Regeringen skär ner när man borde stärka – skolåret börjar med blandade känslor i kommunerna

Skolåret börjar denna vecka mitt i nya reformer. Nu gäller det för regeringen att se till att löftena hålls och att kommunernas ekonomi inom den grundläggande utbildningen faktiskt stärks med det belopp som utlovats i samband med reformerna som träder i kraft.

För närvarande ser det inte så ut, eftersom regeringen samtidigt med ökningen av antalet timmar i lågstadierna och reformen av stödet för lärande genomför en nedskärning på nästan 130 miljoner i kommunernas statsandel som också ska finansiera den grundläggande utbildningen. Dessa nedskärningar som görs samtidigt med reformerna av den grundläggande utbildningen har glömts bort i konsekvensberäkningarna.

Största delen av kostnaderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen finansieras med kommunernas egna skatteinkomster, främst med kommunalskatter som samlats in av kommuninvånarna. Av den genomsnittliga årliga kostnaden på 12 500 euro för grundläggande utbildning för en elev i skolåldern, 6–15, finansierar kommunerna ca 8 800 euro. Staten finansierar en klart mindre del av kostnaderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, endast cirka 3 700 euro.

I Finland har kommunerna en stark självstyrelse som också gäller friheten att besluta om hur deras inkomster ska användas. Staten har inte direkt bestämmanderätt över någon kommuns penninganvändning genom statsandelar. De nya kommun- och stadsfullmäktige som valts i våras beslutar om hur mycket resurser som styrs till kommunens olika verksamheter, till exempel den grundläggande utbildningen. Ju stramare kommunernas ekonomiska situation är, desto svårare är det för de kommunala beslutsfattarna att se till att regeringens önskemål om att höja inlärningsresultaten och underlätta lärarnas arbete verkligen kan uppfyllas i kommunerna.

Staten bör genom sina beslut underlätta, inte försvåra, det ekonomiska beslutsfattandet i kommunerna. Den grundläggande utbildningens ekonomi och mer allmänt den kommunala ekonomin stärks endast av sådana beslut som leder till att kommunernas inkomster ökar mer än utgifterna. Eller att utgifterna minskar mer än inkomsterna.

Kalkylmässigt ökar regeringens beslut visserligen lika mycket både utgifterna och inkomsterna i anslutning till reformerna av den grundläggande utbildningen. Samtidigt riktar regeringen dock en nedskärning på nästan 130 miljoner euro till kommunernas statsandel. Eftersom den kommunala ekonomin är en helhet kommer den sammanlagda effekten av regeringens beslut att de facto försvaga kommunernas ekonomi inom den grundläggande utbildningen. Detta ökar trycket i kommunerna på att ta de pengar som fattas från andra uppgifter eller att skärpa kommunens beskattning.