Åldersklasserna krymper i skolorna, men bildningen håller fanan högt

Artikeln publicerades ursprungligen i Uutissuomalainen media, inklusive Mielipide | Koululaisikäluokat kutistuvat, mutta sivistyksen lippua ei saisi laskea puolitankoon | Pääkirjoitus & mielipide | Hämeen Sanomat.

Den sjunkande nativiteten återspeglas som bäst kraftigt i grundskoleelevernas åldersklass. Elevantalet inom utbildningen på andra stadiet håller också på att minska, men effekten ökar på 2030-talet. Nästan alla kommuner står på ett eller annat sätt inför frågor som handlar om servicenätet. Kommunerna har redan anpassat skoltätheten ordentligt; de senaste tio åren har antalet grundskolor minskat med 21 procent. Samtidigt har antalet kommuner med bara en grundskola mer än tredubblats. 

Nedgången i nativitet efter år 2010 märks kraftigast i områden där det redan finns få elever. Tyvärr sjunker kostnaderna för driften av skolan inte i samma takt som elevantalet, medan den statliga finansieringen av den grundläggande utbildningen tyvärr gör det. Vad står vi då inför, om kommunen inte längre kan effektivisera verksamheten genom att slå ihop skolor eller klasser? Barn och unga kommer också i fortsättningen att bo i områden med långa avstånd. 

Ett barn i grundskoleåldern bör kunna gå i skola hemifrån. Barnet kan inte påverka huruvida hemmet ligger i stadens centrum, i en multikulturell förort eller i ett glesbefolkat område. Kommunerna bör kunna ordna bildningstjänster under mycket varierande förhållanden. Det här förutsätter tillräcklig flexibilitet i lagstiftningen som styr ordnandet av tjänsterna, så att lokala förhållanden kan beaktas. Målen bör förbli tydliga, men hur olika områden når målen bör man kunna besluta om på lokal nivå i större utsträckning än vad som är möjligt just nu. 

Ett sätt att göra den onödigt stränga lagstiftningen mer flexibel är att på ett bättre sätt möjliggöra undervisning via distansförbindelser inom den grundläggande utbildningen. Med hjälp av distansförbindelser kan man trygga undervisningsutbudet och tillgången till en behörig lärare också i små skolor som har få egna lärare. Också i tillväxtcentrum kunde man ta hjälp av distansförbindelser för att underlätta till exempel undervisningen i sällsynta språk och små religioner. Distansförbindelsernas potential för undervisningsutbudet är alltså enorm, om man bara utnyttjar den. Tyvärr innebär de nuvarande ramvillkoren för distansundervisning, som sker från en skola till en annan inom den grundläggande utbildningen, en ekonomiskt ohållbar användning av lärarnas resurser. Tolkningen av lagen utgår från att det utöver en behörig lärare som undervisar på distans även behövs en behörig lärare som övervakar i den mottagande änden. Det här är något som måste ändras om tillgången till undervisning ska kunna främjas. Eleverna kan också övervakas av en annan vuxen, till exempel en skolgångshandledare. 

Grunden för det finländska utbildningssystemet är jämlikhet och kulturella rättigheter. Styrkan med ett litet folk är att alla har möjlighet att utbilda sig och att dörren alltid är öppen till fortsatta studier. Tjänsterna inom småbarnspedagogik och utbildning ska alltså även i fortsättningen kunna ordnas på lika villkor, oberoende av personens bakgrund eller bostadsort. Lösningarna kräver uppfinningsrikedom och fördomsfrihet. Om kommunens eget elevantal ser ut att bli mycket litet, lönar det sig inte att försöka lösa tillgängligheten på egen hand. Lagstiftningen möjliggör olika former av samarbete, av vilka till exempel modellen med en ansvarig kommun lämpar sig väl för den grundläggande utbildningen. En typisk samarbetsmodell inom utbildningen på andra stadiet, särskilt inom yrkesutbildningen, är samkommunen. 

Kommunernas nya fullmäktige arbetar som bäst med sina strategier. En kommun som anpassar sig smart utreder prognosen för sin egen befolkningsutveckling för flera år framöver och planerar öppet lösningar för tillgängligheten. Ett samarbete innebär inte ett hot, utan tryggande av utbildningen i det egna området. Utöver strukturella samarbeten kan också partiella samarbeten vara lönsamma.

Statsrådets framtidsredogörelse är också precis under behandling i riksdagen. I de alternativa framtidsscenarierna i redogörelsen beaktas bland annat säkerhetshot, den ekologiska krisen, en värld som delas in i block och teknologins makt. I samtliga framtidsscenarier betonas vikten av att sörja för medborgarnas utbildning och kompetensnivå. Kommunernas roll som anordnare av bildningstjänster när det kommer till att stärka befolkningens kunnande, välfärd, delaktighet och samhälleliga förtroende är fullständigt avgörande. Även när vi står inför skrämmande framtidsscenarier är det bra att lägga märke till de saker som vi själva kan påverka i vårt eget land. Då tiderna förändras är det bildningen som bär upp oss.