Cirkulär 14/2017, 29.5.2017, Ida Sulin

Den allmänna dataskyddsförordningen

Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning trädde i kraft i maj 2016 och den ska tillämpas nationellt från den 25 maj 2018. I detta cirkulär behandlas kraven i dataskyddsförordningen ur den registeransvariges, personuppgiftsbiträdets och den registrerades synvinkel. Här behandlas också förordningens krav på verksamheten och konsekvenser för avtal.

Dataskyddsförordningen tillämpas på behandlingen av personuppgifter både inom den offentliga och den privata sektorn. Syftet med förordningen är att säkerställa människors rätt till skydd av sina personuppgifter och därmed deras rätt till skydd för privatlivet också i digitaliseringens tid.

Närmare upplysningar:

E-postservice: forvaltningsjuristerna@kommunforbundet.fi

Ida Sulin, jurist, tfn 050 563 3023
Tuula Seppo, sakkunnig, tfn 050 428 8255

Dataskyddsförordningen

Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (EU 679/2016) trädde i kraft i maj 2016 och den ska tillämpas nationellt från den 25 maj 2018. Förordningen tillämpas på behandlingen av personuppgifter både inom den offentliga och den privata sektorn. Den ersätter personuppgiftsdirektivet från 1995 och personuppgiftslagen (523/1999) som stiftades för att implementera direktivet nationellt. Parallellt med förordningen kommer det att stiftas en ny dataskyddslag.

Syftet med förordningen är att säkerställa människors rätt till skydd av sina personuppgifter och därmed deras rätt till skydd för privatlivet också i digitaliseringens tid. Regleringen strävar efter att anta de utmaningar som den snabba tekniska utvecklingen ställer och stärka människors rätt att ha kontroll över sina personuppgifter. Ett annat syfte är att fastställa regler för det fria flödet av personuppgifter inom EU.

Förordningen ger både den personuppgiftsansvarige (i personuppgiftslagen: den registeransvarige) och personuppgiftsbiträdet (i personuppgiftslagen: registerföraren) nya uppgifter och skyldigheter. Den registrerade får nya rättigheter. Förordningen tar ställning till hur personuppgifter ska behandlas lagligt och anger när, hur och av vem personuppgifter får behandlas.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning): http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&from=sv

Tillämpningsområde och definitioner

Förordningens tillämpningsområde (artikel 2 och 3)

Dataskyddsförordningen ska tillämpas på automatisk behandling av personuppgifter. Förordningen tillämpas också på annan behandling av personuppgifter när de personuppgifter som ska behandlas utgör en del av ett register.

Dataskyddsförordningen ska tillämpas på behandlingen av personuppgifter inom ramen för den verksamhet som bedrivs av en organisation som är etablerad i unionen, oavsett om behandlingen utförs i unionen eller inte. Vidare tillämpas förordningen också i vissa situationer på organisationer som är etablerade utanför unionen. Förordningen ska tillämpas på exempelvis behandlingen av uppgifter om personer som befinner sig i unionen, om behandlingen har anknytning till utbjudande av varor eller tjänster till personerna eller anknytning till personernas beteende.

Förordningen är inte tillämplig på fysiska personers behandling av personuppgifter som ett led i verksamhet som är helt och hållet privat eller har samband med personens hushåll och saknar koppling till yrkes- eller affärsmässig verksamhet. Privat verksamhet eller verksamhet som har samband med hushållet kan omfatta till exempel innehav av adresser eller aktivitet i sociala nätverk i samband med sådan verksamhet.

Dataskyddsförordningen är inte tillämplig på verksamhet som gäller nationell säkerhet. Förordningen är inte tillämplig på EU:s medlemsstaters behandling av personuppgifter när de agerar inom ramen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Förordningen är inte heller tillämplig på behandling av personuppgifter som behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Regleringen bygger på EU:s direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF).

Viktiga definitioner (artikel 4)

Dataskyddsförordningen definierar personuppgift mer detaljerat än den gamla personuppgiftslagen och tar upp exempel på uppgifter som definieras som personuppgifter.

Med personuppgift avses i förordningen varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.

Enligt definitionen kan en personuppgift vara till exempel en lokaliseringsuppgift som säger någonting om en viss person; ett fotografi som i kombination med exempelvis adressuppgifter säger någonting om en viss person eller om personens levnadsförhållanden; eller en IP-adress som kan kopplas till en viss person; eller användarnamn.

Med behandling av personuppgifter avses en åtgärd eller kombination av åtgärder som berör personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om det utförs automatiserat eller inte, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.

Ett personregister är en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängligt enligt särskilda kriterier. Datamassan kan vara centraliserad, decentraliserad eller spridd på bestämda grunder. Medlemsregister och användarregister är exempel på personregister.

Den personuppgiftsansvarige är en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter.

Personuppgiftsbiträdet är en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning.

Laglig behandling av personuppgifter och dataskyddsprinciper

Laglig behandling av personuppgifter (artikel 6)

Den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifter endast på de grunder som framgår av dataskyddsförordningen. Enligt förordningen får personuppgifter behandlas om:

  • den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål;
  • behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part eller för att vidta åtgärder på begäran av den registrerade innan ett sådant avtal ingås;
  • behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige;
  • behandlingen är nödvändig för att skydda intressen som är av grundläggande betydelse för den registrerade eller för en annan fysisk person;
  • behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning;
  • behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn.

Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen skiljer sig delvis från den i 8 § i personuppgiftslagen. Funktionellt sett motsvarar den rättsliga grunden i förordningen ändå i stor utsträckning den rättsliga grunden i personuppgiftslagen.

Uppgifter som gäller särskilda kategorier av personuppgifter ska i regel inte behandlas alls. Definitionen av särskild personuppgift i förordningen motsvarar med vissa ändringar personuppgiftslagens känsliga personuppgifter och omfattar uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt genetiska och biometriska uppgifter med vilka man entydigt kan identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter får behandlas om den grund som särskilt nämns i förordningen uppfylls. Särskilda personuppgifter får behandlas bland annat med personens uttryckliga samtycke, för att skydda personens grundläggande intressen eller då behandlingen är viktig för det allmänna intresset med stöd av lagstiftningen.

Om särskilda personuppgifter behandlas, ansvarar den personuppgiftsansvarige för att uppgifterna behandlas i enlighet med undantagsbestämmelsen i förordningen.

Dataskyddsprinciper (artikel 5)

I dataskyddsförordningen föreskrivs om principerna för behandling av personuppgifter. Syftet med principerna är att styra behandlingen av personuppgifter så att kraven i förordningen uppfylls och den registrerades rättigheter respekteras.

Enligt dataskyddsförordningen ska följande principer gälla vid behandling av personuppgifter:

1. Personuppgifter ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade.

Med öppet sätt avses att det för de registrerade bör vara klart och tydligt hur uppgifter som gäller dem insamlas och används samt i vilken utsträckning personuppgifterna behandlas eller kommer att behandlas. Öppenhetsprincipen kräver att all information och kommunikation i samband med behandlingen av personuppgifter är lättillgänglig och lättbegriplig.

2. Insamlingen av personuppgifter ska vara begränsad till ändamålet och ske för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Uppgifterna får inte senare användas för ett ändamål som inte är bundet till ändamålet med de insamlade uppgifterna.

Det har ändå ansetts att om uppgifterna senare används för arkivändamål eller för historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål gäller inte principen om ändamålsbegränsning.

3. Insamlingen av personuppgifter ska vara uppgiftsminimerad, dvs. inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka uppgifterna behandlas, och uppgifterna ska vara adekvata och relevanta.

Personuppgifter bör behandlas endast om syftet med behandlingen inte rimligen kan uppnås genom andra medel.

4. Personuppgifterna ska vara korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Den personuppgiftsansvarige ska med rimliga åtgärder säkerställa att personuppgifter som är inexakta och felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas raderas eller rättas utan dröjsmål.

Den personuppgiftsansvarige ska, till exempel med hjälp av fastställda tidsfrister, säkerställa att personuppgifter inte förvaras längre än nödvändigt.

5. Personuppgifter ska förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade endast under den tid som är nödvändig för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Uppgifter får dock förvaras längre, om de endast behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, eller används för historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål.

6. Personuppgifter ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för uppgifterna och därmed uppgifternas integritet och konfidentialitet. Uppgifterna ska skyddas mot obehörig eller otillåten behandling och mot förlust, förstöring eller skada genom olyckshändelse. Då ska lämpliga tekniska eller organisatoriska åtgärder användas.

Ansvarsskyldighet

Enligt dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige ansvara för att dessa principer och krav efterlevs. Dessutom ska den personuppgiftsansvarige kunna visa att principerna och kraven har efterlevts.

Den personuppgiftsansvarige ska se till att dataskyddsprinciperna efterlevs i alla skeden av behandlingen av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska i förväg bedöma vad principerna innebär i praktiken och hur de förverkligas i den egna verksamheten samt dokumentera denna bedömning.

Den personuppgiftsansvariges skyldigheter

Den personuppgiftsansvariges ansvar (artikel 24), inbyggt dataskydd och dataskydd som standard (artikel 25) och riskbaserat förhållningssätt

Enligt dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa och också i praktiken kunna visa att personuppgifterna behandlas i enlighet med förordningen.

Med tekniska och organisatoriska åtgärder avses exempelvis utbildning för personalen, interna anvisningar och föreskrifter, avtal och förbindelser om sekretess, övervakning av konton och användning, kryptering av uppgifter, anonymisering eller pseudonymisering av uppgifter, auditering av datasystem och register, distansförbindelser, användningsövervakning, tekniska begränsningar, kontroll- och övervakningssystem, processer kring databokslut samt användning av uppförandekoder och certifikat.

Åtgärdernas tillräcklighet dimensioneras utifrån en riskbedömning, där man bland annat bör beakta behandlingens art, omfattning, sammanhang och ändamål samt de risker som gäller de registrerades rättigheter och friheter. Åtgärderna ska bedömas och ses över regelbundet och uppdateras vid behov.

Principen om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard förutsätter att behoven och kraven i anslutning till dataskyddet identifieras och beaktas redan innan behandlingen inleds. I praktiken bör dessa behov utredas och slås fast redan när behandlingen av personuppgifter planeras, och exempelvis vid upphandling redan innan anbudsförfrågan görs, dvs. när man bestämmer funktionerna, processerna och systemens egenskaper. De datasystem där personuppgifter behandlas ska byggas upp så att de som standard genomför dataskyddsprinciperna och kraven i förordningen.

Enligt det i dataskyddsförordningen antagna riskbaserade förhållningssättet ställs de konkreta åtgärder som krävs i förordningen i förhållande till den risk som behandlingen av personuppgifter medför för den registrerades rättigheter och friheter. Den personuppgiftsansvarige ska omsorgsfullt bedöma riskerna i anslutning till behandlingen av personuppgifter och utifrån bedömningen slå fast de skyddsåtgärder som behövs och de övriga organisatoriska och tekniska åtgärder som ska motarbeta riskerna. Med risk avses fysisk, materiell eller immateriell skada som eventuellt orsakas den registrerade av att personuppgifterna behandlas. Det kan till exempel ske när behandlingen kan leda till diskriminering, identitetsstöld eller bedrägeri, ekonomisk förlust, social nackdel eller hävande av pseudonymisering. Risken kan vara större när man t.ex. behandlar uppgifter inom särskilda kategorier av personuppgifter, uppgifter om dem som är i en svagare ställning (t.ex. barn) eller när man behandlar stora mängder personuppgifter och behandlingen omfattar ett stort antal registrerade.

Register över behandling (artikel 30)

Den personuppgiftsansvarige, personuppgiftsbiträdet och deras företrädare ska föra ett skriftligt och elektroniskt register över all behandling av personuppgifter. Skyldigheten gäller inte ett företag eller en organisation som sysselsätter färre än 250 personer utom i det fall att den behandling som utförs sannolikt kommer att medföra en risk för registrerades rättigheter och friheter, behandlingen inte är tillfällig eller behandlingen omfattar särskilda kategorier av uppgifter (känsliga uppgifter).

Av registret över behandling ska bland annat framgå i sammanhanget viktig kontaktinformation, uppgiftsgrupper som behandlas och information om överföring av personuppgifter till tredjeländer. När de uppgifter som tillställs de registrerade (dvs. registerbeskrivningen, se nedan) är för externt bruk, utgör det här avsedda registret i första hand ett internt verktyg för den personuppgiftsansvarige, personuppgiftsbiträdet och deras företrädare.

Konsekvensbedömning och förhandssamråd (artikel 35 och 36)

Om behandlingen av personuppgifter sannolikt är förknippad med stora risker, ska den personuppgiftsansvarige göra en konsekvensbedömning av dataskyddet. Då bedöms riskerna i anslutning till behandlingen och också den personuppgiftsansvariges metoder att möta dessa risker. I förordningen finns närmare bestämmelser om riskbestämning och konsekvensbedömning.

En konsekvensbedömning ska göras särskilt om det används ny teknik eller om det gäller omfattande behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller särskilda kategorier av personuppgifter. En konsekvensbedömning ska också göras när det gäller en systematisk och omfattande bedömning som bygger på automatiserat beslutsfattande samt när det gäller systematisk övervakning av en allmän plats i stor omfattning.

Om konsekvensbedömningen visar att risken i anslutning till behandlingen är hög, och den personuppgiftsansvarige inte har vidtagit åtgärder för att minska risken, ska den personuppgiftsansvarige samråda med tillsynsmyndigheten innan behandlingen påbörjas (förhandssamråd). Förhandssamrådet ersätter anmälningsskyldigheten enligt personuppgiftslagen.

Dataskyddsombudets uppgifter (artikel 37, 38 och 39)

Varje myndighet och varje organ inom den offentliga förvaltningen som inte är en domstol ska utnämna ett dataskyddsombud. I Finland har det tidigare utsetts dataskyddsansvariga inom social- och hälsovården. Utöver aktörer inom den offentliga sektorn är också andra aktörer skyldiga att utnämna dataskyddsombud. Det gäller aktörer vars kärnuppgifter är att behandla personuppgifter och där behandlingen kräver regelbunden och systematisk övervakning av de registrerade i stor omfattning, eller vars kärnverksamhet består av behandling i stor omfattning av särskilda kategorier av personuppgifter eller personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser.

Dataskyddsförordningen har detaljerade bestämmelser om dataskyddsombudets ställning och uppgifter. Också EU:s expertgrupp WP 29 (Article 29 Working Party), som arbetar på EU-nivå, har gett närmare anvisningar om dataskyddsombuden (länk i slutet av cirkuläret).

Dataskyddsombudet får vara anställd inom organisationen, eller utföra uppgifterna på grundval av ett tjänsteavtal. En koncern liksom också många myndigheter eller organ inom den offentliga förvaltningen får utnämna ett gemensamt dataskyddsombud. Dataskyddsombudet får vid sidan av sina dataskyddsuppgifter utföra också andra uppgifter och uppdrag som dock inte får leda till en intressekonflikt.

Dataskyddsombudet ska utnämnas på grundval av yrkesmässiga kvalifikationer och, i synnerhet, sakkunskap om lagstiftning och praxis avseende dataskydd. Dataskyddsombudet ska vara oberoende och får inte ta emot instruktioner som gäller utförandet av uppgifterna. Dataskyddsombudet ska rapportera direkt till den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets högsta förvaltningsnivå.

Det ska säkerställas att dataskyddsombudet på ett korrekt sätt och i god tid deltar i behandlingen av alla frågor som rör skyddet av personuppgifter. Enligt förordningen ska ombudet ges tillräckliga resurser och tillgång till personuppgifterna och behandlingsrutinerna. Ombudet har också rätt att få resurser för att upprätthålla sin sakkunskap.

Dataskyddsombudet får inte avsättas eller bli föremål för sanktioner av den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet för att ha utfört sina uppgifter som dataskyddsombud.

Dataskyddsombudet ska informera och ge råd både till sin arbetsgivare och till andra anställda när det gäller dataskydd och behandling av personuppgifter. Ombudet ska övervaka att förordningen efterlevs i organisationen, bygga upp ett program för större medvetenhet om dataskydd och utbilda organisationens personal. Ombudet ska ge råd i fråga om konsekvensbedömningarna och samarbeta med tillsynsmyndigheten.

Överföring av personuppgifter till tredjeländer (kapitel V)

Personuppgifter får överföras till länder utanför EES-området endast om den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet uppfyller villkoren i dataskyddsförordningen. Överföring av personuppgifter till tredjeländer sker t.ex. när molntjänster används. Molntjänsterna kan använda servrar som finns utanför EES-området. Också den databehandlingsutrustning som anknyter till molntjänsterna kan innehas av en serviceproducent som finns utanför EES-området. I båda fallen ska överföringen av personuppgifter via molntjänster ske enligt reglerna om tredjeländer i förordningen.

Personuppgifter får överföras till ett tredjeland utan särskilt tillstånd, om kommissionen har beslutat att det tredje landet i fråga säkerställer en adekvat skyddsnivå (överföring på grundval av ett beslut om adekvat skyddsnivå). Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning och på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de tredjeländer för vilka den har fastställt att skyddsnivån är eller inte längre är säkerställd. Förteckningen finns på adressen: http://ec.europa.eu/justice/data-protection/international-transfers/adequacy/index_en.htm

Personuppgifter får också överföras till ett tredjeland efter att den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet har vidtagit lämpliga skyddsåtgärder, och på villkor att de registrerade har tillgång till verkställbara rättigheter och effektiva rättsmedel. Förordningen innehåller närmare bestämmelser om eventuella skyddsåtgärder och nämner bland annat avtal mellan myndigheter, bindande bestämmelser, kommissionens standardiserade bestämmelser, godkända certifieringsmekanismer och administrativa bestämmelser. Dessutom har förordningen bestämmelser för särskilda situationer.

För närvarande överförs personuppgifter till Förenta Staterna genom det separata dataskyddsavtalet Privacy Shield, som kommissionen godkänt. I avtalet godkänns enskilda företag som trygga amerikanska företag och trygga mottagare av överförda personuppgifter.

Den registrerades rättigheter

Öppen information och kommunikation samt klara och tydliga villkor
för utövandet av den registrerades rättigheter (artikel 12)

Den personuppgiftsansvarige ska planera sin verksamhet så att den registrerade på begäran får information som gäller behandlingen av personuppgifterna. Enligt dataskyddsförordningen ska informationen kunna presenteras i en koncis, klar och tydlig, begriplig och lätt tillgänglig form.

Den information som avses i artikeln är åtminstone registren över behandling; de uppgifter som är föremål för granskning; information om rättelse, radering, begränsning, överföring av personuppgifter; information om invändningar mot behandling eller profilering samt anmälan om datasäkerhetsincidenter.

Informationen ska i regel tillhandahållas skriftligt. Om den registrerade lämnar begäran i elektronisk form, ska informationen i regel också tillhandahållas i elektronisk form. Om den registrerade begär det får informationen tillhandahållas muntligt, förutsatt att den registrerades identitet bevisats på ett tillförlitligt sätt.

Det finns tidsfrister för informationen till och åtgärderna angående den registrerade. Informationen ska ges utan onödigt dröjsmål och senast en månad efter att begäran togs emot. Det finns möjlighet till förlängning av tidsfristen på vissa villkor.

Information och den personuppgiftsansvariges åtgärder för utövandet av den registrerades rättigheter ska i regel tillhandahållas kostnadsfritt när det sker på den registrerades begäran. Den personuppgiftsansvarige kan ändå ta ut en rimlig avgift för sina åtgärder eller vägra att tillmötesgå begäran, om den registrerades begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig. Enligt förordningen kan en begäran anses orimlig till exempel då den registrerade upprepade gånger begär information uppenbart ogrundat.

Information som ska tillhandahållas, dvs. register över behandling (artikel 13 och 14)

I dataskyddsförordningen finns en ingående beskrivning av den information som den personuppgiftsansvarige, när personuppgifterna erhålls, ska lämna till den registrerade. I praktiken är det fråga om ett register över behandling eller en liknande dokumentation, som dock har ett mer omfattande innehåll än registerbeskrivningarna enligt den nuvarande personuppgiftslagen.

I artikel 13 ingår en förteckning över information som ska lämnas till den registrerade, om personuppgifterna samlas in från den registrerade. I artikel 14 ingår en förteckning över information som den registrerade ska förses med, om personuppgifterna inte har erhållits från den registrerade. Informationen ska lämnas till den registrerade, om inte någonting annat följer av förordningen. Informationen behöver inte ges exempelvis om den registrerade redan förfogar över informationen eller om informationen är sekretessbelagd. Informationen behöver inte heller ges om tillhandahållandet av sådan information visar sig vara omöjligt eller skulle medföra en oproportionell ansträngning.

Om personuppgifterna erhålls av den registrerade, ska informationen till den registrerade ges när personuppgifterna samlas in. Om personuppgifterna erhålls från någon annan källa, ska den personuppgiftsansvarige ge den i förordningen uppräknade informationen till den registrerade inom rimlig tid, men senast inom en månad.

Den registrerades rätt till tillgång (artikel 15)

Den registrerade har rätt att med rimliga mellanrum få tillgång till de personuppgifter som har samlats in om honom eller henne samt till information som gäller behandlingen av personuppgifterna. ”Rimliga mellanrum” definieras inte närmare i förordningen. Alla registrerade bör därför ha rätt att få kännedom och underrättelse om framför allt orsaken till att personuppgifterna behandlas, under vilken tidsperiod behandlingen pågår, vilka som mottar personuppgifterna, logiken bakom automatisk behandling av personuppgifterna och konsekvenserna av sådan behandling. Dessutom har de registrerade rätt att få kännedom om sina rättigheter i förhållande till den personuppgiftsansvarige.

Den personuppgiftsansvarige ska på begäran meddela om denne behandlar personuppgifter om den som frågar. Den personuppgiftsansvarige ska förse den registrerade med en kopia av de personuppgifter som är under behandling, om det inte finns laga grund till att inte ge ut uppgifterna.

Den registrerades rätt att få tillgång till sina personuppgifter gäller också åtgärderna under behandlingen av dem (vem har behandlat, vilka uppgifter, när).

Den begärda informationen ska i första hand ges i elektronisk form. Enligt förordningen bör den personuppgiftsansvarige vidta alla rimliga åtgärder för att kontrollera identiteten på en registrerad som begär tillgång, särskilt inom ramen för nättjänster och i fråga om nätidentifierare. Den personuppgiftsansvarige ska genom ett riskbaserat förhållningssätt bedöma på vilket sätt identiteten hos den som frågar ska säkerställas och på vilket sätt informationen ska ges elektroniskt.

Rätt till rättelse (artikel 16)

Den registrerade ska ha rätt att av den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål få bristfälliga och felaktiga personuppgifter som rör honom eller henne rättade. Med beaktande av ändamålet med behandlingen, ska den registrerade ha rätt att komplettera ofullständiga personuppgifter, till exempel genom att lämna ett kompletterande utlåtande till den personuppgiftsansvarige.

Anmälningsskyldighet avseende rättelse eller radering av personuppgifter
och begränsning av behandling (artikel 19)

Enligt dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige underrätta var och en till vilken personuppgifterna har lämnats ut om eventuella rättelser eller radering av personuppgifterna eller begränsningar av behandlingen, om inte detta visar sig vara omöjligt eller medföra en oproportionell ansträngning. Likaså ska den personuppgiftsansvarige på begäran underrätta den registrerade om till vem uppgifter har lämnats ut.

Rätt till dataportabilitet (artikel 20)

Om den rättsliga grunden till behandlingen av personuppgifter är ett samtycke eller verkställande av ett avtal och behandlingen sker automatiskt, ska den registrerade ha rätt att få ut de personuppgifter som rör honom eller henne och som han eller hon har lämnat till den personuppgiftsansvarige. Uppgifterna ska lämnas i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format. Den registrerade ska ha rätt att överföra dessa uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig utan att den personuppgiftsansvarige som har personuppgifterna hindrar detta.

När den registrerade utövar sin rätt till dataportabilitet ska han eller hon ha rätt till överföring av personuppgifterna direkt från en personuppgiftsansvarig till en annan, när detta är tekniskt möjligt.

I allmänhet betyder maskinläsbart format till exempel att den registrerade får en länk till sina personuppgifter.

Rätt att göra invändningar och automatiserat individuellt beslutsfattande,
inbegripet profilering (artikel 21 och 22)

Den registrerade har rätt att motsätta sig behandling i direktmarknadssyfte och i en del andra situationer som nämns i dataskyddsförordningen, och då får hans eller hennes personuppgifter inte längre behandlas i syftena i fråga.

Förordningen förbjuder inte profilering helt och hållet. Utgångspunkten är ändå att den registrerade ska ha rätt att inte bli föremål för profilering.

Anmälan av en personuppgiftsincident (artikel 33)

Den personuppgiftsansvarige har skyldighet att anmäla säkerhetsincidenter till dataskyddsmyndigheten och till de registrerade. Med personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till personuppgifterna.

Den personuppgiftsansvarige ska anmäla en säkerhetsincident till tillsynsmyndigheten om möjligt inom 72 timmar efter att ha fått vetskap om den. Det gäller oberoende av om incidenten skett i den egna eller personuppgiftsbiträdets verksamhet. Den personuppgiftsansvarige kan låta bli att anmäla en säkerhetsincident endast om det är osannolikt att incidenten medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter.

Personuppgiftsbiträdet ska anmäla en säkerhetsincident till den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål efter att ha fått vetskap om den.

Om en personuppgiftsincident sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den personuppgiftsansvarige också informera de registrerade om säkerhetsincidenten. I förordningen föreskrivs närmare om vad informationen till de registrerade ska innehålla.

Obligatoriska avtal

I artikel 28 i dataskyddsförordningen sägs att när uppgifter behandlas av ett personuppgiftsbiträde ska hanteringen regleras genom ett avtal. Om den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet är olika instanser, ska förhållandet mellan dem enligt förordningen bestämmas i ett skriftligt avtal ur personuppgiftssynvinkel. I avtalet fastställs bland annat föremålet för behandlingen, behandlingens varaktighet, art och ändamål, typen av personuppgifter och kategorier av registrerade samt den personuppgiftsansvariges skyldigheter och rättigheter.

Förordningen föreskriver också tydligt vilken roll personuppgiftsbiträdet har, och de skyldigheter som biträdet (registerföraren) ges direkt i lagstiftningen har preciserats i förhållande till bestämmelserna i personuppgiftslagen. Enligt dataskyddsförordningen får personuppgiftsbiträdet till exempel inte anlita egna underleverantörer utan att ha fått ett särskilt eller allmänt skriftligt förhandstillstånd av den personuppgiftsansvarige (artikel 28.2).

Den personuppgiftsansvarige får endast anlita personuppgiftsbiträden som ger tillräckliga garantier om att genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder på ett sådant sätt att behandlingen uppfyller kraven i dataskyddsförordningen. Exempelvis vid anbudsförfarande ska man vid valet av leverantör fästa uppmärksamhet vid leverantörens möjligheter att uppfylla dataskyddskraven i förordningen och de dataskyddskrav som den personuppgiftsansvarige ställer.

Kravet på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard påverkar också avtalen. Den personuppgiftsansvarige ska bestämma vilka praktiska krav som gäller i den egna personuppgiftsverksamheten. Villkor om hur kraven ska genomföras ska tas med i avtalen.

Av förordningens konsekvenser för avtalen följer att avtal som direkt eller indirekt gäller behandling av personuppgifter ska omvärderas utgående från ändringarna i förordningen. Det kan till exempel vara fråga om avtal om utläggning av tjänster i anslutning till personer; avtal om köp av tjänster i anslutning till personer; avtal om datasystem som behandlar personuppgifter; eller direkta avtal om behandling av personuppgifter med en annan instans.

Påföljder och administrativa sanktioner

Rätt till ersättning (artikel 82)

Enligt dataskyddsförordningen ska varje person som har lidit skada till följd av en överträdelse av dataskyddsförordningen ha rätt till full ersättning från den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet för den uppkomna skadan. I första hand har den personuppgiftsansvarige det primära ansvaret och personuppgiftsbiträdet det sekundära. Ett personuppgiftsbiträde ska ansvara för skada endast om denne inte har fullgjort de skyldigheter i dataskyddsförordningen som specifikt riktar sig till personuppgiftsbiträden eller agerat utanför eller i strid med den personuppgiftsansvariges lagenliga anvisningar.

Administrativa sanktionsavgifter (artikel 83)

Utöver ersättning till den registrerade kan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet bli tvungna att betala administrativa sanktionsavgifter på grundval av överträdelse av dataskyddsförordningen. En administrativ sanktionsavgift kan uppgå till högst 20 000 000 euro eller, om det gäller ett företag, utgöra 4 % av den totala globala årsomsättningen under föregående budgetår, beroende på vilket värde som är högst.

Beslut om påförande av administrativa sanktioner fattas av den tillsynsmyndighet som tillsatts med stöd av dataskyddsförordningen. Tillsynsmyndighetens organisation preciseras i den kommande dataskyddslagen. I lagen tas det också ställning till hur administrativa sanktioner ska tillämpas på myndighetens verksamhet.

Parallellt med eller i stället för administrativa sanktioner kan tillsynsmyndigheten använda flera andra metoder att styra personuppgiftsansvariga samt få en lagstridig behandling att upphöra. Det kan till exempel vara fråga om att utfärda reprimander eller varningar till den personuppgiftsansvarige, förelägga att behandlingen ska motsvara lagen inom en viss tid, förelägga att den lagstridiga situationen rättas eller att felaktiga uppgifter rättas, uppställa behandlingsbegränsningar samt förelägga att dataöverföringar avbryts till en mottagare i ett tredjeland.

Rekommenderade åtgärder – hur kan man förbereda sig?

I och med dataskyddsförordningen får dataskyddet en mer framträdande roll i organisationen. Dataskyddet ställs inför nya typer av krav, risker och behov. Skyldigheterna enligt förordningen kräver dessutom resurser. Kraven i förordningen ska beaktas systematiskt i utvecklingen av affärsverksamheten, tjänsterna och datasystemen, inklusive upphandling och avtal samt organiseringen och ledningen av verksamheten. Dokumentering och rapportering inom dataskyddet är också viktigt.

Förordningen tillämpas nationellt från den 25 maj 2018. Under övergångsperioden bör organisationerna utgående från sin egen verksamhet utreda vilka ändringar som förordningen kräver och hur processerna kring behandlingen av personuppgifter bör utvecklas samt hur funktionerna, processerna och avtalen kan fås att uppfylla villkoren i dataskyddsförordningen.

I den första utredningsfasen bör organisationen åtminstone:

  • utse en ansvarig för ändringar och utredningar i anslutning till dataskyddet
  • göra en utredning av informationslagren och processerna för behandling av personuppgifter
  • bestämma vad förändringsarbetet i första hand ska satsa på
  • göra en riskbedömning som inbegriper bland annat behoven att ändra datasystemen, ansvarsfördelningen när det gäller avtal samt riskerna kring sanktioner och skadestånd
  • sörja för personalens kompetens, till exempel genom utbildning eller interna anvisningar

Ett dataskyddsombud kan också utnämnas på förhand och även i organisationer där det enligt förordningen inte är obligatoriskt att utnämna ett sådant ombud.

Mer på webben

Dataombudsmannens byrå, Justitieministeriet: Förberedelser inför EU:s dataskyddsförordning? Justitieministeriets utredningar och anvisningar 4/2017 (på finska). (http://tietosuoja.fi/material/attachments/tietosuojavaltuutettu/tietosuojavaltuutetuntoimisto/oppaat/1Em8rT7IF/Miten_valmistautua_EUn_tietosuoja-asetukseen.pdf)

Ledningsgruppen för informations- och cybersäkerheten inom statsförvaltningen (VAHTI), arbetsgruppens rapport (på finska): EU-tietosuojan kokonaisuudistus, Vahti raportti 1/2016 (på finska). (https://www.vahtiohje.fi/c/document_library/get_file?uuid=ddb05959-40d1-435f-af23-fd20fc21d63f&groupId=10229)

JUHTA, sakkunniggrupp för datasäkerhet, dataskydd och beredskap, utbildning och workshoppar 2017–2018 (på finska) (https://www.kuntaliitto.fi/ajankohtaista/2017/tulossa-tietosuojakoulutusta-ja-tyopajoja-eu-tietosuoja-asetukseen)

Dataombudsmannen. http://tietosuoja.fi/sv/index/euntietosuojauudistus.html

Working Party 29 Guidelines. (http://ec.europa.eu/newsroom/just/item-detail.cfm?item_id=50083)

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Hanna Tainio 
vice verkställande direktör

Ida Sulin
jurist

tags
Ida Sulin

Förnamn
Ida
Efternamn
Sulin
teamledare, svenska teamet

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2467
Mobiltelefon
+358 50 563 3023
Ansvarsområden
  • kommunallagen och allmän kommunalrätt
  • förvaltningsförfarandet
  • offentlighet och datasekretess
  • språklagen
  • jämlikhet och likaberättigande
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Svenska och internationella ärenden
Team
Svenska teamet
EU- och internationella frågor; Juridiska enhetens förvaltningsjurister; Kommunförbundets jurister