Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid.

Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs.

”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig.

”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Finlands krympande årskullar behövs vartenda barns kunskaper. Vi har inte råd att låta en del av de unga halka efter för mycket redan i grundskolan”, framhåller Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Skolan har genomgått den ena reformen efter den andra – konsekvensbedömningen behöver förbättras 

Under de senaste åren har den grundläggande utbildningen reformerats i allt snabbare takt under varje regeringsperiod. Stödet för lärande har stärkts och antalet undervisningstimmar har utökats. Skolorna har under de senaste 15 åren fått betydligt mer lärare och personal som stöder skolgången. Kommunerna har också i övrigt redan länge gjort konkreta satsningar på den grundläggande utbildningen, trots att staten har skurit ner på kommunernas finansiering och försvårat genomförandet av reformer. 

Trots detta har den långsiktiga trenden för inlärningsresultaten redan länge varit på nedgång. Nu måste vi våga göra en kritisk utvärdering också av de reformer som redan genomförts och deras verkningar. Vi måste bedöma vad som verkligen förbättrar inlärningen och vad som inte gör det. 

”Den finländska grundskolan har reformerats bit för bit i åratal. När resultaten inte motsvarar målen är det lätt hänt att man försöker rätta till situationen genom ytterligare en ny uppgift, ett nytt projekt eller ny lagstiftning. Nu behövs det mod att förenkla och förtydliga grundskolans kärnuppgifter. Skolans viktigaste uppgift är att se till att eleverna lär sig – det måste man ge utrymme för”, säger Sjöström.

Lärandet är inte bara på skolans sak – uthållighet behöver uppmuntras

Barnens och de ungas vardag har förändrats snabbt. Det råder en helt annan konkurrens om tid och uppmärksamhet än tidigare. Läsning, koncentration, uthållighet, motivation och attityd till skolgången är faktorer som påverkar vad som kan uppnås i skolan.

”Skolan kan inte ensam rätta till barnens bristande tro på utbildning, stärka deras motivation att lära sig och väcka deras nyfikenhet. Skolans uppgift är att ge varje barn så goda kunskaper och färdigheter som möjligt, men inlärning kräver också arbete, övning och ansträngning från elevens sida. I en värld av snabb och lättillgänglig information behöver skolan coacha barnen till ett djupare och mer koncentrerat lärande”, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor.

Kommunförbundet ser den kommande kunskapsgarantin och en tydligare läroplan som viktiga möjligheter att klargöra målen för undervisningen. Med kunskapsgaranti avses bland annat en noggrannare definition av de minimikunskaper som krävs i varje ämne och en precisering av betygskriterierna för olika årskurser. 

Lärarkompetens i världsklass upprätthålls inte av sig själv

Finlands framgångar inom utbildningen har byggt på högutbildade lärare. Samtidigt har läraryrket och elevgrupperna förändrats snabbt. Barnens varierande bakgrund och samhällsomvälvande trender, såsom digitaliseringen och den artificiella intelligensen, kräver nya färdigheter även av lärarna. 

”Lärarkompetens i världsklass upprätthålls inte av sig själv. I en föränderlig värld förändras också kraven på lärarna, och lärarutbildningen måste följa sin tid. Lärarna förutsätts ha förmåga att arbeta med mycket olika elever i olika verksamhetsmiljöer”, påpekar Sjöström.

Finland behöver inte ytterligare reformer på grund av PISA, utan i stället långsiktighet

Utbildningen har under de senaste åren utvecklats fragmentariskt genom att man lagt till nya element ovanpå tidigare. Det har gjorts många satsningar. Det är viktigt att se till att effekterna av enskilda utbildningspolitiska reformer utvärderas. Samtidigt bör man kunna slå fast utbildningens kärnuppgifter och se på utbildningens kontinuitet och barnens utbildningsväg som en helhet. 

”PISA är en viktig spegel, men utbildningspolitiken bör inte utformas med tre års mellanrum i takt med PISA-resultaten”, säger Huovinen.

All utbildningspolitik bör i slutändan klara ett test: Kommer detta att förbättra barnens kunskaper och deras förutsättningar att klara sig i livet?

Närmare upplysningar och intervjuer

Mari Sjöström, specialsakkunnig, Kommunförbundet, +358 50 575 8622

Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor, +358 46 921 4443

Susanna Huovinen, vice verkställande direktör, +358 50 432 0731

[email protected]

Regeringen har under sin mandatperiod skurit ner statsandelarna med sammanlagt 190 miljoner euro, vilket är en direkt nedskärning i utbildning och kompetens.