och ledande rektor för Raision seudun koulutuskuntayhtymä Raseko
tfn 044 705 7601
[email protected]

Emma Holsti
projektchef vid Kommunförbundet
tfn 040 410 8814
[email protected]