Efter fem långa års väntan bör uppdateringen av offentlighetslagen slutföras utan dröjsmål

När offentlighetslagen trädde i kraft i december 1999 var kommunernas handlingar huvudsakligen i pappersform. Den som ville begära ut uppgifter skickade vanligtvis ett brev eller besökte kommunens registratur. Lagen har stått sig väl över tid, och grunden är fortfarande god. 

Offentlighetsprincipen stärker demokratin även på lokal nivå: vem som helst kan granska kommunens beslut och hur pengarna används. Det är en av orsakerna till att finländarna litar på kommunerna och myndigheterna.

De begäranden om uppgifter som riktas till kommunerna har dock förändrats på senare tid. De har blivit allt fler och allt mer omfattande. Alltid är det inte ens ett intresse att få information som ligger bakom, utan motivet kan vara att belasta myndigheten med så mycket arbete som möjligt. Med hjälp av artificiell intelligens är det enkelt att generera begäranden, och samma avsändare kan ta fram väldigt många. 

För kommunerna är den nuvarande situationen belastande och tar orimligt mycket resurser i anspråk.

Från utdragen beredning till skrivning i regeringsprogrammet

Den uppdatering av offentlighetslagen som Justitieministeriet inledde 2021 har krävt långt tålamod av kommunerna. Efter att arbetsgruppen som berett frågan överlämnat sitt betänkande, beslutade ministeriet i början av 2025 att fortsätta med en bedömning av sekretessgrunderna. Enligt ministeriet kommer regeringspropositionen att bli klar först under nästa regeringsperiod. Reformen har alltså beretts i fem år, och väntan fortsätter. 

Själv hoppas jag att nästa regeringsprogram innehåller en tydlig skrivning om revideringen av offentlighetslagen, eftersom revideringen verkligen behövs. Regeringspropositionen bör överlämnas till riksdagen utan ytterligare dröjsmål. Vid den fortsatta beredningen bör man också beakta ”den nya tidens offentlighet” och den artificiella intelligensens frammarsch. 

Målet med reformen bör vara att stärka offentlighetsprincipen så att lagstiftningen ger myndigheterna så goda förutsättningar som möjligt att behandla begäranden om uppgifter. 

Kommunerna har klarat sig, men på bekostnad av andra uppgifter

Kommunerna förtjänar beröm för att största delen av begärandena om uppgifter behandlas smidigt, trots att de flesta kommunerna är små och behandlingen sker vid sidan av annat arbete. Den nuvarande lagen ger verktyg också för behandling av omfattande begäranden. Kommunerna kan till exempel be den som begär ut uppgifter precisera en oklar begäran, lämna ut uppgifter i omgångar eller kombinera begäranden i enlighet med förvaltningslagen.

Störtfloden av begäranden om uppgifter som görs med hjälp av artificiell intelligens är dock en stor utmaning, och de timmar som används för detta är timmar som kunde användas till kommunens övriga grundläggande uppgifter.

Men det finns också fördelar med AI. Till exempel kan myndigheternas information effektivare utnyttjas på ett positivt sätt för kommersiella, vetenskapliga eller journalistiska ändamål. Den information som finns i myndigheternas handlingar är allas vår gemensamma egendom och ju mer den används, desto mer gynnar den samhället som helhet.