Kommunernas ekonomiska läge: Trots knappa resurser är stämningen lugn

Under det senaste året har kommunernas ekonomiska utveckling varit svag, eftersom skatteinkomsterna har utvecklats dåligt och kostnaderna har drivits upp av bland annat lönehöjningar och en allt högre arbetslöshet. Även kommunernas statsandelar har skurits ner med gradvis ökande nedskärningar. 

Trots detta är de kommunala ekonomidirektörernas bedömningar av den nuvarande ekonomiska situationen lugnande. Kommunförbundet har utrett stämningarna bland ekonomidirektörerna genom Ekonomibarometern som utfördes i början av september. Enkäten besvarades av hela 208 ekonomidirektörer i kommunerna. 

Ekonomidirektörerna bedömde det rådande ekonomiska läget på skalan 1–6, där en etta var mycket dåligt och en sexa mycket bra. Hela 65 procent av de tillfrågade gav en bedömning nära medelvärdet (ganska dåligt eller ganska bra). Jämfört med tidigare enkäter var det ändå en större andel som bedömde kommunens ekonomiska läge som ganska bra. Medelvärdet för frågan (3,4) ligger på samma nivå som under tidigare höstar.  

När man tittar på det ekonomiska läget enligt kommunstorlek och regionalt, varierar svaren mer. Kanske något överraskande upplevdes den nuvarande ekonomiska situationen som starkast i de minsta kommunerna, dvs. i kommuner med färre än 5 000 invånare. Regionalt varierar stämningarna mer. Medan medeltalet av bedömningarna i Kymmenedalen var 2,0 (dåligt) steg betyget i Mellersta Österbotten till 4,0 (ganska bra). Skillnaderna i svaren förklaras bland annat av den gröna omställningen, den allmänna konjunkturen, kommunernas olika befolkningsstruktur och kommunernas egna anpassningsåtgärder. 

Stora engångsposter försvinner från kommunekonomin 2026

I år har statistiska uppgifter om läget inom den kommunala ekonomin färdigställts av bland annat Statskontoret. Siffrorna var oroväckande redan i början av året, och statistiken i slutet av juni ser inte bättre ut. Under januari–juni 2026 är räkenskapsperiodens resultat för kommunerna och samkommunerna klart mindre än tidigare år. Nu ligger det på bara cirka 30 miljoner euro, medan det i fjol vid den här tiden var cirka 250 miljoner euro på plus. 

Vad beror nedgången på? Det handlar naturligtvis om att extraordinära inkomster under vissa år förskönat räkenskapsperiodens resultat för kommunsektorn med hundratals miljoner euro. I år blir det mindre av sådana engångsposter som gällt försäljning av tillgångar.

I det här skedet av året finns det fortfarande många osäkerhetsfaktorer i tolkningen av de enskilda kommunernas ekonomiska situation, eftersom situationen på kort sikt kan påverkas av till exempel en enskild rättelse av skatteinkomster eller en låneamortering. Det är dock mycket sannolikt att både de största plusresultaten och de största minusresultaten i år kommer att gälla de stora städernas bokslut. I kommunsektorn pågår för närvarande ett omfattande arbete för att få inkomster och utgifter i balans, framför allt i stora städer som Vanda och Esbo, där ekonomiska anpassningsprogram har inletts.

Också Statistikcentralen har nyligen färdigställt förhandsuppgifter om utvecklingen i den offentliga sektorn under januari–juni. Den offentliga sektorns underskott, som nästan helt gäller statsförvaltningen, har hållits på omkring 4 procent av BNP under cirka ett år. Den övriga offentliga sektorn, dvs. socialskyddsfonderna och lokalförvaltningen, håller sig kring nollstrecket. De icke säsongsrensade siffrorna visar att välfärdsområdena har stärkt sina buffertar under början av året. Det gäller i viss utsträckning också kommunalförvaltningen. Även arbetspensionsanstalterna har fått större överskott, eftersom de har sålt av sina fastighetstillgångar under de senaste månaderna.  

Det har alltså kommit många bud om kommunernas ekonomiska situation. Uppsvinget i samhällsekonomin och de höjda BNP-prognoserna för innevarande år syns ännu inte i kommunernas kassor. Tvärtom ser kommunernas ekonomiska läge snarare ut att bli mer ansträngt. Å andra sidan är omfattningen av kommunernas ekonomiska problem mycket liten i förhållande till statens underskott. Så länge man inte hittar fungerande lösningar för att balansera statsfinanserna är detta dock mer en risk än en lättnad för kommunerna.