Valdeltagandet blev svagt – kommunalvalet gav välfärdsområdesvalet en skjuts

Valdeltagandet i kommunalvalet 2025 blev exceptionellt lågt. Bara 54,2 procent av finländarna använde sin rösträtt. Det är nästan en procentenhet färre än år 2021, då valdeltagandet var det lägsta på 70 år.

”Det är en mycket stor besvikelse”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Den här våren ordnades kommunalvalet för första gången samtidigt som välfärdsområdesvalet. Dubbelvalets inverkan syntes framför allt i välfärdsområdesvalet, där valdeltagandet steg med 4,2 procentenheter från föregående val år 2022.

”Kommunalvalet gav helt klart välfärdsområdesvalet en skjuts”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Stora skillnader i valdeltagandet mellan kommunerna

Det fanns återigen stora skillnader i valdeltagandet mellan olika kommuner. I vissa kommuner nådde man över 70 procent, medan andra låg klart under 50.  Förhandsröstningen lockade som vanligt drygt en fjärdedel av väljarna till urnan.

Det högsta valdeltagandet registrerades i Larsmo (77,7 %) och det lägsta i Kajana (45,3 %). Sju kommuner hade ett valdeltagande på över 70 procent – år 2021 fanns det tio sådana kommuner. Samtidigt var valdeltagandet under 50 procent i hela 31 kommuner jämfört med 24 i föregående val. Valdeltagandet i hela landet blev 54,2 procent. På 10 i topp-listan kom bland annat Utsjoki, Gustavs, Grankulla och Kinnula, medan det lägsta antalet röster räknades i Fredrikshamn, Suonenjoki, Nurmes och Vanda.

Det högsta valdeltagandet nåddes i Larsmo (77,7 %), och sammanlagt sju kommuner överskred gränsen på 70 procent. Det lägsta valdeltagandet hade Kajana (45,3 %), och i totalt 31 kommuner, dvs. i cirka 11 procent av alla kommuner, var valdeltagandet under 50 procent.

Kommunens storlek påverkar valdeltagandet, men inte entydigt. Högst var valdeltagandet i kommuner med färre än 2 000 invånare (61,0 %) och lägst i kommuner med ett invånarantal på 50 001–100 000 (50,8 %). Variationerna mellan kommunerna är ändå stora, också mellan kommuner i samma storleksklass.

Valdeltagandet ökade i 120 kommuner (41 % av kommunerna) och sjönk i 166 (57 % av kommunerna). I sex kommuner var valdeltagandet oförändrat. Valdeltagandet ökade mest i Ranua och sjönk mest i Pyhäranta. 

”Det är viktigt att notera att även om det totala valdeltagandet inte steg, arbetar många kommuner målmedvetet och förtjänstfullt för att främja invånarnas delaktighet och deltagande i valet”, säger Pekola-Sjöblom.

Den lokala livskraften syns i valdeltagandet

Förutsättningen för en livskraftig demokrati är att invånarna är delaktiga i den. 

”När allt färre utövar sin rösträtt finns det en risk för att beslutsfattandet fjärmar sig från vardagen. Kommunpolitiken behöver försvarare – vanliga människor som är intresserade av gemensamma angelägenheter”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Antalet kandidater och valdeltagandet har en direkt koppling till kommunens livskraft.

”Om folk inte ställer upp och röstar, finns det anledning att fråga sig om de längre anser att deras egen kommun är viktig”, säger Karhunen.

”Det är oroväckande om lokala beslut inte längre väcker engagemang och intresse. Var och en av oss använder kommunala tjänster, även om vi inte tänker på det. I kommunerna fattas det beslut om många frågor som är avgörande för en smidig vardag”, fortsätter Karhunen.

Utbildning, ålder och delaktighet – alla har rätt att delta

Enligt Kommunförbundets undersökningar är högutbildade och äldre medborgare de mest aktiva påverkarna. 

”Det är fint att de deltar, men vi behöver få med alla åldersgrupper och utbildningsnivåer – och även personer med invandrarbakgrund. Alla behöver delta”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Distansering från politiken en utmaning för demokratin – men det finns lösningar

Finländarna litar på institutionerna, men tror ändå inte på sin egen möjlighet att påverka. Den här motsägelsen syns vid valurnorna – och även i form av svårigheter för partierna att hitta kandidater.

”Politiken känns främmande för många, och det återspeglas också i andra organiserade strukturer: kyrkan, föreningar och partier. Utvecklingen är en utmaning för hela den representativa demokratin”, säger Pekola-Sjöblom.

Det behövs lösningar.

”Kommunpolitiken behöver en vidsynt debatt, vilja att hitta lösningar samt engagemang för det gemensamma bästa. Kommunernas vardag är inte politik mellan ytterligheter – det är välfärd, trygghet och en smidig vardag”, påpekar Pekola-Sjöblom.

Undersökningar visar att invånarna fortfarande ser valen som den viktigaste påverkningsmetoden.

” Folk önskar ändå fler möjligheter till direkt deltagande. I kommunerna är det viktigt att se till att det finns utrymme och genuina möjligheter för invånarna att få sin röst hörd”, säger Pekola-Sjöblom.

Finländarna dras till egna grupper

En utmaning för delaktigheten i samhället är också den allt större polariseringen och gruppbildningen. Åsikterna går allt mer radikalt isär, vilket minskar förmågan att föra en konstruktiv debatt och finna gemensamma lösningar.

”Den senaste forskningen bekräftar iakttagelser i vardagen: finländarna grupperar sig allt mer i åsiktsbubblor. Utvecklingen gör det svårare att bygga upp en gemensam vision och kan trycka ner också erfarna beslutsfattare. Det här syns till exempel i Kommunförbundets beslutsfattarundersökning”, säger Pekola-Sjöblom.

Det politiska klimatet återspeglas på olika sätt i kommuner av olika storlek. I mindre kommuner finns det färre beslutsfattare, och ett skärpt politiskt klimat kan snabbt påverka hela kommunens verksamhetskultur. I stora städer kan i sin tur regeringspolitiken prägla den lokala debatten.

Förtroende bär – och det behöver vi slå vakt om

Samtidigt som politiska ytterligheter på många håll i världen försöker undergräva medborgarnas förtroende för centrala institutioner, är situationen i Finland tills vidare en annan. Förtroendet för samhällets strukturer är fortsatt starkt – och det har betydelse.

”I internationella jämförelser har Finland länge legat på topp i fråga om förtroende för institutioner. Forskare funderar på om förtroendet för institutionerna beror på att vi litar på varandra – eller tvärtom. I vilket fall som helst är förtroende den viktigaste byggstenen också för kommundemokratins framtid. Välfärdssamhället har byggts upp i kommunerna”, sammanfattar Pekola-Sjöblom.

De kommunala beslutsfattarna har ett stort ansvar – och möjlighet att påverka

Kommunerna beslutar bland annat om utbildning, planläggning, främjande av sysselsättningen, livskraft, miljö och kultur.

”De kommunala beslutsfattarnas beslut har stor inverkan på den vardag människor lever i. Många kommuner kommer att ha en ansträngd ekonomi under de kommande åren. Det innebär att de kommunala beslutsfattarna står inför svåra val där de måste avgöra vad kommunen ska satsa på och vad man måste avstå ifrån”, påpekar verkställande direktör Minna Karhunen.

Kommunförbundet stöder kommunerna och beslutsfattarna i att stärka delaktigheten och förbättra förutsättningarna för det representativa beslutsfattandet.

Valresultaten har plockats ut på kvällen den 13 april och kan komma att ändras något.