Invånarantalet steg i 77 kommuner och sjönk i 227 kommuner år 2025

Vet du hur många som bor i din kommun och hur mycket invånarantalet steg eller sjönk förra året? Vet du vad kommuninvånarnas medelålder är, hur många av invånarna som är infödda ortsbor, och hur många som har utländsk bakgrund? Allt detta finns i Statistikcentralens nyaste befolkningsstatistik. 

Även om den nya befolkningsstatistiken från 31.12.2025 publicerades den första april, är statistiken den mest tillförlitliga och bästa tillgängliga datan som finns om Finlands befolkning och dess fördelning enligt kommun, landskap och andra områdesindelningar. Befolkningsuppgifterna är grunden för nästan all statistik. Uppgifterna är också viktiga för kommunernas finansiering, eftersom de färskaste befolkningsuppgifterna bland annat används vid beräkningen av statsandelarna. Befolkningsuppgifterna för den sista dagen år 2025 används alltså för första gången för att beräkna statsandelarna för 2027.

Invånarantalet för hela landet är nu officiellt 5 652 881. Det är en ökning på 16 910 personer på ett år. Alla nio städer med över 100 000 invånare ökade i befolkning, men deras inbördes storleksordning förblev oförändrad. Helsingfors hade 694 392 invånare vid årsskiftet, och befolkningen ökade med 10 374 personer. Om tillväxten fortsätter i samma takt kommer Helsingfors att ha mer än 700 000 invånare redan i år. 

Pelkosenniemi växte mest i förhållande till sin storlek, Åbo låg i täten av de stora städerna

Av de största städerna växte Åbo mest (1,7 %) i förhållande till sin storlek. I Helsingfors och Esbo var ökningen 1,5 procent. Med sin tillväxtprocent placerar sig Åbo på plats 5 bland kommunerna i hela landet. Före Åbo kom Pelkosenniemi (2,4 %), Pyhäntä, Kittilä och åländska Föglö.

Sottunga är fortfarande den kommun som har minst invånare, 101 personer. De åtta minsta kommunerna ligger alla på Åland. Lestijärvi med sina 656 invånare (en minskning på 9 personer) är den minsta kommunen på fastlandet, följd av Luhanka och Karlö, som för all del också är en ö.

Av Finlands 308 kommuner ökade befolkningen i 77. Invånarantalet minskade i 337 kommuner och förblev detsamma i fyra kommuner. I slutet av förra året bodde sammanlagt cirka 2 107 000 invånare i dessa kommuner med befolkningsförlust, medan de ett år tidigare hade cirka 17 000 invånare flera.

Den största befolkningsminskningen i förhållande till sin storlek hade skärgårdskommunen Kökar på Åland, där invånarantalet minskade med 16 personer, dvs. hela 7 procent. Kannonkoski förlorade 4,1 procent och Rautjärvi 4,0 procent av sin befolkning. 39 kommuner hade en befolkningsminskning på över 2 procent. Alla dessa hade färre än 10 000 invånare och bara fyra av dem hade fler än 5 000 invånare.

Stora skillnader i kommuninvånarnas åldersstruktur

För den kommunala ekonomin och servicen är antalet barn och deras andel av befolkningen en viktig siffra. Antalet barn under 15 år är naturligtvis störst i de stora städerna, men i förhållande till resten av befolkningen har Larsmo flest barn, 29,8 procent, och därefter kommer Limingo och Tyrnävä, där andelen också överstiger 25 procent. Andelen barn under 15 år i hela landet är 14,3 procent. Här ligger Kökar, Rääkkylä och Puumala i den andra änden av skalan; mindre än 7 procent av deras invånare är barn. Av de största städerna är det bara Esbo (17,2 %) och Vanda (16,0 %) i huvudstadsregionen som överstiger landets genomsnitt i fråga om andelen barn. I Åbo är andelen barn 12 procent och i Tammerfors 12,3 procent.

När vi går vidare från barn till pensionärer har vi nästan den motsatta situationen: När det gäller personer över 65 år är Rääkkylä nummer ett och Puumala nummer tre. Limingo och Larsmo ligger också här i den andra änden av skalan. När man ser på medelåldern för hela befolkningen är det inte överraskande att det är samma kommuner som är ytterligheter också i den statistiken. Medelåldern i Rääkkylä är 59,5 år, den högsta i Finland. Den lägsta medelåldern finns i Larsmo, 34,1 år. Medelåldern för hela landet ligger på 44,1 år.

Utan invandring skulle Finland ha färre än fem miljoner invånare

Utan invånare med utländsk bakgrund skulle Finlands befolkning ligga på knappt under 5 miljoner. Antalet invånare med utländsk bakgrund är cirka 661 999, dvs. 11,7 procent. En invånare med utländsk bakgrund är en person vars båda föräldrar eller den enda kända föräldern är född i utlandet. Även om befolkningen utan dem med utländsk bakgrund skulle vara mindre än fem miljoner, bodde det ändå i slutet av förra året över fem miljoner människor i Finland som är födda i Finland. Det beror på den ovan nämnda definitionen, nämligen att ett barn räknas som person med utländsk bakgrund om barnets föräldrar är födda utomlands.

Antalet invånare med främmande språk som modersmål, dvs. någon som har ett annat registrerat modersmål än finska, svenska eller samiska, är cirka 646 000. Att ha ett främmande språk som modersmål är alltså inte samma sak som att ha utländsk bakgrund. 

Antalet och andelen invånare med främmande språk som modersmål varierar avsevärt mellan kommunerna. Mest invånare med främmande språk som modersmål finns det i Vanda (29,9 %) och Esbo (25,9 %). Växthusstaden Närpes kommer på tredje plats med 22,5 procent. Merijärvi i Norra Österbotten har den lägsta andelen personer med främmande språk som modersmål, och också den största andelen finskspråkiga. Även i Reisjärvi och Luhanka ligger andelen invånare med främmande språk som modersmål under en procent.

Infödda och utflyttade ortsbor

En intressant vinkel är också att granska hur stor del av befolkningen som är infödda ortsbor och hur stor del som är inflyttade, samt naturligtvis hur många infödda ortsbor som bor någon annanstans i Finland. I Helsingfors bor det nu nästan 700 000 invånare, men i hela landet finns det ”bara” cirka 510 000 infödda helsingforsbor. Av dessa bor färre än 270 000 i Helsingfors, vilket betyder att nästan hälften har bosatt sig i en annan kommun, och att nästan 430 000 av dagens helsingforsare inte är födda i staden.

I genomsnitt är cirka 41 procent av befolkningen födda i kommunen som de bor i. Spridningen är dock stor. Den största andelen infödda finns i Kuhmo, där över 5 400 av de 7 300 invånarna, dvs. cirka 74 procent, är födda i Kuhmo. Det innebär att 26 procent av dagens Kuhmobor har flyttat in någon annanstans ifrån. Sammanlagt finns det nästan 14 500 personer med rötter i Kuhmo som vandrar omkring någonstans i Finland, så av alla ursprungliga Kuhmobor bor bara 37,5 procent i kammarmusikstaden Kuhmo, och cirka 9 000 personer sprider Kuhmoandan på annat håll än i själva staden.

Perho, Kinnula och Pudasjärvi är nästa i tur när man granskar andelen infödds.

I den andra änden av skalan finns Finlands minsta stad Grankulla, som omges av Esbo och som också har landets lägsta skatteprocent. Av de cirka 10 300 invånarna är bara drygt 1 300 infödda, vilket motsvarar 12,7 procent av Grankullas befolkning. Överraskande nog finns det också bara 4 505 personer som är födda i Grankulla. Av dem har alltså över 3 000 flytt över stadsgränsen. Staden har dock över 9 000 invånare som är födda på annat håll, som inte tycker att det gör något att Grankulla har näst minst mark per invånare efter Helsingfors. Grankulla är samtidigt också den enda kommunen där det nuvarande invånarantalet är mer än dubbelt så stort som antalet personer som fötts (och fortfarande lever) i kommunen.

Det finns många intressanta perspektiv att granska i befolkningsstatistiken. Det är en sak att titta på befolkningsförändringar under ett enskilt år, men ännu intressantare och framför allt viktigare att titta på och förutse förändringar på lång sikt. Utöver den totala befolkningsmängden är det för kommunernas ekonomi och verksamhet viktigare att notera utvecklingen i antalet barn, eftersom kommunernas viktigaste och dyraste tjänster är grundläggande utbildning för barn och småbarnspedagogik. 

För välfärdsområdena är det i stället utvecklingen av antalet äldre som är relevant. I kommunerna hoppas man naturligtvis att välfärdsområdenas ledning också granskar befolkningsstatistiken enligt kommun, eftersom servicebehovet och dess utveckling även inom välfärdsområdena varierar avsevärt.