Sysselsättningsförsöken bör fortsätta – fungerande koncept i vågskålen

(Kommunförbundet informerar 9.8.2018) Sysselsättningsläget blir allt bättre och antalet arbetslösa minskar för tillfället snabbt i hela landet. En bidragande faktor har varit de regionala sysselsättningsförsöken som omfattar drygt 40 000 personer. Enligt Kommunförbundets vd Jari Koskinen bör beslut om en fortsättning på sysselsättningsförsöken fattas senast i budgetmanglingen.

– Kärnan i försöken är att kommunernas samt arbets- och näringsförvaltningens resurser förenas på ett effektivt sätt. Detta fungerande koncept befinner sig nu i vågskålen. Försöken håller på att läggas ner trots att till exempel riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott har krävt att de fortsätter, sade Jari Koskinen i sitt öppningstal på kommundirektörsdagarna i Joensuu den 9 augusti.

Under försöksåret har antalet långtidsarbetslösa minskat med omkring en fjärdedel och antalet arbetslösa under 25 år med nästan en femtedel.

– Det strömmar in stöd och tack från alla håll över partigränserna och kundresponsen har varit exceptionellt positiv, vilket är det viktigaste. Situationen är mycket speciell, för trots att verksamheten ger resultat och vi politiskt är rätt så eniga, har förvaltningsmaskineriet någonstans en handbroms som man ännu inte lyckats lossa på. För att stora skador ska kunna undvikas krävs det nu snabba beslut som tryggar en fortsättning på försöken.

– Senast i budgetmanglingen bör beslut fattas om en fortsättning på de regionala sysselsättningsförsöken åtminstone till slutet av 2020, sade Koskinen.

Statsandelarna får inte naggas i kanterna

Mätt med ekonomiska balansmått har den kommunala ekonomin stärkts under de senaste åren. Förbättringen beror dock på att kommunernas inkomster och utgifter gallrats genom både statliga åtgärder, konkurrenskraftsavtalet och kommunernas egna sparåtgärder.
 
– De besparingar som statens åtgärder och konkurrenskraftsavtalet gett kommer dock snart att försvinna och den kommunala ekonomin står redan i år inför en svag inkomstutveckling och ett stort löne- och investeringstryck, varnade Koskinen.

Som det nu ser ut minskar också statsandelsfinansieringen betydligt år 2019. Det beror bland annat på justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, frysningen av statsandelsindexet, finansieringen av det grundläggande utkomststödet, konkurrenskraftsavtalet, utvecklingen av närstående- och familjevården, pensionsstödet till långtidsarbetslösa, centraliseringen av jouren och den specialiserade sjukvården samt kvalitetsrekommendationen för äldreomsorgen.

– Under ett valår brukar ju inte utgiftsbesparingar i första hand användas till att fylla de kommunala beslutsfattarnas kistor. Sammantaget innebär statens åtgärder att kommunerna nästa år förlorar hundratals miljoner euro. Man får hoppas att den kommande budgetmanglingen resulterar i beslut som ger mindre dramatiska slutresultat, sade Koskinen.

Närmare upplysningar:
Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen, tfn 044 976 4225