Sanna Lehtonen, blogg 23.3.2023

Kommunerna behöver tydliga riktlinjer som stöder den kommunala ekonomin

De nya kommunerna som framöver ska fokusera på livskraft och på bildningstjänster har nu varit verksamma i några månader. Men den kommunvisa slutnotan för vårdreformen ser vi inte förrän i början av hösten. Förhållandet till välfärdsområdet är under uppbyggnad. Lagförslaget om överföring av arbetskrafts- och företagsservice till kommunerna som godkändes i början av mars har satt i gång avtalsförhandlingar mellan kommunerna. Det är nu några veckor kvar till riksdagsvalet. Allt detta har med pengar att göra och det är mycket på gång nu ur kommunalekonomiskt perspektiv.

Framtidens beslutsfattare har en god uppfattning om kommunal ekonomi

Den andra onsdagen i mars samlades nio ordförande för riksdagspartiernas ungdomsorganisationer på Kommunernas hus till en valdebatt.

Framtidens beslutsfattare förde sig skickligt och artigt i diskussionen och argumentationen var så mångsidig att det var en glädje följa debatten. Den här gruppen vill man gärna återse i större sammanhang. Vår moderator, journalisten Jussi-Pekka Rantanen, har stenkoll på kommunala frågor, vilket garanterade en flytande diskussion med fokus på kommunala teman i evenemangets anda.

Frågor kring de offentliga finanserna behandlades i panelen från både utgifts- och inkomstsidan. De unga kände väl till både den kommunala ekonomins koppling till statsfinanserna genom statsbidragen och penningströmmarna i de offentliga finanserna. Av de ingående svaren framgick det att flera av deltagarna i rollen som kommunala beslutsfattare deltagit i boksluts- och budgetprocessen enligt årsklockan för kommunens ekonomi.

Konkreta metoder för att stärka kommunernas ekonomi

De viktigaste ekonomiska besluten fattas av de beslutsfattare som utsetts genom val i kommunen. Regeringsprogrammet har dock en stor betydelse särskilt i fråga om hur mycket spelrum kommunen har i beslutsfattandet. Detta gäller också ekonomiska beslut. Kommunens ekonomi kan stärkas endast genom minskade kostnader eller ökade inkomster.

Med tanke på hållbarheten i den kommunala ekonomin på längre sikt är det synnerligen positivt att valdebatten med framtidens beslutsfattare innehöll konkreta förslag. Alla partiers representanter kunde och vågade räkna upp sådana klara åtgärder och metoder som antingen ökar inkomsterna eller minskar kostnaderna i kommunen.

De unga paneldeltagarna skulle öka inkomsterna till exempel genom att förenkla vindkraftens tillståndsprocesser, skärpa fastighetsskatten och överlåta mera mark för uthyrning.

Framtidens beslutsfattare skulle skära i kommunens utgifter genom att bland annat kombinera transporter inom den grundläggande utbildningen och effektivisera upphandlingen samt genom färre platser och lägre arvoden i fullmäktige.

Det föreslogs också nedskärningar i stöd som betalas till organisationer. Förslaget väckte debatt där ena sidan ansåg att ”nedskärningarna ger direkta inbesparingar i utgifterna för understöd” medan den andra sidan ansåg att ”stöd till den tredje sektorn är kostnadseffektivt för det minskar kommunens kostnader på längre sikt”. Dessa starka argument var utmärkta exempel på vilken betydelse det valda tidsspannet har vid bedömningen av olika åtgärders effekt.

Paneldeltagarna hade också en helt klar uppfattning om överföringen av sysselsättnings- och näringstjänsterna till kommunerna 2025, och de betonade en ökad sysselsättning som ett sätt att undvika böter för försummelse av sysselsättning av långtidsarbetslösa.

Samarbete mellan kommunerna stärker ekonomin

De viktigaste budskapen lyftes fram flera gånger under valdebatten med framtidens beslutsfattare. Kommunerna ska samarbeta mera, eftersom ökat samarbete har positiv effekt på kommunernas ekonomi. Det ökade samarbetet bör enligt deltagarna gälla också investeringar. Deltagarna i valdebatten har en stark tro på att kommunerna förverkligar närdemokratin.

Dessa budskap kunde gärna spridas till alla kandidater av olika åldrar där de aktiverar sig ute bland väljarna.

Vi behöver i regeringsprogrammet sådana mål för kommunalpolitiken som stärker hållbarheten i kommunernas ekonomi. De konkreta förslag för att uppnå balans i kommunalekonomin som presenterades under valdebatten med framtidens beslutsfattare är en bra utgångspunkt för de kommunekonomiska målen för regeringsprogrammet.

Finansieringen av de lagstadgade kommunala tjänsterna bör tryggas och finansieringssystemet revideras - Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 2023

Kort om skribenten

Skribenten är utvecklingschef inom kommunalekonomi vid Kommunförbundet.

På Twitter: @SKlehtonen

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Mindre byråkrati, mer fungerande tjänster

Men vilka normer kunde avvecklas? Samla in onödiga normer nu i november och december 2023! Kommunförbundet manar alla städer och kommuner  till insamling av normer som kunde avvecklas. Läs mera.

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe