Kommundemokratin i fokus - hur räddar vi kommundemokratin?
Kommunförbundets demokratiarbete syftar till representativ demokrati i kommunerna och till att stärka och utveckla förutsättningarna för kommuninvånarnas direkta delaktighet.
Vårt mål är att utveckla metoderna för de förtroendevaldas arbete och att stärka de politiska organens ställning samt att stödja verksamhetsformer som ökar och kompletterar kommuninvånarnas delaktighet och aktivitet.
Vi ger rådgivning till förtroendevalda och tjänsteinnehavare i kommunerna och samkommunerna i frågor som gäller representativ och direkt demokrati.
Kommundemokratin i fokus: Kommunförbundets utvecklingsarbete för att rädda kommundemokratin
Är en kommun längre en kommun om beslutsfattarna väljs genom sämjoval?
Kan vi längre tala om representativitet eller demokrati om bara drygt hälften använder sin rösträtt?
Hur bevaras förtroendet för kommunen om beslutsfattandet fjärmas från kommuninvånarnas vardag?
Lågt valdeltagande en utmaning för kommundemokratin
I kommunalvalet 2025 sjönk valdeltagandet till rekordlåga 54,2 procent, vilket är den lägsta nivån på omkring 70 år.
Det finns mycket stora skillnader i valdeltagandet mellan olika kommuner. Vid valet 2025 registrerades det högsta valdeltagandet i Larsmo (77,7 %) och det lägsta i Kajana (45,3 %).
Antalet kandidater i kommunalvalet 2025 minskade drastiskt – alla partier har svårt att få fram kandidater. I vissa kommuner är det dessutom svårt att få tillräckligt många att ställa upp i valet, och få representanter enligt kvotbestämmelsen till nya organ.
Endast drygt en tredjedel av kommuninvånarna är intresserade av kommunalpolitik, och mycket få är intresserade av att ställa upp som kandidater i val. I synnerhet gäller detta unga. En osaklig debatt- och beslutskultur, trakasserier och hot återspeglas på valen och arbetet. Var femte kommuninvånare upplever att beslutsfattarna lyssnar på kommuninvånarnas åsikter.
Kommundemokratin måste räddas!
Kommundemokratins tillstånd är oroväckande. Det krävs en gemensam målbild och insatser för att stärka den kommunala demokratin, också mellan valperioderna.
Kommunförbundet utarbetar hösten 2026 ett eget förslag till hur kommundemokratin kan räddas. Våra lösningsförslag syftar till att engagera relevanta samhällsaktörer i arbetet med att utveckla kommundemokratin. Vi vill också bidra till att stärka en konstruktiv och förtroendefull debattkultur.
Frågor som behöver diskuteras
Frågor som behöver diskuteras gäller till exempel val och representativ demokrati, mer specifikt försök med elektronisk röstning, behov av att reformera valsystemet, rösträttsåldern, partiernas roll, val för barn och unga, och inkluderande ledarskap. Också teman inom ett ämne delaktighet och inflytande mellan valen: påverkansorgan, civilsamhället, delaktighet för olika grupper av invånarsgrupper och språkgrupper, demokratifostran, uppskattning av de förtroendevaldas arbete, debatt- och beslutskulturens betydelse. Ytterligare kommunikation om demokrati, till exempel kommunikation och klarspråk, och mediernas roll. Sist på listan, teman inom demokratins framtid: digitalisering och artificiell intelligens, demokrati när strukturerna förandras, demokrati i EU och internationell kontext.
Vi kartlägger också god praxis som kommunerna och städerna tillämpar redan nu för att främja kommuninvånarnas delaktighet. Läs mer
Frågor som behöver diskuteras
Val och representativ demokrati
Försök med elektronisk röstning

Rösträttsåldern
Reformering av valsystemet
Val för barn och unga
Inkluderande ledarskap
Delaktighet och inflytande mellan valen
Påverkansorgan och civilsamhället
Delaktighet för olika grupper av invånargrupper och språkgrupper
Demokratifostran
Uppskattning av de förtroendevaldas arbete
Debatt- och beslutskulturens betydelse
Kommunikation och demokrati
Kommunikation, klarspråk och mediernas roll
Demokratins framtid
Digitalisering och artificiell intelligens
Demokrati när strukturerna förandrats
Demokrati i EU och internationell kontext
Aktuellt om kommundemokrati
Kommunarenan27
Digifika 12/2026: Samhällskontraktet i en digital tid
Demokratidagen 2026
Kommunernas riktning i den demografiska förändringen: på jakt efter lösningar
Valet i Sverige väckte förundran och lite avund också
Mingla på Kommunmarknaden
Läs mer
Demokratipublikationer
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information om Kommundemokratin i fokus
- Kommunförbundets forskningsverksamhet och forskningsprogram
- Ansvarsperson för Kommundemokratin i fokus -arbete
- Undersökningar om kommundemokrati och ledarskap
- Kommunalvalet
- Kommundirektörsnätverket Grupp44, nätverket för hel- och deltidsanställda ordförande
Hanna Kaukopuro-Klemetti
- Operativt helhetsansvar för Kommunförbundets kommunikation och marknadsföring
- Kommunförbundets synlighet och medierelationer
- Kundrelations- och kriskommunikation
- Kommunikation inom normavveckling och försök
- Samordning och assisterande sakkunniguppgifter vid beredningen av programmet Kuntademokratian tila ja tulevaisuus
Representativ demokrati

Den kommunala självstyrelsen har ett starkt skydd i Finlands lagstiftning. Den kommunala självstyrelsen som fastställs i grundlagen är lika med självstyrelse för kommuninvånarna. Lokalförvaltningen i Finland grundar sig på representativ demokrati. Den representativa demokratin bygger på kommuninvånarnas rösträtt i kommunalvalet vart fjärde år, då de väljer sina representanter till kommunfullmäktige.
Information om kommunens organs uppgifter
Fullmäktiges verksamhet och uppgifter
Fullmäktige väljs av kommuninvånarna och är kommunens högsta organ. Fullmäktige utövar kommunens beslutanderätt, om inte något annat föreskrivs genom lag. I kommunen har fullmäktige den högsta politiska beslutanderätten.
Fullmäktige har helhetsansvaret för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige ska verka för att kommuninvånarna kan delta direkt i kommunens verksamhet och beslutsfattande. Bestämmelser om såväl fullmäktigeledamöternas som andra förtroendevalda personers valbarhet, ställning och befogenheter finns i kommunallagen.
Kommunallagen betonar fullmäktiges roll som strategisk ledare för kommunen, med fokus på att utveckla och dra upp riktlinjer för långsiktiga mål och mål för kommunens verksamhet.
Till fullmäktiges uppgifter hör att:
- fatta beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi
- besluta om grunderna för hur förvaltningen ska organiseras
- fatta beslut om grunderna för ekonomin, finansieringen och placeringsverksamheten samt godkänna budgeten
- besluta om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering
- besluta om de allmänna grunderna för avgifterna för kommunens tjänster och andra prestationer
- besluta om de mål för verksamheten och ekonomin som ska ställas upp för kommunens affärsverk
- besluta om ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för någon annans skuld
- utse ledamöter i kommunens organ, om inte något annat bestäms i lagen
- fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner
- utse revisorer
- godkänna bokslutet och besluta om ansvarsfrihet
- besluta om andra frågor som fullmäktige enligt lagstiftning och andra bestämmelser ska besluta om
Kommunallagens (410/2015) bestämmelser om fullmäktige trädde i kraft 1.6.2017. En motsvarande lista på fullmäktiges lagstadgade uppgifter finns i 14 § i kommunallagen.
Också lagens 37 § om en kommunstrategi trädde i kraft 1.6.2017. I kommunstrategin beslutar fullmäktige om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. När strategin görs upp ska man beakta bland annat kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka.
Styrelsens verksamhet och uppgifter
Kommunstyrelsen är, liksom fullmäktige, ett obligatoriskt organ i kommunen. Kommunstyrelsen har en mycket central roll inom kommunförvaltningen.
I 23 § i kommunallagen föreskrivs att kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Kommunstyrelsen bevakar kommunens intressen, företräder kommunen och för kommunens talan, om inte något annat bestäms i en instruktion.
Kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet ger vid behov dem som företräder kommunen i olika samfunds, institutioners och stiftelsers förvaltningsorgan anvisningar om hur kommunen ska ställa sig till de frågor som behandlas.
I kommunallagen ingår också bestämmelser om kommunstyrelsens befogenheter och valet av styrelseledamöterna.
Nämndernas verksamhet och uppgifter
Nämnderna är organ som är underställda kommunstyrelsen. De sköter uppgifter av bestående karaktär inom sitt område. Det är fullmäktige som beslutar om nämndernas uppgifter.
Nämnderna ska verka i nära anslutning till serviceproduktionen samt leda och övervaka serviceproduktionen i kommunen. Till nämndernas roll hör också att stärka och lyfta fram medborgaraspekten när serviceproduktionen utvecklas.
Nämndstrukturen varierar i kommunerna. Obligatoriska nämnder är endast revisionsnämnden och valnämnden. Fullmäktige kan i en instruktion bestämma att endast fullmäktigeledamöter och deras ersättare väljs till nämnderna. På så sätt vill man betona fullmäktiges makt och politiska ansvar. Nämndledamöternas valbarhet regleras i kommunallagen.
Övriga organ
Kommunens organ är förutom fullmäktige kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer.
Direktioner
Direktioner har en annan ställning än nämnder. De kan lyda under styrelsen eller en nämnd. En direktion kan sköta ett smalare uppgiftsområde, till exempel inom ledningen av en särskild inrättning eller skola.
Också något annat organ än fullmäktige, till exempel en nämnd, kan besluta om valet av direktionsledamöter. Vid valet av ledamöter kan man också tillämpa brukar- eller personaldemokrati. I det fallet kan ledamöterna väljas utgående från ett förslag av personalen eller servicebrukarna inom kommunala affärsverk. Villkoren för valbarhet till direktionen är mindre strikta än för andra organ.
Kommittéer och sektioner
Kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnderna kan tillsätta kommittéer som stöd för sin verksamhet. Deras mandattid är begränsad. Samtidigt som fullmäktige ger fullmakt till en kommitté bestäms också befogenheterna. Befogenheterna kan vara antingen allmänt formulerade eller begränsade till någon specifik uppgift. Valbarheten till kommittéerna har inga strikta begränsningar. Man har på så vis velat betona organets sakkunnigroll.
I kommunernas instruktioner kan det ingå bestämmelser om sektioner i anslutning till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, nämnder och direktioner. Fullmäktige väljer sektionsledamöterna eller ger ett annat organ fullmakt att besluta om att inrätta sektioner och valet av ledamöterna. I allmänhet består sektionerna av ledamöter och ersättare i respektive organ, med vissa undantag.
Utveckling av fullmäktige- och styrelsearbetet
Hur kan man utveckla fullmäktige- och styrelsearbetet?
Utveckling av fullmäktigearbetet
Fullmäktigeavtal
Ett fullmäktigeavtal är ett slags samarbetsavtal som konkretiserar prioriteringarna i fullmäktigearbetet och de årliga temana samt samarbetsrelationerna och principerna för informationsgången.
I fullmäktigeavtalet kan man också ange verktyg och metoder för fullmäktigearbetet vid sidan av de beslutande sammanträdena. Exempel på sådana arbetsformer är remissdebatter, aftonskolor, teamarbete, seminarier, scenario- och framtidsarbete samt ambulerande möten och besök på fältet.
Också metoderna för fullmäktiges strategiarbete kan nämnas i fullmäktigeavtalet. Sådana metoder är bland annat ekonomisk analys, intressentgruppsanalys, SWOT, scenarioarbete samt kommunjämförelser när det gäller verksamhet och ekonomi.
Självvärdering av fullmäktigearbetet
Genom självvärdering kan fullmäktigeledamöterna tillsammans med den professionella ledningen bedöma fullmäktiges arbete, de resultat som har uppnåtts, arbetsformerna och behovet av att utveckla fullmäktigearbetet. I samband med att fullmäktigeledamöterna gör en självvärdering kan de också ge synpunkter på viktiga kommunalpolitiska frågor för kommande fullmäktigeperiod.
Självvärderingen görs till exempel med hjälp av ett enkelt frågeformulär som alla fullmäktigeledamöter besvarar individuellt. Kommunförbundet har utarbetat en formulärmall som kommunerna kan använda för att utvärdera sitt eget fullmäktigearbete. Formuläret kan användas antingen som sådant eller kan omarbetas för att svara på kommunens egna behov.
Läs mer
Utvärdering av styrelsearbetet
Ett gott styrelsearbete är en framgångsfaktor för kommunerna. Styrelsen har en central roll i reformer och styr processen med att utarbeta strategin och genomföra reformerna.
Det lönar sig att börja utveckla styrelsearbetet genom att utvärdera det arbete som styrelsen har utfört under den fullmäktigeperiod som går mot sitt slut. Kommunförbundet har tagit fram blanketter som stöd för utvärderingen. Genom dem kan man klarlägga styrelseordförandenas och styrelseledamöternas, fullmäktigepresidiets och de ledande tjänsteinnehavarnas uppfattningar om hur styrelsearbetet har fungerat och vilka utvecklingsbehoven är.
Utvärderingen fokuserar på:
- Styrelsearbetet som helhet och hur det har fungerat
- Externa och interna samarbetsrelationer
- Koncernstyrningens funktion
- Styrelsen som utövare av ekonomisk makt och utvecklingsmakt
- Styrelsens roll vid styrningen av servicen och fastställandet av personalpolitiken
- Styrelsens verksamhetskultur och arbetsklimat
- Styrelsens interna arbetspraxis och dess funktion
Läs mer
Rekommendation för fungerande styrelsearbete
Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna följer principerna för ett gott styrelsearbete. Konkret betyder det här att man i kommunerna kommer överens om de politiska spelreglerna för styrelsearbetet och fastställer tyngdpunktsområdena för styrelsens arbete.
Ett gott styrelsearbete innehåller följande element:
- strategiskt grepp
- styrelseprogrammet som politiskt avtal
- koncernstyrning
- samarbete med fullmäktige, nämnderna och kommundirektören
- samarbete med samarbetsorganisationer
- styrelseordförandens och styrelseledamöternas verksamhetsförutsättningar
- kompetensområden för kommunstyrelsens ordförande och styrelseledamöterna
- mötesprocedurer och arbetsmetoder
- externa relationer
- image och kommunikation samt utvärdering av arbetet.
När en ny kommunalvalsperiod inleds är det viktigt att fundera på rollen, uppgifterna och arbetskulturen för alla beslutande organ. Kommunstyrelsen har centrala förvaltningsuppgifter och ansvarar för att bereda och verkställa ärenden som går till fullmäktige, verkställa fullmäktiges beslut samt övervakar beslutens laglighet. Styrelsen ansvarar också för kommunens förvaltning och ekonomi samt för koncernstyrningen.
Alltmer resurser måste ändå riktas in på strategisk verksamhet. Genom detta tar man sikte på framtiden och skapar förutsättningar för att leda kommunen. Det är viktigt med framförhållning och framsynthet. Styrelsen ska se till att kommunen håller sig framme i det här arbetet. Utsikterna för valperioden förutsätter förändringsledning, förmåga att omrikta verksamheten och förnyelse.
Kommunens förtroendevalda företräder kommuninvånarna. Ett framgångsrikt styrelsearbete förutsätter att styrelseledamöterna kan samarbeta, har utvecklad politisk omdömesförmåga och förmåga till växelverkan och att de kan arbeta i nätverk och i koncernen. Dessutom behövs grundläggande kunskaper om de normer som reglerar kommunens verksamhet. De här kraven är allt annat än små. Därför gäller det att satsa på utbildning och handledning i början av valperioden. Det är verkligen värt att använda tid till att skapa en god kultur och komma överens om spelreglerna.
Det gäller att garantera de kommunala förtroendevaldas förutsättningar att göra ett gott arbete. Redan sammanträdena i sig kräver mycket tid, för att inte tala om sammanträdesförberedelserna och annat som hör till. En professionell beredning är alltid en grundläggande förutsättning för att styrelsearbetet ska lyckas.
Styrelsen samarbetar också intensivt med kommundirektören. Ett av styrelsens främsta ansvarsområden är att organisera ledningen. Framgångsrika kommuner kännetecknas alltid av gott ledarskap. Det gäller också att komma ihåg att en av kommunens viktiga roller består i att ha hand om personalpolitiken och att vara arbetsgivare.
Det är viktigt att iaktta principerna för ett gott styrelsearbete speciellt nu när kommunerna befinner sig i en mer turbulent och komplex förändringssituation än tidigare. Förändringen kräver ett starkt ledarskap, vilket kan främjas genom målmedvetna åtgärder.
Läs mer
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information om representativ demokratin
- Kommunledning
- Strategisk kommunledning
- Samarbete mellan kommunala tjänsteinnehavare och förtroendevalda
- Kommunförbundets forskningsverksamhet och forskningsprogram
- Ansvarsperson för Kommundemokratin i fokus -arbete
- Undersökningar om kommundemokrati och ledarskap
- Kommunalvalet
- Kommundirektörsnätverket Grupp44, nätverket för hel- och deltidsanställda ordförande
Främjande av kommuninvånarnas delaktighet
Kommunerna kan främja kommuninvånarnas delaktighet på många sätt. Ibland är det fråga om lagstadgade rättigheter för kommuninvånarna att delta, ibland främjas delaktigheten på sätt som utvecklats av kommunerna själva och genomförs frivilligt. Avsikten är att erbjuda kommuninvånarna mångsidiga tillfällen för deltagande. En stark delaktighet och aktiva kommuninvånare skapar samhörighet och bidrar till kommunens livskraft.
Stark delaktighet och aktiva invånare gör kommunen till gemenskapsinriktad, livskraftig och socialt hållbar.
Klassificering av de olika formerna för invånardelaktighet: informationsdelaktighet, planeringsdelaktighet, beslutsdelaktighet och verksamhetsdelaktighet.
Möjligheter att delta och påverka i kommunen
Kommuninvånarnas och servicetagarnas rätt att delta och påverka i kommunala ärenden finns inskriven i 22 § i kommunallagen (22 § (8.2.2019/175)). Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka.
I 22 § i kommunallagen finns exempel på hur invånarnas deltagande och påverkan kan främjas.
Kommunerna erbjuder allt fler möjligheter att delta och nya metoder för deltagande har utvecklats parallellt med de traditionella sätten. De olika sätten att delta som kommunerna erbjuder varierar dock avsevärt från kommun till kommun.
Rapporten Osallistaako kunta, osallistuuko kuntalainen? redogör för vilka möjligheter kommunerna erbjuder för att främja kommuninvånarnas deltagande.
Sätten på vilka kommuninvånarna kan delta och påverka har utvecklats och blivit mångsidigare. Nya sätt att delta har tagits i bruk. Denna utveckling har underlättats genom lagstiftningsändringar.
Hur utvecklar kommunen delaktighetsarbetet?
Det lönar sig för kommunen att anteckna delaktighetsmålen, förverkligandet av målen samt resursfördelningen, uppföljningen och utvärderingen till exempel i form av ett delaktighetsprogram eller en delaktighetsplan för kommunen eller regionen. Dessa kan användas som verktyg för ledningen av delaktighetsarbetet.
Det är också bra att foga delaktighetsprogrammet eller en hänvisning till programmet till kommunstrategin och välfärdsberättelsen. Det säkerställer att delaktighetsaspekten genomsyrar alla kommunala verksamhetsområden och visar vad det konkret innebär exempelvis inom ungdomsservicen, småbarnspedagogiken och miljötjänsterna.
Det ger också en uppfattning om hur de kommunala beslutsfattarna kan stödjas i beslut som främjar hållbar utveckling till exempel ur klimatdemokratins synvinkel.
Målsättning förutsätter en bedömning av utgångsnivån
Målsättningen för delaktighetsarbetet påverkas av kommunens utgångsläge och de strategiska prioriteringarna. Viktigare än att mäta enskilda resultat, såsom antalet uppgiftslämnare i en enkät, är att se helheten i kommunens delaktighetsarbete och verifiera hur verkningsfull delaktigheten är.
Kommunen kan göra en bedömning av utgångsnivån med hjälp av Kommunförbundets självutvärderingsblankett. Den finns i Kommunförbundets publikation Opas kuntalaisten osallistumisen arviointiin (Handbok för bedömning av kommuninvånarnas delaktighet) (På finska). Kommunförbundet har också utarbetat ett elektroniskt verktyg för självutvärdering (På finska). Där har frågorna utformats särskilt för landsbygdsdominerade kommuners behov.
THL har tagit fram en handbok för främjare av delaktighet (2024).
Att leda delaktigheten

Delaktighet som ett verktyg i vardagen – ledning av delaktigheten och resursfördelning
Kommunen har en viktig roll när det kommer till främjande av delaktighet och samhörighet. Kommunen erbjuder också kommuninvånarna olika former av deltagande. En del av dem är lagstadgade och andra frivilliga.
Medborgarnas delaktighet och deltagande ska beaktas när kommunstrategin utarbetas. I strategin ska det fastställas hur genomförandet av det följs upp och utvärderas.
En stark upplevelse av delaktighet har stor betydelse både för individens välbefinnande och för hela samhället. Den uppmuntrar individen att ta hand om sitt eget välbefinnande och vara aktiv i sin egen närmiljö och därmed även öka kommunens livskraft. Den främjar också delaktighet i utvecklingen av kommunens tjänster och aktivt engagemang i föreningar.
När kommunen beslutar sig för att utveckla invånarnas delaktighet måste det finnas en stark gemensam vilja för det. Det gäller för de förtroendevalda, tjänsteinnehavarna och arbetstagarna att fundera på vad kommunen eftersträvar med en ökad delaktighet.
Ett starkt delaktighetsarbete kräver ledarskap och tillräckliga resurser, där kommunikationen är en viktig del.
Checklista för delaktighet:
- Kom överens om tydliga mål för delaktighetsarbetet
- Inrätta en delaktighetsgrupp som är så bred som möjligt, och som också beaktar partnerskap och olika nätverk
- Tilldela en kommunal tjänsteinnehavare ansvaret för delaktighetsarbetet och koordineringen av arbetet
- Kom också överens om hur förverkligandet av arbetets mål ska följas upp och bedömas.
- Koordinatorn för delaktighetsarbetet ser till att arbetet som utförts rapporteras regelbundet till kommunens ledningsgrupp
- Kartlägg de former av delaktighet och möjligheter till deltagande som invånarna har
- Fastställ åtgärder för att stärka delaktigheten och deltagandet och skriv in dem i ett delaktighetsprogram. De kan också vara en del av välfärdsberättelsen eller något annat dokument.
Läs mer på Kommunforbundet.fi:
- Handbok för ledning av delaktighet: Osallistamisen johtamisella kohti kestävämpiä päätöksiä (på finska)
- framitdens kommun
- ledning av hållbar utveckling och uppföljning av kommunsammanslagningar
Kommunikation är en lagstadgad möjlighet
I 29 § i kommunallagen finns bestämmelser om kommunens informationsskyldighet (Kommunallagen 10.4.2015/410). Enligt paragrafen ska kommunen informera sina invånare, tjänsteanvändare, organisationer och andra sammanslutningar om sin verksamhet.
Kommunen ska ge tillräckligt med information om
- tjänster som kommunen ordnar
- kommunens ekonomi
- ärenden som bereds i kommunen
- planer som gäller ärendena
- behandlingen av ärendena
- beslut som fattats samt
- effekterna av besluten.
Kommunen ska också informera om hur man kan delta i och påverka beredningen av besluten.
Öppen kommunikation underlättar vid beredningen
Genom öppenhet i kommunens kommunikation stärks invånarnas deltagande och förtroendet för kommunens verksamhet och beslutsfattande. Det är också ändamålsenligt att informera om pågående ärenden, som till exempel en översyn av antalet verksamhetsställen.
Genom öppen kommunikation får kommunen mångsidig och omfattande information om invånarnas synpunkter, erfarenheter och åsikter och kan beakta dem i beredningen av ärenden. När invånarna tas med i planeringen i ett tillräckligt tidigt skede genom mångsidig kommunikation ger det beredningen något att luta sig mot och möjliggör bättre beslutsfattande. Då är det också färre som begär omprövning och beslutsfattandet blir effektivare.
På sidan Delta och påverka får invånarna veta hur man gör för att delta
Enligt 22 § i kommunallagen (8.2.2019/175) har kommuninvånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och verkningsfulla möjligheter och sätt att delta och påverka.
Kommunen kan berätta om möjligheten att delta och påverka till exempel på sidan Delta och påverka, där det finns samlad information om både lagstadgade och andra sätt att delta i kommunens verksamhet och planering av tjänster. Två tredjedelar av kommunerna har redan information om hur invånarna kan delta på sin webbplats.
På webbplatsen samlas information om både den representativa demokratins och den direkta deltagardemokratins metoder. Infon om den representativa demokratin innehåller information om hur man ställer upp i kommunalval, vad de olika organen gör och var man hittar kontaktuppgifter till de förtroendevalda.
Webbplatsen kan också innehålla information om de lagstadgade påverkansorganens verksamhet, såsom ungdomsfullmäktige, äldreråden och råden för personer med funktionsnedsättning.
Den direkta deltagardemokratins metoder är bland annat invånarinitiativ och kommunala folkomröstningar.
Justitieministeriet erbjuder webbtjänster om demokrati som kommunerna kan ta i bruk avgiftsfritt. De populäraste av Justitieministeriets demokratitjänster, som kommunerna tagit i bruk, är invånarinitiativ.fi och dinåsikt.fi.
På webbplatsen Delta och påverka är det bra att också ha en möjlighet att ge respons. Dessutom lönar det sig att förklara skillnaden mellan officiella initiativ och respons.
På webbplatsen Delta och påverka kan man berätta om pågående enkäter om kommunens verksamhet och informera om invånaraftnar och kundråd i olika servicesektorer. Informationen kan också erbjudas enligt målgrupp, till exempel för fritidsboende eller studerande.
Webbplatsen kan också innehålla information om organisationer och frivilligverksamhet.
Tydlig kommunikation genom flera kanaler når invånarna
I kommunikationen ska man använda ett klart och begripligt språk, och olika invånargruppers behov ska beaktas. I Esbo har man valt engelska som stadens tredje officiella språk parallellt med finska och svenska, eftersom andelen invånare med främmande språk som modersmål redan är 25,9 procent (2025), och den beräknas öka i framtiden.
Kommunen behöver flera parallella kommunikationsmedel och bör komma ihåg bland annat personer med funktionsnedsättningar samt olika språkgrupper. Webben och sociala medier ger möjlighet till kartläggning av åsikter och diskussion. Det är bäst att diskutera spelregler och samarbete också med representanter för lokala medier.
För effektivare växelverkan kan kommunen grunda egna medier, så som man gjort i Uleåborg.
Läs mer
- Anvisningar och handböcker i kommunikation på Kommunförbundets webbplats.
- Öppen förvaltning
- Utbildning i öppen förvaltning eOppiva (på finska): Avoin hallinto on käytännön tekoja
Delaktighetsspel

Målet med delaktighetsspelet
Delaktighetsspelet erbjuder en ram och en plattform för diskussion om möjligheterna med delaktighet och hur den kan tillgodoses. Under spelets gång lär sig deltagarna om olika delaktighetsmetoder.
Syftet med spelet är att göra upp en gemensam plan för det utvecklingsobjekt som utsetts: vilka delaktighetsmetoder som ska väljas samt med vem och enligt vilken tidsplan metoderna ska genomföras.
Vem är spelet avsett för?
Spelet är i första hand avsett för kommunernas personal och för personer som ansvarar för verksamheten. Kommuninvånare och förtroendevalda kan också delta i spelet. Ett lämpligt antal deltagare är 4–8 personer per spelomgång.
Var kan man beställa spelet?
Spelet kan laddas ner gratis på denna sida, men tryckning av spelet och anskaffning av kompletterande material är på spelarrangörens ansvar. För en spelomgång behövs följande material:
- spelplan
- checklista för facilitatorn
- instruktionskort
- metodkort
- röda och gröna spelbrickor
- post-it-lappar
- pennor
Närmare anvisningar och rekommendationer för tryckningskvalitet finns nedan blad bilagorna (på finska).
Informationsprodukter och informationstjänster
Kommunförbundet erbjuder kommunerna verktyg och handböcker för att främja kommuninvånarnas delaktighet samt analyser och data om kommuninvånarnas deltagande.
Verktyg och verksamhetsmodeller
- Verktyg för självutvärdering av delaktighetsverksamheten (På finska)
- Delaktighetsspelet
- Förhandsbedömning av effekterna av kommunala beslut
Publikationer
Handböcker
- Opas kuntalaisten osallistumisen arviointiin
- Kuinka onnistua yhteiskehittämällä?
- Yhdessä elinvoimaa
- Kommuninvånarna i fokus
- Kumppanuuspöydän rakennusopas
- Evataan yhdessä! Vaikutusten ennakkoarvioinnilla kestäviä päätöksiä
- Organisationerna som samarbetspartner till landskap
- Medborgarbudget i kommuner och landskap
- Ohjeita nuorisovaltuuston perustamiseen ja toimintasäännön laatimiseen
Forskningsrapporter
Analyser och datamaterial
Varför lönar det sig att satsa på ett delaktighetsprogram?
När kommunens delaktighetsprogram utarbetas bör man noggrant fundera över varför och hur man vill stärka kommuninvånarnas delaktighet i kommunen. Det är viktigt att börja med lokala behov och också kartlägga de resurser som används för delaktighetsarbetet.
Att invånarna får en stark känsla av delaktighet gagnar kommunen på många nivåer. Det är till nytta inte bara med tanke på individens egen livshantering och eget välbefinnande utan också med tanke på gemenskap och konkret deltagande.
En person som är fäst vid sitt närsamhälle vill satsa på att utveckla sin livsmiljö samt kommunens service och verksamhet. På så sätt kommer kommunen också att gagnas och stärka sin kundförståelse med hjälp av erfarenhetsexpertis. Detta bidrar till att utveckla och organisera lämpliga och högklassiga tjänster enligt invånarnas behov.
En viktig aspekt i delaktigheten är också invånarnas ökade självständighet och ansvarstagande. På det hela taget bidrar en stark känsla av delaktighet hos invånarna till kommunens livskraft och sociala kapital.
Läs mer:
- Osallisuustyön johtaminen ja osallisuusohjelman teko (THL, på finska)
Exempel på kommunernas program och planer för delaktighet
- Helsingfors
- Jyväskylä (på finska)
- Karleby
- Vasa
- Vanda
- Villmanstrand (på finska)
- Åbo
- Kimitoö
- Esbo
Hurdana sätt att delta använder kommunerna?
Olika former av invånardelaktighet kan klassificeras enligt följande: delaktighet i information, delaktighet i planering, delaktighet i beslut och delaktighet i verksamheten. Det lönar sig för kommunen att erbjuda invånarna och kunderna så många slags möjligheter att delta som möjligt.
Medborgarbudget
Medborgarbudgeten är ett sätt att involvera invånarna i diskussionen, planeringen och besluten om gemensamma skattemedel. Det finns inte bara ett rätt sätt att genomföra medborgarbudgetering, utan den kan tillämpas på många olika sätt.
Medborgarbudgeteringen kan tillämpas i många olika situationer, för att tillgodose många slags behov och lösa olika problem. Den kan utnyttjas när man planerar och fattar beslut om till exempel investeringar eller tjänster.
Läs mer:
- Helsingfors
- Tusby (på finska)
- Tammerfors (på finska)
Användarperspektiv, samutveckling och servicedesign
Användarperspektiv innebär att servicen utvecklas utgående från invånarnas behov och att fokus i utvecklingen flyttas från producenten till användaren. Tjänster produceras utgående från ett användarperspektiv med hjälp av metoder för servicedesign.
Med samutveckling avses en process för utveckling av produkter eller tjänster där olika aktörer deltar: kunder, sakkunniga och tjänsteproducenter. Det praktiska genomförandet varierar, liksom de olika skedena som involverar parterna.
Servicedesign innebär att servicen planeras tillsammans med användarna genom designmetoder. Sådana är till exempel olika visuella metoder.
Läs mer:
COSIE-projektet (2017-2021) på engelska
Rundabordssamtal
Rundabordssamtalet är en smidig delaktighetsstruktur där kommunen kan möta de lokala invånarna och aktörerna som jämlika partner.
Ett rundabordssamtal kan vara:
1. Platsbaserat, regionalt
2. Servicebaserat
3. Sakbaserat
Aktörer vid rundabordssamtalen kan vara exempelvis organisationer, företag, församlingar, invånare och frivilliga aktörer, kommunens påverkansorgan och kommun- eller stadsdelsföreningar samt byaföreningar.
Läs mer:
Tipsa oss om demokratiexempel i din kommun!
Kommunförbundet utreder hur kommunerna arbetar med frågor såsom delaktighet, demokratifostran och kommunikation med invånarna. Vi samlar in exempel på god praxis för att sprida som inspiration till andra kommuner. Berätta om lyckade och innovativa sätt hur din kommun främjar demokratin!
Det kan till exempel handla om att
- kommunicera med sina invånare på ett tillgängligt, inkluderande sätt
- involvera olika grupper i samhället: att ordna diskussionskvällar, använda digitala plattformar för att höra åsikter eller andra innovativa sätt att ge möjlighet till diskussion och deltagande för olika typer av invånare
- satsa särskilt på att barn och unga får lära sig mer om kommunen, samhället, deltagande i val och röstning och andra samhällsfenomen
- hitta nya sätt att förbättra samarbetet mellan förtroendevalda samt mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare genom olika satsningar som bygger förtroende och främjar en öppen dialog i kommunens beslutsfattande
Du kan enkelt lämna in exempel från din kommun genom att fylla i den här blanketten. Det räcker med en kort beskrivning och dina kontaktuppgifter, så hör vi av oss om vi behöver mer information. Vi tar gärna emot flera exempel - fyll då i blanketten flera gånger.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Vi betjänar kommunernas personal och förtroendevalda i frågor som gäller deras uppgifter. Om du behöver rådgivning rekommenderar vi att du i första hand skickar din förfrågan via formuläret i vår rådgivningstjänst.
- Kommunförbundets forskningsverksamhet och forskningsprogram
- Ansvarsperson för Kommundemokratin i fokus -arbete
- Undersökningar om kommundemokrati och ledarskap
- Kommunalvalet
- Kommundirektörsnätverket Grupp44, nätverket för hel- och deltidsanställda ordförande
- Kommunledning
- Strategisk kommunledning
- Samarbete mellan kommunala tjänsteinnehavare och förtroendevalda
Kommunpolitikern Live
Kommunpolitikern Live är en serie webbinarier om kommunalt beslutsfattande, ledarskap, organisation, demokrati och förtroendevalda som anordnas av Finlands Kommunförbund.