Kommunala beslutsfattare vill möjliggöra elektronisk röstning i val

Kommunernas och städernas förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare förhåller sig positivt till att möjliggöra elektronisk röstning vid kommunalval. Av dem som besvarade Kommunförbundets enkät understödde 72 procent införande av elektronisk röstning vid kommunalval. Enkäten besvarades av sammanlagt 2 257 kommunala förtroendevalda och tjänsteinnehavare från olika delar av landet.

Enligt de kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna kan elektronisk röstning underlätta röstningen, sänka tröskeln för deltagande och föra valförfarandena närmare människors övriga digitala vardag. Dessutom bedömdes den kunna underlätta det praktiska arbetet i samband med ordnandet av val i kommunerna.

Av dem som besvarade enkäten förhöll sig 13 procent negativa till elektronisk röstning.

Det sjunkande valdeltagandet driver på debatten om elektronisk röstning. I kommunalvalet 2025 använde 54,3 procent av de röstberättigade sin rösträtt. Valdeltagandet var särskilt lågt i de unga åldersgrupperna: bland 20–24-åringarna röstade bara omkring en tredjedel i kommunalvalet, medan valdeltagandet i de aktivaste åldersgrupperna steg till över 60 procent.

De kommunala beslutsfattare som är mest positiva till elektronisk röstning finns i Kajanaland och Norra Karelen, dvs. i landskap där valdeltagandet i kommunalvalet låg under 50 procent.

– Att möjliggöra elektronisk röstning vore inte bara en teknisk reform, utan ett sätt att stärka möjligheterna till deltagande och demokratin. Målet är inte att ersätta de nuvarande röstningsmetoderna, utan att komplettera dem med ett säkert alternativ som kan införas på ett kontrollerat sätt, säger Ida Sulin, ledande jurist vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet föreslår att införandet av elektronisk röstning testas vid följande kommunalval. Syftet skulle vara att i praktiken ta reda på om elektronisk röstning kan öka valdeltagandet, bidra till att motverka det sjunkande valdeltagandet och minska den administrativa bördan för kommunerna när det gäller att ordna val.

– Tidigare försök är redan flera år gamla, även om medborgarnas vardag har digitaliserats snabbt. Digitala tjänster är numera en etablerad del av både offentliga tjänster och till exempel bankärenden, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet

Sannfinländarnas, Vänsterförbundets och Samlingspartiets förtroendevalda mest positiva 

 Tjänsteinnehavarna förhåller sig mer positiva till elektronisk röstning än de förtroendevalda: 78 procent av tjänsteinnehavarna understöder den, medan 68 procent av de förtroendevalda gör det. Mest positiva till frågan förhåller sig de enkätdeltagare som är under 30 år, bland dem är nästan fyra av fem för elektronisk röstning.

De kommunala beslutsfattarnas synpunkter är i linje med kommuninvånarnas. I Kommunförbundets invånarundersökningar har nästan hälften av finländarna förordat att man möjliggör internetröstning vid kommunalval.

Andelen förtroendevalda som är positivt inställda är störst bland Sannfinländarna (71 %). De förtroendevalda från SFP, Vänsterförbundet och Samlingspartiet är nästan lika positivt inställda som Sannfinländarna. Kristdemokraterna utmärker sig tydligt med den minst positiva inställningen (54 %).

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634, [email protected]

Den nationella Demokratidagen firas i Finland 28.10.2026

Dagens tema är "Hur stärker vi förtroendet i en föränderlig värld?". Demokratidagens huvudevenemang ordnas av Kommunförbundet, Finansministeriet, Justitieministeriet, Hyvil Ab och Sitra.

Beslutsfattarundersökningen, som Kommunförbundet, Keva och MDI för andra gången genomfört tillsammans, är en enkät som riktar sig till fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i alla kommuner på fastlandet. År 2026 hade enkäten 2 257 deltagare.