Demokrati överförs inte automatiskt från en generation till nästa

Det finländska samhället grundar sig på demokrati.  Den har varit en förutsättning för en stabil utveckling, ett utbrett servicesystem och för medborgarnas förtroende för att det gemensamma systemet fungerar. Även om demokratin internationellt sett fortfarande mår bra i Finland är utvecklingen inte enbart positiv.

De ungas intresse för politik har minskat, valdeltagandet sjunker och förtroendet för samhälleliga institutioner vacklar. Det finns dess bättre också små ljuspunkter, såsom antalet kandidater i ungdomsfullmäktigevalet i Esbo: Espoon nuorisovaltuuston ennätysmäärä ehdokkaita.

Trenden är oroväckande. Demokrati överförs inte automatiskt från en generation till en annan, att förstå och uppskatta den är något som byggs upp genom egna erfarenheter. Därför är en ny vision för demokratifostran under beredning. Kommunförbundet har anslutit sig till undertecknarna av visionen och deltar i dess fortsatta utveckling.

De ungas deltagande har minskat

I kommunalvalet 2025 har andelen kandidater under 30 år sjunkit från 8,5 procent i förra kommunalvalet till 7,8 procent. Också andelen 30–39-åringar har minskat. Antalet unga kandidater har kontinuerligt minskat sedan 2008.

Det finns inte någon enkel förklaring på fenomenet. Det är dock klart att om de unga inte nås av möjligheten att påverka i samhället kommer de inte heller att ställa upp som kandidater eller delta i beslutsfattandet.

Demokratifostran är inte ett nytt tema. Den har ingått i nationella riktlinjer i årtionden och det finns många aktörer som sysslar med frågor som gäller unga.
Utmaningen är att arbetet är fragmenterat.

Nu skulle det vara viktigt att se till att kraftsamla för konkreta handlingar. Det är fråga om långsiktigt men viktigt arbete.

Det är värt att notera att var tionde ung man står utanför utbildning och arbete. Dessa unga riskerar bestående utanförskap och att inte delta det i gemensamma beslutsfattandet. Detta är ett hot mot demokratin.

När de unga får uppleva att deras åsikter och verksamhet har betydelse kommer de också att uppskatta samhället de är en del av

Grunden för demokratin byggs hemma men också på dagis och i skolan. Om erfarenheterna av delaktighet uteblir i ett tidigt skede kommer det att märkas vid valurnorna senare. Valdeltagandet är också den bara en del av en fungerande demokrati.

Det är viktigt att de unga lär sig uppskatta, upprätthålla och utveckla demokratin och fungera i ett demokratiskt samhälle. Demokratifostran, att delta och påverka, inleds redan i skolan och daghemmen, där hela åldersklassen är närvarande.

I visionen betonas tanken att demokratifostran inte bara är övning eller låtsaspåverkan. Det innebär att få delta på riktigt.

När de unga får uppleva att deras åsikter och verksamhet har betydelse kommer de också att uppskatta samhället de är en del av.

För att bygga ett demokratiskt samhälle behövs växelverkan och debatt. Målet är inte att hitta den enda rätta infallsvinkeln utan att öka förståelsen och bygga upp förtroendet.

Kommunerna är miljöer för vardagsdemokrati

Kommunerna har en viktig roll i genomförandet av demokratifostran. Kommunerna ordnar småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet i olika förhållanden i hela landet. Kommunernas ungdomstjänster har också en stor betydelse för de ungas delaktighet och stärkandet av demokratin. Bildningstjänsterna är vardagens mötesplatser för barn och unga, platser där de kan bygga upp sina erfarenheter av delaktighet och att göra skillnad.

Elevkårer, ungdomsfullmäktige och olika inkluderande verksamhetsmodeller ger de unga möjlighet att påverka. Många kommuner har utvecklat praxis som hjälper unga att se transparensen i beslutsfattandet och uppleva delaktighet i sin vardag. Elevkårer och ungdomsfullmäktige konkretiserar demokratins spelregler inom de ungas egna verksamheter. Teman som är viktiga för de unga sporrar dem att påverka tillsammans.

Lokaldemokrati är en ny säkerhetsfråga

Demokratifostran är nära knuten till säkerheten i det dagliga livet och rättvisan mellan generationerna. De beslut som kommunerna fattar idag påverkar direkt barnens och de ungas välmående, mobilitet, fritid och möjligheter att delta. Att beakta de ungas synpunkter kan potentiellt betyda mycket bättre beslutsfattande i kommunerna. 

Förtroendet ökar om de unga upplever att de blir hörda. Förtroendet i sin tur ökar tryggheten: en känsla av att samhället fungerar och bryr sig om en.

Kunskap, vilja och handling

De tre principerna för visionen för demokratifostran:
Kunskap, så att de unga förstår hur samhället fungerar och kan bedöma informationen de får.

Vilja att arbeta för det gemensamma bästa.

Handling, så att deltagandet inte bara blir en idé utan syns i verksamheten.

Demokratin är stark när den syns i vardagen. Och kommunen tryggar vår vardag.