Reformen av upphandlingslagen går vidare i riksdagen - drabbar särskilt servicen i små kommuner

Kommunförbundet uttrycker stor besvikelse över att riksdagens ekonomiutskott godkände reformen av upphandlingslagen i stort sett i föreslagen form, trots ett exceptionellt stort motstånd. Lagförslaget, särskilt den bristfälliga konsekvensbedömningen, fick omfattande kritik under remissbehandlingen. Också under riksdagens utskottsbehandling har många farhågor kring lagens innehåll och ikraftträdande lyfts fram, men ändå har ekonomiutskottet endast gjort små ändringar i det slutliga lagutkastet.

Det som kommer att skapa störst kaos i kommunerna är bestämmelsen enligt vilken en kommun eller samkommun inte kan använda ett in house-bolag, det vill säga en anknuten enhet, om den inte äger minst tio procent av den. Bestämmelsen innebär en betydande skärpning jämfört med direktivet. 

– Lagen skulle innebära att betydande ändringar måste göras i alla de anknutna enheter där fler än tio kommuner är med för närvarande, och att produktionen av tjänster måste omvärderas helt och hållet. Särskilt små kommuner måste omorganisera många av sina tjänster. Det administrativa arbetet kommer att vara omfattande, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.

Myllymäki påminner om att en reform av upphandlingsdirektivet för närvarande bereds i EU och att ett förslag kommer redan i år.

–  Det betyder att den nationella upphandlingslagen i vilket fall som helst måste uppdateras på nytt redan inom de närmaste åren. De nationella skärpningarna i förhållande till EU-lagstiftningen behöver därför omprövas.

Särskilt små kommuner kommer att få problem med det nya ägarandelskravet, eftersom det är svårt för dem att samla tillräcklig köpkraft och specialkompetens. Det är just därför som användningen av in house-bolag har varit ett viktigt sätt att ordna tjänster, särskilt i små kommuner.

Det tar flera år att avveckla och bygga upp fungerande strukturer. 

Myllymäki varnar för att om ett stort antal kommuner tvingas konkurrensutsätta samma tjänster samtidigt, kommer det att leda till en hård belastning inom konkurrensutsättningen. Det här kan leda till dåliga upphandlingar där priserna stiger och kvaliteten sjunker.

En positiv sak är att det som ett resultat av den aktiva kommunala intressebevakningen föreslås att avfallshanteringen ska undantas från kravet på en minimiägarandel. Dessutom gäller kravet endast anknutna enheter i aktiebolagsform.

Enligt en utredning som Kommunförbundet låtit utföra orsakar ändringen omställningskostnader på över 400 miljoner euro, även om avfallshanteringstjänsterna undantas från reformen.

– Kommunerna bör kompenseras för de kostnader som denna beklagliga ändring medför, såsom regeringen har lovat att göra vid alla reformer som gäller kommunerna, säger Juha Myllymäki.

Närmare upplysningar:

Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden, Kommunförbundet, tfn 050 408 4392