Vart försvann regeringens positiva inställning till utbildning?

Det kommer att bli hårda bud i kommunernas bildnings- och utbildningstjänster om Finansministeriets budgetförslag framskrider. Enligt Finansministeriets förslag till statsbudget för 2026 kommer statsandelen för kommunal basservice att minska med 150 miljoner euro. Avsikten är dock inte att skära ned på den grundläggande utbildningen, utan att rikta besparingarna bland annat till att minska byråkratin. Det är vilseledande eller rentav oärligt att säga att nedskärningarna på 150 miljoner euro genomförs genom minskad byråkrati och inte riktas till småbarnspedagogiken eller den grundläggande utbildningen. Det finns ingen sådan byråkrati i kommunerna, och det vet Finansministeriet. Utöver den nedskärning som nu föreslås beslutade regeringen redan vid vårens ramförhandlingar om en nedskärning på 75 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Sammanlagt är det alltså fråga om en minskning på 225 miljoner euro enbart genom besluten som fattats i år.

Regeringen har i stora ord lyft fram sin utbildningsvänlighet och i synnerhet sin satsning på den grundläggande utbildningen. Reformen av stödet för lärande, tillägget av tre årsveckotimmar i modersmål och matematik samt etableringen av jämställdhetspenningen hör till de stora satsningarna. De 200 miljoner euro som anvisats för åtgärder som stärker den grundläggande utbildningen ska nu enligt förslaget i praktiken elimineras ur samma statsandelspott. Hoppsan, just när en hel del ny lagstiftning med nya skyldigheter har trätt i kraft kommer finansieringen att försvinna! 

Nedskärningen på 20 miljoner euro i det fria bildningsarbetet, som ingår i Finansministeriets förslag, är också ett hårt slag som försätter medborgar- och arbetarinstituten i en ännu svårare finansiell situation än tidigare. Fritt bildningsarbete är en tjänst med låg tröskel som stärker kunnandet, delaktigheten och välbefinnandet hos människor i alla åldrar. Kundavgifterna har redan höjts avsevärt på grund av tidigare nedskärningsbeslut. Har vi verkligen råd att äventyra hela utbildningsformen? 

På ministeriets lista finns också en stor nedskärning på cirka 150 miljoner euro i kommunernas och välfärdsområdenas integrationsersättningar. De kalkylerade ersättningarna ska enligt förslaget slopas helt och hållet. Om staten drar sig ur ansvaret lämnar det ett stort hål i integrationstjänsterna. I vems intresse är det att integrationen inte kan genomföras på ett bra sätt?

I Finansministeriets förslag ingår också en nedskärning på 7 miljoner euro i morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen. Avsikten är att kompensera kommunerna för nedskärningen genom att göra det möjligt att höja avgiftstaken redan i början av 2026. Ärendet kräver en lagändring som har framskridit så snabbt att utlåtandena skulle ges under semestertiden. Hela tidsplanen är praktiken orimlig: avgifterna inom morgon- och eftermiddagsverksamheten för detta läsår var redan fastställda när familjerna sökte en plats för sina barn. Att höja avgifterna mitt under läsåret är varken rätt eller ens möjligt. Ikraftträdandet bör skjutas upp åtminstone till 1.8.2026, och då kan nedskärningen inte gälla hela året.

Vi får hoppas att finansministerns förslag inte går vidare till den slutliga budgeten. Vid regeringens förhandlingar i våras trodde man på skattelättnader. Det är skrämmande om förslagets riktlinjer genomförs på bekostnad av människornas vardagsfunktioner genom nedskärningar i kommunernas basservice.