Tiera-avgörande aktualiserar frågan om bestämmande inflytande

Diskussionen om anknutna enheter har de senaste åren utgått från ägandeperspektivet, och en ändring av upphandlingslagen trädde i kraft i juni. Den nya rättspraxisen går dock tillbaka till de grundläggande frågorna. 

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade den 29 september 2026 sitt beslut om Tiera Ab:s ställning som en anknuten enhet. HFD ansåg att staden inte utövade sådant bestämmande inflytande över Tiera att den kunde köpa tjänster av Tiera som upphandling hos en anknuten enhet.  

Avgörande för beslutet var avsaknad av representation i styrelsen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att beslutanderätten över Tieras strategiska mål och viktiga beslut i sista hand legat hos styrelsen. Staden har dock varken haft en styrelseplats eller en gemensam representant i bolagets styrelse. Enligt HFD var styrgruppernas ställning, som hade prövats i en lägre rättsinstans, inte avgörande för bolagets beslutsfattande eller för utövandet av bestämmande inflytande.  

HFD avslutar beslutet genom att konstatera att eftersom staden saknar bestämmande inflytande, var det inte var nödvändigt för domstolen att bedöma Tieras försäljning till utomstående eller att avgöra de övriga delägarnas ställning som anknuten enhet till Tiera. Eftersom upphandlingskontraktet redan hade ingåtts fanns det inte längre förutsättningar att ålägga några egentliga påföljder.  

Löste beslutet ändå något mer än bara en enskild stads situation? Inte direkt, men nog indirekt. Utdrag från beslutet: Eftersom Tiera inte kan anses vara […] stads anknutna enhet […], borde bestämmelserna i upphandlingslagen ha tillämpats på upphandlingen. Med andra ord, eftersom det aktuella kontraktet inte var ett kontrakt med en anknuten enhet, borde tjänsten ha konkurrensutsatts. Framöver betraktas inköp från bolaget som direktupphandling. 

Beslutet ledde inte till några kännbara böter, men framöver är upphandlingar från Tiera ogrundade, det vill säga olagliga direktupphandlingar, även för många andra ägares del. Dessutom, eftersom många ägare sannolikt saknar bestämmande inflytande, bidrar deras inköp varje dag till att ytterligare öka omfattningen av försäljningen till utomstående. 

I detta fall betonade HFD betydelsen av en styrelseplats som ett bevis på bestämmande inflytande, eftersom bolagets beslutsfattande baserades på det. En styrelseplats kan vara gemensam för flera ägare, så länge styrelseledamoten vet vilka ägare hen företräder. Enligt EU-rättspraxis kan även ett annat beslutsorgan än styrelsen vara avgörande för bestämmande inflytande, men enligt HFD var så inte fallet i Tiera.  

Fallet betonar betydelsen av att bestämmande inflytande utövas i praktiken. Till följd av ändringen av upphandlingslagen ska den som använder tjänster från en anknuten enhet från och med juli 2027 utöver bestämmande inflytande även ha en ägarandel på 10 procent. Ett särskilt viktigt ord i det här sammanhanget är ”utöver”, då 10 procent i sig inte betyder att bestämmande inflytande utövas. 

Den gamla anvisningen har åter blivit aktuell: den som äger en anknuten enhet måste säkerställa att inte bara det egna utan även de övriga ägarnas bestämmande inflytande faktiskt utövas. Utan bestämmande inflytande är ett köp inte en upphandling från en anknuten enhet.