Utbildningen har inte skonats från nedskärningar under regeringsperioden

Den offentliga skulden har redan ökat till nästan 90 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Utan anpassningsåtgärder och med ökande försvarsutgifter hotar den offentliga skuldkvoten enligt Finlands Banks uppskattning att stiga så att den är upp i 130 procent år 2035. Ekonomerna har därför gång på gång påtalat att de offentliga finanserna kan närma sig en balans bara om man sätter in både konkreta åtgärder som påverkar inkomsterna och utgifterna på lång sikt och genomför strukturella reformer som stöder ekonomisk tillväxt.

En alltför hög skuldsättning är ett bekymmer också för kommunerna, eftersom höga lånekostnader minskar deras ekonomiska handlingsutrymme, särskilt när kommunens inkomstbas av någon anledning inte utvecklas som den borde. I största delen av kommunerna bromsas inkomstbasens utveckling av en minskande och åldrande befolkning, men också av en långvarigt svag ekonomisk tillväxt och ökad konjunkturkänslighet. På grund av dessa orosmoment har vissa städer själva beslutat om ett skuldtak i euro under valperioden eller om ett stopp för ökningen av sammanlagda ansvar. 

Kommunerna har ytterligare en orsak till oro inför det nya anpassningstryck som anhopas till nästa regeringsperiod. Den finanspolitiska parlamentariska arbetsgruppen har buntat ihop staten och lokalförvaltningen till en helhet i fråga om skuldsättningen. Detta är förståeligt, men underskotten inom sektorerna är av helt olika dimensioner. Medan Finansministeriet i sitt ramförslag till statsfinanser har räknat med ett underskott på omkring 16 miljarder euro i statens budgetekonomi, är det uppskattade underskottet för kommunerna cirka en miljard euro. Mot denna bakgrund ter sig kommunernas underskott litet. 

Detta i kombination med kommunernas beskattningsrätt kan dock locka beslutsfattarna att deloptimera statligt ansvar till kommunerna. Det har skett flera gånger under den pågående regeringsperioden. Kommunernas statliga finansiering har skurits ner både genom direkta nedskärningar i statsandelarna och genom olika normavvecklingsprogram och minskade integrationspengar. Även AN-reformen och andra reformer som drivits igenom av regeringen Orpo har utan kompensation till kommunerna gett dem ansvar för finansieringen av sysselsättningstjänsterna, arbetsmarknadsförmånerna och utkomststödet till ett belopp av flera hundra miljoner euro. Kommunal medfinansiering har också förhandlats fram för många statliga trafikprojekt. På riksnivå är vi efter sådana regeringsperioder tillbaka på ruta ett: anpassningsåtgärder har vidtagits, men underskotten i kommunekonomin är fortfarande av storleksklassen en miljard euro. 

Pengarna till de extra notor som statens beslut gett upphov till tas från andra verksamheter i kommunerna, som har mycket olika ekonomisk situation. Största delen av kommunernas nettokostnader går till utbildning. 

Därför känns det märkligt att budgetchef Mika Niemelä i sin annars så utmärkta kolumn upprepar mantrat om att utbildningen, i likhet med försvaret och pensionerna, skulle ha varit skyddad från nedskärningar eller helt undantagits från reformer under den pågående regeringsperioden. 

Sådana här uttalanden är som ett rött skynke för kommunerna, eftersom utbildningstjänsterna i praktiken alltid är föremål för nedskärningar när beslutsfattarna klubbar igenom statsandelsnedskärningar för kommunerna eller ålägger dem nya skyldigheter utan full kompensation. Kommunernas ekonomi är inte en anslagsekonomi där tjänsterna produceras i egna silor och med egen separat finansiering, utan verksamheterna finansieras från samma kassa. 

När ytterligare nedskärningar diskuteras under kommande år får ingen utgifts- eller inkomstpost lämnas utanför diskussionen. Det behövs också nytänkande, prioriteringar samt ökad kompetens och produktivitet. Det här behöver kommunerna vara beredda på. Det minskande antalet barn, särskilt på tätbefolkade orter, ger ypperliga möjligheter till detta. Diskussionen bör dock inte inledas med lösa förenklingar som leder bort uppmärksamheten från lösningar.