Kommunpolitiken ligger i händerna på allt färre och allt äldre invånare

En statistiköversikt visar att kommunalval hålls med allt färre kandidater och väljare.

Rapporten Kommunalvalstrender 2025 sammanställer statistiska uppgifter från flera årtionden och analyserar kommunalvalet våren 2025 i förhållande till den historiska utvecklingen. Enligt rapporten har kommunalvalet i allt högre grad blivit ett ”mellanval” för den nationella politiken och påverkas av den nationella uppdelningen i regering och opposition.

Rapporten har sammanställts av Marianne Pekola-Sjöblom från Kommunförbundet, Sami Borg från Stiftelsen för kommunal utveckling, Sari Pikkala från Åbo Akademi och Jussi Westinen från Tammerfors universitet. De delar en gemensam oro över utvecklingen och framtiden för den kommunala demokratin.

– Kommunal- och välfärdsområdesvalen för ett år sedan visade att det faktum att man förrättade valen samtidigt inte resulterade i något ökat valdeltagande i kommunalvalet. I stället kan en del väljare till och med ha upplevt att det var svårare än tidigare när man nu skulle rösta i två val, säger forskningschef Sami Borg vid Stiftelsen för kommunal utveckling.

I de största städerna har dock valdeltagandet vid kommunalvalet sjunkit i mindre grad än genomsnittet. Där gör borgmästarkandidaterna och de nationellt kända toppkandidaterna valkonstellationen mer intressant för vissa väljare.

Valdeltagandet fortsätter att sjunka

Valdeltagandet i kommunalvalet år 2025 landade på 54,3 procent. Under 2000-talet har valdeltagandet i kommunalvalet överstigit 60 procent endast en gång. Valdeltagandet sjönk i alla landskap och inget av landskapen överskred längre gränsen på 60 procent.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora: i hela trettio kommuner röstade färre än hälften av de röstberättigade. Klyftan mellan könen växer: Valdeltagandet bland kvinnor var mer än sex procentenheter högre än bland män. Andelen kvinnliga kandidater var större än någonsin (42,3 %). 

– Detta återspeglades också i fullmäktiges sammansättning: andelen kvinnor bland de invalda fullmäktigeledamöterna ökade till en ny rekordnivå på 45 procent. Det verkar som om sammanslagningen av kommunal- och välfärdsområdesvalen skulle ha gynnat i synnerhet kvinnor, säger äldre universitetslektorn Sari Pikkala.

Skillnaderna i den kommunala demokratin ökar

Det totala antalet kommunalvalskandidater har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Vid valet 2025 var antalet kandidater under 30 000. Det är mindre än hälften av 1980-talets toppår.

– Utvecklingen speglar inte bara att antalet kommuner minskar, utan också att partierna har svårt att rekrytera nya aktörer till lokalpolitiken, sammanfattar forskardoktor Jussi Westinen vid Tammerfors universitet.

– Deltagandet och röstningen i kommunalvalet uppvisar kraftigt växande skillnader både regionalt och enligt väljarens sociala bakgrund. Inom de stora städerna är skillnaderna mellan röstningsområdena särskilt stora. Det här utmanar representativiteten i kommunernas beslutsfattande, eftersom samma områden också är underrepresenterade i fullmäktige, säger Westinen.

Finland har lägsta valdeltagandet i Norden

Valdeltagandet i kommunalval är särskilt lågt bland de yngsta åldersgrupperna, medan personer över 55 år är de klart mest aktiva väljarna.

En titt på åldersstrukturen visar att kandidaterna och de invalda i snabb takt blir allt äldre. Omkring 30 procent av kandidaterna har redan fyllt 60 år, medan andelen kandidater under 30 år har sjunkit till under 8 procent.

– Andelen unga under 30 år är fortfarande mycket liten. Det lokala beslutsfattandet är starkt beroende av aktiviteten hos medelålders och äldre åldersgrupper, sammanfattar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid Kommunförbundet.

Marianne Pekola-Sjöblom påpekar att Finland redan länge har legat sist i fråga om valdeltagande i kommunalval jämfört med de övriga nordiska länderna.

Efter kommunalvalet våren 2025 har det blivit uppenbart att den representativa kommunala demokratin står inför allt större utmaningar, särskilt på grund av det rekordlåga valdeltagandet och det minskande antalet kommunalvalskandidater. På grund av dessa växande och oroande utmaningar har Kommunförbundet inlett ett arbete för att utveckla den kommunala demokratin för åren 2026–2027, tillägger Pekola-Sjöblom.

Rapporten Kommunvalstrender 2025 ger ett aktuellt och långsiktigt kunskapsunderlag för diskussionen om hur den lokala demokratin kan stärkas och deltagandet ökas.

Närmare upplysningar:

Sami Borg, forskningschef, Stiftelsen för kommunal utveckling (Kaks), tfn 050 345 0811

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

Sari Pikkala, äldre universitetslektor, Åbo Akademi, tfn 046 921 6936

Jussi Westinen, forskardoktor, Tammerfors universitet, tfn 050 326 7218