Förstår vi konsekvenserna av nedskärningar i den statliga finansieringen av integrationen?

 Finansministerns förslag att minska de kalkylerade ersättningar som staten betalar för främjandet av integrationen har väckt omfattande diskussion och meningsskiljaktigheter i olika partier, men också stor oro i kommunerna. Kommunerna fick i början av 2025 huvudansvaret för främjandet av integrationen och strax innan uppgifterna överfördes minskade staten sin finansiering med 58 miljoner euro. Nu hotas kommunerna av ytterligare nedskärningar. Vilka ersättningar är det fråga om och vilka skulle konsekvenserna av ytterligare nedskärningar vara för integrationstjänsterna?

Ett komplicerat finansieringssystem

Den totala finansieringen av integrationstjänsterna kommer från flera källor: kommunens skatteinkomster, statsandelar samt både kalkylerade ersättningar och sådana som söks separat. Exempelvis finansieras tjänsterna för integrationskunder som registrerats som arbetssökande med statsandelsfinansieringens främmandespråkskoefficient, medan tjänsterna för personer som får internationellt skydd finansieras med kalkylerade ersättningar enligt integrationslagen.

Den kalkylerade ersättningen till kommunen betalas för varje invånare som får internationellt skydd, såsom personer som beviljats tillfälligt skydd och fått en hemkommun och kvotflyktingar samt personer som via förfarandet med asylsökande fått uppehållstillstånd. Ungefär två tredjedelar av de kalkylerade ersättningarna betalas i år för personer som har flytt från Ukraina på grund av Rysslands anfallskrig. Med ersättningarna stöds utöver tjänster för mottagning av flyktingar också bland annat ordnandet av integrationsutbildningar samt sysselsättnings- och rådgivningstjänster. Ersättningen hänför sig till integrationen i det inledande skedet, i allmänhet de första två eller tre åren.

Följden av nedskärningarna i den statliga finansieringen

De kalkylerade ersättningar som staten betalar är icke öronmärkta inkomster för kommunen. Kommunen samlar sina skatteinkomster, statsandelar, kalkylerade ersättningar och eventuella projektfinansieringar till en summa med vilken bland annat integrationsfrämjande tjänster tillhandahålls. Nedskärningar i de kalkylerade ersättningarna påverkar därför finansieringen av servicehelheten för integration och sysselsättning samt skötseln av lagstadgade tjänster.

Minskad statlig finansiering försvagar kommunens möjligheter att erbjuda högklassiga och tillgängliga tjänster till dem som inte använder inhemska språk i kontakten med kommunen. Personalen som arbetar med klienter som får internationellt skydd kan till exempel också betjäna andra invånare med främmande språk som modersmål. Kommunerna har byggt upp bland annat flerspråkiga rådgivningstjänster så att tjänsterna kan användas oberoende av personens bakgrund, och skolorna har fått extra personal för att stödja inlärningen av inhemska språk för alla flerspråkiga elever, inte enbart flyktingar.

Om regeringen godkänner Purras förslag till nedskärningar under höstens budgetförhandlingar skulle det tvinga kommunerna att ta pengarna från annan service eller minska integrationstjänsterna i motsvarande mån. Nedskärningarna i den statliga finansieringen skulle märkas i kommunen som mindre urval tjänster, minskning av personalen och till och med skattehöjningar. En minskning av integrationstjänsterna eliminerar inte servicebehovet och kan öka antalet klienter inom annan basservice samt öka kostnaderna mångfalt i framtiden.

Tidigare nedskärningar i den statliga integrationsfinansieringen drabbade främst de stora städerna, men en nedskärning i de kalkylerade ersättningarna påverkar också mindre orter som tagit emot många ukrainska flyktingar som får tillfälligt skydd. Sämre service i mindre kommuner kan påskynda migrationen till tillväxtcentrum där det finns bättre tillgång till service.

Integrationens betydelse för hela samhället

Integration är inte bara något som gäller individen. Den sker i växelverkan med omgivningen och samhället. Högklassiga integrationstjänster stöder delaktighet och välfärd, minskar kostnaderna för utkomststöd, främjar sysselsättningen och ökar kommunens skatteinkomster. Förståelsen för de sammantagna konsekvenserna av nedskärningarna i den statliga finansieringen av integrationen är inte tillräcklig.

Av dem som flyttade till Finland år 2024 kom största delen hit av arbets-, utbildnings- eller familjeskäl. Andelen ukrainare som fått tillfälligt skydd var 19 procent av alla som beviljats uppehållsrätt och andelen kvotflyktingar och asylsökande var cirka 3 procent. En nedskärning i den statliga finansieringen påverkar alla invandrade, också arbetskraftsinvandrade och deras familjemedlemmar. Vid organiseringen av sysselsättning- och integrationstjänster bör man försöka hålla nordisk nivå, så att Finland inte blir mindre attraktivt bland kunniga arbetstagare.

Vi behöver en långsiktig politik

Utan tillräcklig statlig finansiering klarar kommunerna inte av att sköta det övergripande ansvaret för integrationen. De egna skatteinkomsterna räcker inte.  Framgångsrik integration säkerställer också tillgången på kompetent arbetskraft. Etableringen av internationella investeringar i Finland och tillgången på kompetent arbetskraft på lång sikt kräver att kommunerna lyckas i främjandet av integrationen i olika delar av landet. Nedskärningar i den statliga finansieringen är visserligen sparåtgärder på kort sikt, men priset ökar mångfalt med tiden och försvagar vår konkurrenskraft.