Kommundemokratin i fokus - hur räddar vi kommundemokratin?

Är en kommun längre en kommun om beslutsfattarna väljs genom sämjoval?

Kan vi längre tala om representativitet eller demokrati om bara drygt hälften använder sin rösträtt?

Hur bevaras förtroendet för kommunen om beslutsfattandet fjärmas från kommuninvånarnas vardag?

Lågt valdeltagande en utmaning för kommundemokratin 

I kommunalvalet 2025 sjönk valdeltagandet till rekordlåga 54,2 procent, vilket är den lägsta nivån på omkring 70 år.

Det finns mycket stora skillnader i valdeltagandet mellan olika kommuner. Vid valet 2025 registrerades det högsta valdeltagandet i Larsmo (77,7 %) och det lägsta i Kajana (45,3 %).

Antalet kandidater i kommunalvalet 2025 minskade drastiskt – alla partier har svårt att få fram kandidater. I vissa kommuner är det dessutom svårt att få tillräckligt många att ställa upp i valet, och få representanter enligt kvotbestämmelsen till nya organ.

Endast drygt en tredjedel av kommuninvånarna är intresserade av kommunalpolitik, och mycket få är intresserade av att ställa upp som kandidater i val. I synnerhet gäller detta unga. En osaklig debatt- och beslutskultur, trakasserier och hot återspeglas på valen och arbetet. Var femte kommuninvånare upplever att beslutsfattarna lyssnar på kommuninvånarnas åsikter.

Kommundemokratin måste räddas!

Kommundemokratins tillstånd är oroväckande. Det krävs en gemensam målbild och insatser för att stärka den kommunala demokratin, också mellan valperioderna.

Kommunförbundet utarbetar hösten 2026 ett eget förslag till hur kommundemokratin kan räddas. Våra lösningsförslag syftar till att engagera relevanta samhällsaktörer i arbetet med att utveckla kommundemokratin. Vi vill också bidra till att stärka en konstruktiv och förtroendefull debattkultur.

Frågor som behöver diskuteras

Vi kartlägger också god praxis som kommunerna och städerna tillämpar redan nu för att främja kommuninvånarnas delaktighet.